En sovande ej uttryckt ilska mullrar i mig…. under all sorg

Vissa svek finns inte ord för….

En del sår verkar aldrig läka…….. verkar blöda livet ut…
Jag var bara ett barn då… jag är vuxen nu, fast med det svikna barnet i bröstet.
Jag var bara ett barn när du gjorde det…en hel uppväxt
Hade jag haft en röst… hade jag vetat, och sagt nej…
… men det fanns ingen annan, och det visste du….

Jag kan inte förstå ….Jag kan bara inte förstå….?
Jag har ingen kärlek i mitt bröst, bara sår….bara ärr.
Och det brinner … gör ont i mig när jag ser kärlek inom familjer… så ont !
Platsen där min inneboende trygghet skulle bo…..är tomt.
Den plats i min själ där mitt ursprung, mitt arv min familj skulle vara … är tom.
Känner ingen närhet…

Allt utifrån ett livslångt svek….. ett svek utan botten, Det allra djupaste sveket från en mor mot en son..
…och än idag är du tydligen utan ånger…. utan samvete……
Det fanns inga gränser ….. visade mig inga gränser….
….överträdde mina gränser…..och skändade min själ…..skändade mig…

Hur ska jag då kunna förlåta ??…… ingen ånger från dig…
Du betydde allt för mig då…. Idag är du ingen för mig…. bara ett tomt skal.
Inget kan göras ogjort….

Jag är den jag är… och när du går bort, är alla tårar slut.