Mitt i natten, och nästan gryningsljus….. klarvaken.
Känner mig ouppskattad och oälskad, och just nu är jag pga hälsa hindrad från att göra de saker som håller mitt huvud högt i avsaknad av kärlek, de två är dans och sjunga. Först en gnällig granne som förändrade förutsättningarna för mitt/vårt spelande och sjungande. Och nu hosta ….hosta som framtvingar kräkningsreflexerna, ibland kräks jag oxå. Men jag blir lika slut varje gång.

Nu idag blåste jag torrgräs med lövblåsen på golfen en timme, och klippte gräs. Sen kom migrän och hosta och kräk, medan jag var på golfen. Jag låg och svettades och frös. Såg ingen anledning att va kvar, bommade igen kl 20, en timme för tidigt, åkte hem och tog Ipren plus Alvedon, slocknade till kl 00.00…. migränen borta, men humöret kvar.

Känner mig som när jag var liten, vill dra mig undan, gå ifrån alla, lämna …
… facebook, boule, dans, fika på stan, hela rubbet. Det brukar inte bli så, men det är så jag känner. Fejan ligger dock i farozonen för utträde.

Nu ska jag bjuda hem John Blund