….
Nästa dag är kommen, och världen gick inte under … puh vilken tur smiley
Ytterligare en dag närmare jul, och julfebern stiger.

Fredagsmyyyys

Pinnar, efter det stora julbadet med rotborste, iväg på stan för att förära stans minst kapitalistiske handlare, tillika fotograf…. en egenhändigt av G och T dekorerad “julkorg! , med diverse julmys i….

Till saken hör att herrn i fråga, efter en slutförd arbetsvecka, brukar tillbringa den sista timmen på fredag efter stängningsdags med en kall öl, och diverse småprat, med sina vänner H och J….
Den ene en skäggig hårdrockare med ett yttre och ett sätt som hänför tankarna till Beppe Wolgers. Och den andra en muntligt väloljad skåning med examen i skräckfilm. Och sist men inte minst den generöse långhårige butiksinnehavaren, som inte alls skäms över att inte hoppa omkring som en skållad råtta, de tillfällen han är utan jobb,…. utan chillar lite mysigt tills hans engagemang verkligen behövs.

I korgen till årets sista fredagsmyyyys, fann Fotografen B, 2 st Öl till B och H, samt en Coca-Cola till nykteristen J…
några russinaskar, en påse skumtomtar, ett amatörmässigt inramat foto på de två kreativa busfröna i tomtemössor…. samt lite fredagsläsning för 3 st karlakarlar: “Året som gick med Prins Daniel och kronprinsessan Viktoria 🙂


Julstämning

Efter vår förmodligen enda goda julgärning
(vi tänker inte erkänna fler hur som helst) … så pillrar vi iväg ner på Minigolfen för att inspektera nya stängslet och låsanordningen. För att ta oss fram får vi pulsera fram i meterdjup snö… nja OK då 3 dm… men det KÄNDES som 1 meter !
… det gav både julstämning … och mjölksyra i benen.

Väl tillbaka på byn, så överger jag G, och han mig, och jag befinner mig rätt snart i mitt andra hem, på Lilla cafét, för att betrakta juls-jäktet genom stora panoramafönster, över en kopp kaffe och en blåbärsbakelse….

Blondinen och brunetten

Sitter och ler på café åt den furiösa strömningen på vår stads lilla gågata, vilket iofs är en fis i världsrymden mot tex Birsta el Stockholm

En blondin och en brunett båda falska, ja i håret alltså, sätter sig bredvid mig, jag låtsas inte om dem, då jag vet att många av dessa smink-knarkare har ett omättligt behov av uppmärksamhet och bekräftelse. Det brukar få dem ur balans, när inte tungorna hänger ur munnen på oss män, eller ögonen håller på att ramla ur ögonhålorna….

Och mycket riktigt, till en början såg jag i ögonvrån hur den falska brunetten sökte bekräftelse för sitt påmålade utseende… men jag var hård, gav henne ingenting 😉
Däremot så lyysnade jag lite intresserat hur ett samtal mellan 2 sådana varelser skulle kunna låta, eftersom de är från en annan värld än min värld med gubbig vrånghet, gnäll, promenader och glädje över fast och fin avföring samt fungerande kisseri. 🙂

Det är omöjligt att återge deras samtal ordagrant, eftersom jag inte till fullo behärskar deras utomjordiska språk, med många obekanta ord, läten och missljud.
Men det lät nånting i stil med:

– Ahh … mä va kul o se din nynna då … va så länge seen !

– Men… “Nuna” hette’re väl ?

– Aaa mä man kan säga “nynna” oxå de bero ju på va man kommer ifrån

– Aaa men nä egentligen

– Mäh va haru i håre, haru frissat,

– Ahh blonderat, fast färgat det…

– Hemma ?

– aaa jag tog lite sånn hä guldfärgat

– Mähh du ska ju inte ha guld … de förstör ju

– Aja … nu blev de så här jalla fall…

– aa men du har ju vårdat det väl…

Och så här höll det på i minst 20 minuter, om utseende hit o dit.
…och jag gav dom inte en enda blick….. inte så de såg mig titta på dem jallafall 😉

Spaningen ut på gågatan fortsätter

En liten pojke har kommit på en jätterolig lek, att gå mitt framför fötterna på pappa, hur än pappan försöker undvika,… pojken skrattar hjärtligt

….förbi går först söta. snälla rara A med sin nyadopterade pojke,
som hon redan lärt ett nytt trick…. att med för stora tumvantar
skicka en slängpuss på kommando av matte.. jag menar mamma

…..vackra P som ett tag hade blodad tand på styrdans , och som jag
gärna dansade med, men nu har hon för det mesta ont i hälsnings-armen när hon går förbi.

….bredvid sätter sig en ytligt bekant man som i krystade försök att föra oönskad konversation, sitter o spottar i min mat..
Det är bara att hoppas att han inte har vinterkräksjuka i kroppen.

Ej så hjärtligt välkommen smiley

Jag lämnar fiket, ler åt hela julspektaklet
Ansträngda leenden från handlare, när jag, den icke alltför
köpstarke låtsasmedborgaren äntrar butiken, med bakslugt
uppsåt att inte inhandla någon julklapp

… så nu är det väl bara att vänta på tomtan då ?smiley