Det är i princip omöjligt att fånga på bild, och ganska svårt att beskriva med ord det vackra jag ser ikring mig nu….

En riktig vinter !

Många är innerligt less på snön, men inte Kai Tomas Lundin inte….
Älskar snön, och älskar mycket snö, och mer ändå….

Jag får en sån enorm myskänsla inombords,när det som nu är bara C.a 10 minus ute, och närmare metern snö… 80 cm, var det jallafall, på ett ställe där jag pulsade ut i snön för att få detta kort…
(alla kort som är i detta blogginlägg finns i större format på Sollefteåbilder 61)

Någon timme innan gick jag hundpromenad med Viggo och matte Marita.
Det knarrar skönt under fötterna, luften är frisk och kall. Det springer omkring en lycklig hund och hoppar besinningslöst rätt ut i snön som är dubbelt så djup som han är hög.

Snövallarna liksom omhuldar en, och det vita lyser upp vintermörkret. Fullmånen lyser upp den vita snön till en mörk blå nyans, som står i kontrast till den brandgula färg snön får av neonljuset.

Och en ro som inte går att beskriva fyller mig, när jag står i meterdjup snö, med kamerastativet nedspetsat i snön, och väntar på att den långa bländartiden ska rinna ut och rendera i ett vackert foto, trots mörkret ikring.
Efter att ha tagit detta foto, genade jag genom skogen, uppför en backe…
Snön räckte till grenen på mig….ända tills jag kom fram till snövallen vid vägen.
Det normala många vintrar, är att snövallarna längs vägarna går att gå på, att den blivit hårt packad pga av töväder.
I år har det dock inte varit tö sedan snön kom i mitten på december….och jag sjönk ner länge än midjan…..
Insåg att jag fick krypa på knä över snövallen för att inte drunkna i snön….
För jag fördelade vikten mer, när jag gick på knä, och sjönk således inte ned i snön..

Jag mötte ju folk som vanligt när jag var ute på min fotoexpedition. Och om ni kan tänka er att folk stirrar nyfiket när man har kameran med sig en vacker sommardag, och ligger i nåt dike för att få en bra bild och ljussättning på en gullviva med bakgrund….

…. så ska ni se hur folk reagerar när man står med ett fotostativ uppställt, ute i meterdup snö, och till lika själv i snön, kl 22.00 en vinternatt….. när de är ute och rastar sin jycke….

Man är nog dumförklarad i deras tankar, så det står härliga till. Men det bjuder jag på. smiley

En kille som var ute med sin hund, undrade vad jag höll på med egentligen… Efter en stunds förklarande,och att jag visar displayen hur fin bilden blev, så hade jag i hans ögon troligtvis gått från galen enstöring, till respekterad fotograf. Och i samma veva passade jag på att tala om adressen till hemsidan


En magisk vinter, som inte ens gör sig rättvisa med vackra bilder och detaljrik beskrivning… utan måste upplevas….. så ut och gå i snön nu… en sådan vinter lär dröja innan ni får uppleva igen