Har funderat lite kring dessa ord, vad de betyder för oss,
….och hur vi ser på dem.

Vi är alla olika, har olika behov och olika styrkor och svagheter.
Och ofta kan vissa karaktärsdrag vara både en styrka och en svaghet, beroende på vem du frågar, och vilken situation egenskapen kommer fram….

Styrka/svaghet

Starka människor ?…. är det folk som har ett arbete, som kan få ett nytt om de tappar det, som klarar sig själva ekonomiskt och känslomässigt, som inte behöver andra ? ….. såna som inte är sårbara, och känsliga ?
Jag har fått för mig att många ser på det på det viset……

… men många gånger kan det vara den som framstår som svag, känslig och sårbar, som bär på den verkliga styrkan…. som klarar av kris, som finns där för vänner när det stormar. Den “starke” , “självsäkre” …. kanske inte levererar den gången det behövs…. han/hon har aldrig ramlat ordentligt och behövt resa på sig.
medan den som anses vara “känslig”, “sårbar” och “svag”…. har varit där många gånger… ramlat och rest på sig, ramlat och rest på sig igen … hundratals gånger, och mer ändå…..

… Och kanske är det så att endast de som är/varit i kontakt med sin sorg (för alla har vi det mer el mindre)…. och de som fallit om och om igen, kan känna empati, dvs känna med någon i svåra stunder.
men alla behöver vi någon gång någon annan människa … make no misstake
about it

Empati

Empati … gör lite ont, därför backar många för det…
Det kostar lite att vara empatisk, då du måste ge av dig själv, dina känslor.
Empati är inte att lösa andras problem, empati är inte att
komma med råd och sätta upp moraliskt pekfinger…
Empati är inte att ta ansvar för andras känslor.
Empati är att lyssna, känna med , beröra… fysiskt och själsligt..
.. och det kan göra lite ont i en.,….. men alternativet är otänkbart
för mig … nämligen känslolöshet, känslokallhet.

Ibland har jag fått höra att jag “blir så konstig”…. när det tagit slut med en tjej tex….
…… ja det är en av de konstigaste
företeelserna inom mänskligheten ….. det kallas att vara ledsen.
… och alla är det, men ändå är det konstigt ?

Beröring

Något som är så enkelt, men ändå helt uppenbart så svårt, åtminstone för oss nordbor. Så många vi är som är svältfödda på just beröring.
Och ändå blir det allt som oftast inte av.
En mycket nära vän till mig, som inte kan tala, har nyligt gått igen operation.
Nedsövd och groggy efter operationen, otrygg och o-glad.
Och det finns bara ett språk som fungerar då ….. BERÖRING, fysisk beröring, och empati prata med ……
Jag kan inte bara se på, jag tog min vän i famnen, klappade, och klappade, pratade och pratade med honom…… och han blev lugnare.

…. nu är just denna vännen fyrfotad, men behoven är dom samma hos människor och djur…..

Tänk vilken seger när vi människor ser detta, och agerar….

Som en annan vän till mig sa…. när hon var otröstligt lessen, och det fanns en person som bara satte sig med henne, höll om henne tills hon gråtit färdigt…
… sa ingenting, bara satt med henne …..

… that’s all it takes folks !!

Och ni som söker en vän eller en livskamrat, som är känsliga för er, men är Heman vad gäller egna behov ….. sök på Mars !… äta kakan och ha den vet ni ….