Av respekt för dig, balanserar jag mellan att skydda dig från din bräcklighet och de nygamla risker som uppstått iom hög ålder……och o andra sidan, ditt och allas livsnödvändiga behov av att hjälpa till och vara behövd.

Jag ber dig bära kassen, just därför….. men går bakom och ser till så att du inte ramlar baklänges pga ett felsteg…..
Jag ber om dina åsikter, ditt kunnande, trots att det ibland blandas ihop saker…
Jag tar tag i dina armar när jag pratar med dig, så som du gjorde med mig.

Det finns diagnoser och benämningar som klingar negativt och respektlöst om ditt tillstånd… men för mig är du den du alltid varit, du erhåller samma respekt och kärlek…. ingenting kan ta ifrån dig vem du är och har varit, ditt goda hjärta.

Jag lägger ut pengar åt dig för lite småhandlande, tills vi kommer hem, fem-sex gånger vill du betala tillbaka …. fast betalningen redan är återgäldad…. och varje gång säger jag med vänlig tålmodig röst att det redan är betalt och återgäldat….