Prolog….. Jante

Ännu är Svenskarne i allmänhet inte helt mogna att bryta mot jantelagen,
ty straffet är ännu mycket svårare än många kan bära….
Straffet för att förhäva dig själv, så hårt att du själv tycker du är
bra på något i Sverige kan vara att bli utfryst, och trampad på, nedtagen på jorden igen.

Ty ingenting retar en Svensk så mycket som när tycker man är bra på något, och än värre om du uttrycker detta i ord.
Det blir faktiskt inte alls lika starka reaktioner om du gnäller på och
baktalar någon annan, det är ganska socialt accepterat, och beläggs
endast med straff om den du pratar illa om råkar vara en god vän till
dem…. men knappt då heller.
Vill du vara helt säker på att hamna rätt i en diskussion med en svensk,
så gnäll på vädret. Här i Sverige är det inte bara tillåtet att gnälla
på vädret, utan tom uppskatta och förväntas av dig…..

Kanske är det för att det inte är heeeelt OK att tala illa om andra,
eftersom det bryter mot en annan svensk lag. Du måste förhålla dig
neutral, och framförallt inte visa några som helst känslor, och hemskast
av allt är sorg och ilska.
Sånt accepterar vi svenskar helt enkelt inte.
Givetvis ska du fråga hur din granne mår…. men säger hon att hon mår
dåligt har hon brutit mot ännu en oskriven svensk lag….. du förväntas
givetvis svara: “det är bara bra”…. eller på ett lite mer svenskt vis: “man ska väl inte klaga”

Så vill du få en svensk ur balans börja gråt på öppen plats, eller säg
att du är bra på något och lys av självförtroende när du säger det smiley
Ja… då har jag på svensk manér bäddat, med en lång prolog, som skyddsnät för att sedan i skrift vara mer förmäten än annars tillåtet.


Jag var så glad….

Fredag kväll, det var dans och jag var så glad….. för kvinnornas skull.
Jag har ju senaste veckan haft en släng av en av de farligaste och mest svårartade sjukdomar som existerarsmiley….. “Manlig förkylning”
Och min oro har ej varit att jag själv av egoistiska skäl skulle missa dansen till följd av denna “svårartade sjukdom” som får barnafödsel att likna ett skrubbsår på knät. Nej givetvis var min omtanke för alla kvinnor, och hur besvikna de skulle blivit om jag inte kunde komma på dansen…. så många krossade danshjärtan….

Hundliv och stolssitsar

Men mer om det senare… nu måste jag bara berätta om mitt stadsbesök idag. I vanlig ordning satte jag mig på Lilla Cafét, du jag är god vän med ägaren, det finns mycket gott där, OCH det är bästa utsiktsplatsen. Man kan se folk komma och gå, av alla modeller. Och endast fantasin sätter stopp för hur ens inre fördomar blommar ut i fascination över våra olikheter och likheter. Gångstilar, klädstilar, gestikulationer, ansiktsuttryck etc etc…. och ungar är härligast, ty de är helt ogenerade och obetänksamma över sitt beteende, och kan mycket väl brista ut i dans och sång mitt på gågatan, eller lägga sig och sparka och skrika på samma ställe….. i båda fallen är det underhållning genom “skyltfönstret” på lilla cafét.

Idag beskådade jag en rätt ovanlig situation för att vara i Sverige (under lagen om att man inte får göra något som sticker ut, eller är onormalt)
En tjusig tjej stegade in på cafét efter att ha bundit fast sin hund vid anslagstavlan utanför. hunden var en bulldogsliknande sort, med nästan ingen päls, och två stora sorgsna hundögon, och ett hundtäcke på ryggen.
Hunden stod på två och tre tassar om vartannat.

Genast började hunden huttra och skaka, då det var lite kallt på marken, och täcket inte var tillräckligt varmt. Sedan gick en kvinna förbi och böjde sig ner och klappade hunden, och gick vidare. För det första är det inte så smart att klappa främmande hundar som är bundna….. dom kan få för sig att tugga på en…..
Men framför allt inte med händerna uppifrån som denna kvinna gjorde.
Hur som helst så försvann hon lika fort som hon kommit, för att bara några minuter senare dyka upp igen till hunden, med en stoldyna i tyg, och lade på marken så hunden hade nåt att värma sig på.
Troligtvis hade kvinnan varit iväg och köpt stolsdynan, alt lånat den på nära håll.

Ytterst tveksamt satte hunden tillslut sina framtassar på dynan, som om han inte visste om det var OK för honom att göra så, men när kylan bet lite hårdare flyttade han upp helt på dynan. Vid det här laget hade den tjusiga Matten sett genom fönstret vad som försiggick, …. och jag skulle gärna betalat en 10:a för att få veta vad hon tänkte då….smiley

Drifters

Nåja tillbaka till Guds gåva till dansen, undertecknad smiley

Då jag lyckats besegra den “manliga förkylningen”, hasade jag hela den långa vägen upp till Hullsta Gård (från Djupövägen)…. för att tillfredsställa damor och tantor. Drifters är ett mellanting mellan mogen och modernt dansband, men med äkta professionell spelglädje…… och extremt högklackade scenskor på sångerskan, som misstänkliggör att fotspecialisten tar 5 % direkt av deras gage.

Det finns få saker som gör mig så lycklig som styrdans, möjligtvis nybakat matbröd och en god soppa då…. men annars .. mjää
Från start till mål dansar denne Gösta Grinchen Gigolo så hårt och intensivt för att hinna med alla som önskar dansa ….. så hårt att dansskorna måste ligga i karantän nån timma efter dansen, så att inte brandvarnaren sätter igång av grönoset (tåbiran) som strömmar ur mina skor.


Vad har du i fickan Gösta ?

En dam blev så begeistrad att ett finger först tangerade lite på kanten till min främre byxficka, där kronjuvelerna har sin residens, för att sedan åka ner lite grann till, men precis innan hele hanna åkte ner i ficka min, så tog låten slut, och jag kom loss ur greppet.
Med plikten i tanke (måste ju tillfredsställa fler tanter under kvällen)… så avbröt jag denna skräckupplevelse genom en hastig rörelse där jag vände mig om och applåderade bandet.

Trött Travolta

Bandet ja…. som var så vänlig att de spelade en önskelåt för mig, “Morning train” med Sheena Easton.

Sista halvtimmen var jag så slut att jag såg i kors, och bena började hasa mer än studsa fram som var fallet när jag kom.
Men innan kvällen var slut tänkte jag att jag faktisk SKULLE göra en god gärning. Det var en lite yngre tjej som inte dansade på hela kvällen, som satt och såg olycklig ut. Och hon satt bland de andra uppbjudningsbara panelhönorna, så jag tyckte lite synd om henne, om hon inte våga bju upp.
Men jag skall nog inte ägna mig åt välgörenhet på dansgolvet visade det sig, ty den lilla Mini-Goth-kvinnan, visade sig ytterst motvillig befinna sig på danslokal, och gick ifrån mig efter en dans.

Nå … när man är Gösta Gigolo, så kan man ju givetvis inte ta åt sig av detta, eftersom man är så fantastisk dansare ;)…. men tänk om hon förstått vilken guldklimp hon höll i.
smiley

Mer guldklimpar och sura fötter

Guldklimpar… jo jag höll i många guldklimpar under kvällen oxå, mjuka, goa, mulliga, trådsmala, dansanta kvinnor….. som följde med som Ginger Rogers.
Med aristokratisk hållning, och isprinsessor som inte gav en min, bonnigt bredbenta, med Högklackeskorna, kvinnor utan skam, och några med….
… men nästan alla små dansanta gobitar.

Och jag försökte smita en låt tidigare, men när jag hade hämtat ytterkläderna och höll dom i armvecket, så kom Marie ut och hämta mä i tamburn… för en sista dans…… ja sedan, ledbruten och nöjd, haltade jag ensam hem , för att sätta mina illaluktande dans-skor i karantän