Städtanten i mig har vaknat till liv, efter en livslång törnrosasömn.
Vem var då “städprinsen” som kom och väckte mig ur min sanitära slarverdröm ?
Vissa skulle kunna hävda, med vis bäring, att det skulle vara min vän, mon frêre, mon ami G. Bredin, i all sin städ-pedantism och tålmodigt betraktande av städkaoset i den Lundinska dammknarkarkvarten…..att det är han som fått mig på andra tankar.

Njä … måhända att Karln är en förebild rent ordningsmässigt, och boendehygieniskt. Men det krävs långt mer än förebilder och åthutningar för att förändra sitt eget beteende i företeelser där man inte riktigt är nöjd med sig själv.

Under en tid nu har städtanten i mig trätt fram, från klarhet till klarhet. Nu saknas bara ett par Birkenstock fotriktiga sandaler och knästrumpor i beige nylon, så har “hen” kommit ut ur “garderoben”… ja dvs städgarderoben, på riktigt.

Idag när jag gick in i mitt kök/kokvrå, som förut alltid varit belamrat med ett diskberg, så glänste diskbänken glittrande ren, på ett för en Anonyma Alkoh… eh slarver AS) … nästan ångestfyllt kliniskt doftande sätt.
Och inte nog med det, för så har det varit en längre tid, att jag haft ren diskbänk UTAN RESTER i slasken… inte nog med det som sagt, nu börjar städtanten i mig se områden som inte var synliga för slarvern Lundin. Trösklar, dörrkarmar, skrymslen och vrår blir nu utsatta för Javex, JIF, Ajax, YES, och svinto.

De mest troliga orsakerna till denna “förvandling” torde vara:

Nya köks- och hallskåpluckor

Det blir trots allt en väldig kick för viljan att hålla rent och snyggt när inredningen är fräsch och luktar fabriksmålat som på IKEA

Erikshjälpen och soptippen.

I en LITEN lägenhet, på 35m2, så finns det inte utrymme för samlarkollektioner. Mer än halva bohaget har getts bort till vänner, Erikshjälpen…. och ibland tanterna på soptippen. Detta innebär i sin tur att det finns mindre saker att stöka ned med, mindre saker att snubbla på, mindre saker att damma och flytta på. Så i de fall där jag eventuellt skulle kunna få återfall till Dammige, slarvige stökige Tomas, så kan städtanten i mig snabbt återfå makten eftersom det inte finns så mycket att städa undan.

Inre harmoni och självkänsla

Ja månne … detta kanske trots allt är den enskilt största orsaken till min uppryckning på städfronten. För om det är trasigt och “smutsigt” inuti, om allt ter sig meningslöst, om man inte ser på sig själv som värd att ha fint…. ja då hjälper inga övriga metoder, förmaningar och moralkakor. Jag gillar mig själv lite bättre nu helt enkelt.

Nya glasögon efter 20 år av gissande.

Ja man måste ju se skiten oxå… för o kunna fli unnan 🙂

För övrigt må GB vara den okrönte kungen på lägenhetshygien, men jag byter kalsonger oftare än honom 😉