Dofter kan sätta sig djupt, djupt i ens minne, hjärta och själ. Och de är inte alltför ofta diffusa och vaga. Ibland kan man bli väldigt illa berörd av dofter utan att det tycks finnas någon logisk förklaring till det. Och lika ofta åt andra hållet, att dofter kan ge en skön känsla, utan att man riktigt vet varför…….
I båda dessa fall finns helt säkert orsaker till detta, och händelser kopplade till lukterna……

Ibland är lukterna i allra högsta grad tydliga i mitt medvetande. Som tex lukten av cigarrök, i synnerhet då “Bellman Siesta”…… som var de cigarrer min far rökte.
Som icke rökare kanske man tycker att cigarrök torde vara en obehaglig lukt, …. men för mig är det något som ger mig en slags trygghet, ett igenkännande….
Likaså är det med avgaser från bilar, ljuden från en storstad, det mullrande taktfasta ljudet från ett tåg som far förbi….. jag kan nästan sakna dem. Mitt i allt det mörka otrygga, ensamma och fasansfulla…. så var det den min identitet på ett sätt…. definierar varifrån jag kom, och vem jag är, mitt ursprung.

Drömmar…..

Ja, man har fler när man är yngre, mera vidlyftiga och gränslösa. Kanske är det ungdomens styrka, men även svaghet…. och vise versa för åldern…
Och kanske är det så att ju fler smällar, sår , och ärrbildningar man bär, ju fler stängda dörrar, hån och fötter i huvudet man upplevt….. desto mer begränsade blir drömmarna för framtiden. Då av 2 orsaker, dels pga rädsla för mer smärta, och kanske rentutav egen undergång, …. men även för att en människa som varit med om så mycket oxå lär sig uppskatta och värdera de “små sakerna” i livet. Jag satte medvetet citationstecken där. Med detta menar jag att de “små sakerna” …. kan värderas om och bli de stora sakerna, allt beroende på vad det är värt för en själv.

Den stora jorden runt resan blir småpotatis, i jämförelse med en underbar naturupplevelse. Den stora tipsvinsten blir oviktig i jämförelse med ett skratt från ett barn…..

Mina drömmar har krympt på ett vis…. jag hade drömmar om yrkesliv, drömmar om familj, drömmar om kärlek mm mm….
Nå… jag har inte gett upp drömmarna helt, men de lever inte lika starka i mig längre….

Sedan finnas det små drömmar, mer realistiska, och mer i närtid, och mer lätta att förverkliga. Tex så kan jag ju drömma om sommaren…. det är ganska stor chans att den drömmen slår in. Tex kan jag drömma om att snurra runt med en kvinna i mina armar i en sommardans, med ett stort leende på mina läppar…

…. och vem vet, kanske dyker nån av mina stora drömmar upp, i någon av de små… om inte så gläds jag åt “det lilla” så länge

….apropå lukter, nu luktar det friskt, ty jag har öppnat fönstret, och det stormar ute