Tjosan hejsan ….
En bra start på dagen, är tydligen en bra frukost och en komplimang.

Efter en stor portion hästföda med laktosfri mjölk, och med Samsung Galaxy i fickan, bara väntandes på att få vibrera mot klockspelet vid telefonsamtal…… traskar jag glad i hatten ut på stan för att möta upp en “ko” (Mamma Mu/Marie Boström) för en fika.

Precis när det killar till i fickan av mob, så möter jag den självständiga, vitala granntanten som hejar glatt och säger att med brett leende att jag är jättesnygg i hatten….. Och det var det själsliga bränsle för denna dag, nu kan ingen trycka ner mig så lätt smiley

Mu’s son var vresig för att han inte fick växla sin 500-ing, men blidkades något när han fick smaka av godsaker hos Adam på lilla caféet.

Snart började lillpojken frysa oxå…. och eftersom jag hade jeasnsjacka med mig, så fick han låna den att krypa in i och värma sig, under förutsättning att han inte använde den som redskap att äta chokladsås med….

Jag kan inte se på när barn fryser och det har vid några tillfällen åsamkat mig själv en hel del hutter och frostskador. När jag var på Diggiloo för några år sedan hade jag varit förutseende nog att ta med mig två filtar så att jag inte skulle frysa fram på kvällningen. Men det gick ju fort om stöpet när kompisens “båna” (barna) …. frös rumpan av sig…. så kände mitt fadershjärta att de måste få filtarna.

Likaså när jag var ute och fiskade kräftor med ett X och hennes bror, och barna hennes var för dåligt klädda o det regnade, så lånade jag ut min skinnjacka till Lova… för hon huttrade så mycket och var blå om läpparna….
… vilket sedermera för mig resulterade i tre månaders hosta och förkylning.
Det lustiga är att jag vid likadan situation skulle göra om samma sak igen trots erfarenheten med hosta och kräkningar.

Sveriges vackraste glugg

Efter ett tag kom söta rara storasyster Anna och kidnappade lillebror, så mor Mu fick klippa sig. Själv satt jag kvar i min gangsterhatt på Lilla caféet och chi-chillade.
Beställde en påtår och stoppade in hörlurar i öronen lyssnade på radio.
Den underbara Pernilla Andersson, med underbara låten “desperados” och i mitt stilla sinne ser jag hennes underbara glugg mellan tänderna. Om hon opererar bort gluggen ska jag sluta lyssna på hennes musik.


Glad i hatten

Nå jag finner det för tillfället rätt roligt och fascinerande att gå omkring med hatt.
Jag gillar min hatt. Faktum är att alla människor skulle hatt en hatt att ha hatt.
Man blir liksom “glad i hatten” fast utan sprit.
Säger man så så är det lätt till för “sprithumorn” att slå till för den medborgare som gillar att förtära sådana drycker och sedan skylla sitt beteende på spriten…

“Man kan ha roligt utan sprit….” (ja och ni vet fortsättningen på den !?)


Fåfänga män

Fåfänga har länge varit abonnerat för kvinnor, och vi män skall reduceras till att ha, grått, blått och brunt, utan extravagans. Det håller förvisso på att luckras upp en aning, men det tar tid.
Roger Frisk, har en mycket frisk och sund syn på den saken, och han klär sig gärna annorlunda, med exotiska, asiatiska klädesplagg. Förmodligen får han rätt mycket blickar då oxå, både gillande och ogillande.
Men det är det man kallt får räkna med om man sticker ut en aning.
Vill man inte synas, är det lätt åtgärdat med en blå T-shirt, REA-Jeans utan varken form eller stil, foppatofflor och en målarkeps.

Vill du synas, kommer du synas

N’ä det är samma för mig och för Roger som jag sagt till unga tjejer som visar upp hela härligheten både topografi och långa slanka ben i kort-kort….. att söker man uppmärksamhet via klädsel, så får man det, både önskad och oönskad.
Så jag har valt att inta den inställningen och utgångspunkten att de som tittar gör det i beundran, även om jag vet att det inte alltid är sant. Men oftast tror jag nog folk uppskattar det faktiskt,…. och många säger det.

Sen skiljer det ju sig mellan småstad och storstad i dessa hänseenden. I Fjollträsk min uppväxtstad, kunde du i princip gå ut på stan i kallingar med skitrand på, utan att väcka nån större uppståndelse…. Medan här avviker du om du har tex …. hatt smiley

where ever I lay my hat is my home