Efter att ha suttit som passagerare i en SAAB med stressad chaufför med
för lite försiktighet och för mycket chansningar i rondellerna på Birsta
i Torsdags, så var jag mer glad än vanligt att åka med överförsiktige,
103 % laglige Egon Edmark, den enda mannen i Sverige som aldrig kört för
fort.

Barfota, utan strumpor och skor, med kortbyxor och jeansskjorta anlände jag till underbart vackra Gussjönoret, tillsammans med dansgurun Egon från Gafsele.
Det såg ut att bli en bra kväll, då kvinnorna vid parkeringen smålog mot mig, istället för gapskrattade åt mig. Det är sådana där små detaljer som förhöjer stämningen och förutsättningarna. plus att parkeringsplatsen inte såg öde ut, utan fylldes med bilar i en jämn ström.


En trevande början, och ren tjurighet

Alldeles nära danslogen 30 meter ner vid sjön låg två flottar med somrigt skrattande dansfolk. Voyage hade redan börjat spela första låten och jag kände mig lycklig i hela min allergidrabbade kropp, när stunsig dansbandsmusik blandades med lugna smetiga ballader där texten lovade evig kärlek och trohet. Och det är ju tur, för det är just endast i dansbandsballader som detta tycks vara möjligt. Redan i första dansen kändes det trögt i benen, och det blev
aldrig riktigt lätt under kvällen, men det hindrade mig ju inte från att ge
järnet till den milda grad att det vart jobbigt att ta sig upp för backen till
parkeringen för egen maskin vid dansens slut.


Att vara duktigt dansare

Matadoren var i vanlig ordning på plats för att studsa
omkring i lagom taktlöshet och hypnotisera sina dansoffer. Även denna till åren
komna dansfarbror hade lagt sig till med en företeelse som egentligen inte
skvallrar om danskapacitet. Men de som använder sig av denna anser sig själva
tillhöra danseliten. Nästan enkom för att de vid närgången dirtydancing-stil
lutar tjejen bakåt medan hon sätter upp benet på hans midja och ruskar på
överkroppen utan att det för den skull stämmer överens med takten i musiken på
något sätt, och förväntar sig att omgivningen skall b li imponerade.

Imponerad blir jag förvisso ! … av ett stort antal dansörer och dansöser, både buggare och foxare. Jag kan bli otroligt fascinerad och glad av astt se på en del unga par och några äldre … i min ålder. Det finns många som är nästan lika duktiga som jag ….
smiley

Och framförallt buggare som är duktiga och har dansglädje, kan jag sitta och betrakta och beundra… dock fnyser jag med lite humor något och påtvingade Parkinsons-skakningar med bensax.

Den mycket smidigt dansanta, omåttligt söta och tuffa
19-åringen från Helgum, som far på all dans ofta allena, missade ej heller denna dans. Denna kväll
tycktes hon ha hittat rätt med en kille som hon dansade större delen av kvällen
med, vilket gladde mitt hjärta, och gav mig stor förståelse för att hon ägnade
sina uppbjudingar till honom, och andra dansanta ungdomar.Någon annan danskväll då ungdomarna lyser med sin frånvaro kan jag ställa upp med min eminenta danslekamen igen… om tillfälle uppstår 😉

Basillskräck ?

Gussjönoret har inte bemödat sig att skaffa dit vattenklosett. Iofs kan man tycka det är lite charmigt och lantligt med utedass och pissränna men … njä… ja jag vet inte… inte på dans kanske. Och framför allt inte med tanke på kommande episod: Jag anlände till pissrännan och längst till höger stod en ung herre och försökte uträtta sina trängande behov…

Eftersom jag INNAN jag uträttade mina behov, tvättade mig i ansiktet vid handfatet och sedan ställde mig så långt ifrån den kissande ynglingen som möjligt, så hade ju han redan stått en stund när jag kom dit. Allt jag såg av honom var ett par vita Lacoste-skor. Och de stod kvar när jag var på väg därifrån.

Då råkade jag på väg därifrån lyfta blicken och se något jag önskar jag undsluppit. Karlen stod inte och skakade av sitt avfallsrör som vanligt folk, utan på nåt vämjeligt sätt stod och “kramade ur eländet” med sina bara händer. Något som liknar det män och unga pojkar gör i all hemlighet när bristen på fortplantningstillfällen blivit allt för frusterande. JA visserligen såg jag när jag gick därifrån att han åtminstone tvättade sina händer… men tänk om han missat nån liten del …

Speciellt som jag efter toalettbesöket vandrade upp till cafeterian för att fylla på vatten ur en vattenbehållare avsedd för törstiga dansgäster, och fick se samma vita Lacoste-skor stå bredvid, och nyligt satt sina fingrar på knappen som tappar vatten…. Jag hällde genast ut innehållet i muggen, och och köpte en coca-cola på burk, trots allt onyttigt denna innehåller.

Yngling med blonda lockar

Uppe vid cafeterian satt en Blond pojkaktig yngling med
Björn-Gustavsson-dy-lockar, och lyssnade fascinerat när jag och den lyckliga kvinna,
som lyckats roffa åt sig flest danser av mig denna kväll…… satt och gick igenom
sommarens alla danser på min kalender. Han log och undrade om vi verkligen
skulle fara på alla dessa danser. Trots att det inte var så, lät jag honom tro
det.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med danskvällen då Linda-Marie kuuulade mitt namn från trappen på logen: “Kai Toooomaaaas” för dans när
jag var nere vid sjön och stirrade på sjön i jakt på syre och svettreducering…

… när en omtyckt “ko” försynt undrade om hon fick bjuda upp en gång till, en gång till, en gång till etc ..

… när hamburgare med pulvermos, kryddat med klacksaft från fotkliande av en servitris satt som en smäck

… när jag undslapp ofrivilligt inmundigande av flänsost vid vattenpåfyllning.

…när det var smått otroliga 512 inlösta, vilket är positivt överraskande numer

Det enda som var lite synd var att man under kvällen inte fick nå erbjudande om hångel i buskarna … men , men sånt är livetsmiley

(Bilderna är från Gussjönoret, men inte från detta tillfälle)