….

“Var det skönt” ? ….. var det nån som frågade mig.

Jag skrattade till, och som svar sa jag: “ja den första milen”

Sen började det kännas i höfterna, inte någon gång under turen, kände jag speciellt mycket flås. Det var med andra ord inget större fel på “motorn”… men på drivdelarna, höfter, ben och fötter…..

Men även om det gjorde ganska ont nedanför midjan, när jag kommit till Österåsen, och hade en mil kvar…. så fanns det nån form av njutning ändå….
Det blev en rejäl genomkörare för kroppen. Tankar som gnager, liksom försvinner uti det fria… jämfört med om man sitter i lägenheten och inte kommer ut.
Och så sist men inte minst känner man att man gjort något, presterat något….

… och det blir en hel del ögongodis efter vägen, i form av vacker natur

…. här fiskestugorna i granvågsnipan

Det hann bli mörkt innan jag kom hem.
Jag startade 12 på dan … 18.30 var jag hemma.

… och då blev det en Orientale på Dianas Pizzeriasmiley

(bilder dyker upp snart… på Sollefteåbilder 57)