Fullständigt acceptans av sina medmänniskor och vänner

Jag skrev ju ett inlägg nedan, om att skämmas mm…..
.. och om att acceptera varandra för dom vi är
och inte skämmas över vad andra gör osv.

Jag var och fikade hos en vän som har en liten söt vit Pudel/Bishon frisé…
För det första blir man glad redan innan man kommer in i porten … eftersom man vet att man kommer bli överfallen av den lilla


Hälsningsceremonin

När man kliver in sedan, så har vi en speciell hälsningsceremoni jag och hunden, vilken går ut på att först ska jag ner på golvet, och han springa omkring och nafsa, gny glatt, slicka och busa….
När detta är gjort, så hämtar han en tygbit som är leksak, och då ska vi ha dragkamp….

En luddig upptäckt

Så där satt jag och löste korsord, drack kaffe, och såg att det hängde en massa trådar i munnen på Viggo efter tygbiten … så jag tog trådarna och rullade ihop dem i mina fingrar till en liten liten boll, och skulle kasta den….
Men i samma veva så kliade det i mitt öra …. så jag kliade mig där…

Och här kommer vi till bloggämnet, och det roliga, och braiga…

Ita upptäcker att Viggo hade ytterligare nån tråd kvar i munnen, och plockar av honom den … och säger…

– Ja ha … då kan du få den till andra örat

Förklaring:

Hon trodde nämligen att jag hade stoppat i den första i örat , när jag kliade mig där. ….
…. och även om hon var något förbryllad över detta konstiga beteende, att stoppa in små tygtrådar i örat som Viggo haft i munnen…. så sa hon inget om detta när jag kliade mig i örat…. utan erbjöd mig en några till trådar till andra örat…smiley

Detta är acceptans av sin omgivning !!!smiley