….
Jag tvivlar….. självklart tvivlar jag, det är inget tvivel om att jag tvivlar.
Att tvivla är att tänka själv. Att tvivla är att vara vaken, att ifrågasätta, att inte bli ledd i blindo. Och ändå är jag troende ?!?
Ja jag är det, men det är män som skrivit bibeln för tvåtusen år sedan, och kyrkan var maktens centrum, och jag litar inte på män och kvinnor med makt. De har sin egen agenda, och är redo att gå över lik för att få sin rikedom och makthunger tillfredsställd.
Idag har kyrkan inte den makten i väst, den har de som dyrkar mammon, men det är samma män och kvinnor, det är samma maktspel, och samma hänsynslöshet.

Så jag tror på gud, men läser inte bibeln. Jag är ganska säker på att Jesus fanns, även om jag tvivlar lite 🙂 ….. men jag ifrågasätter berättelserna om honom. Givetvis ifrågasätter jag miraklerna som beskrivs, och lite som Tomas Tvivlaren, lärjungen i bibeln beskrivs, så tror jag på det jag ser, det jag lär, det jag tänker. Men det gäller inte alltid att jag bara tror på det jag ser.

Jesus kan ha varit en mycket god man, vältalig, karismatisk, banbrytande, kärleksfull….
men kanske oxå fanns det andra sidor. Jag tror inte att det trollades fram fiskar ur en korg… men jag högaktar orden: “Den som själv är utan synd kastare första stenen”

Jag ÄR en tvivlare, en troende tvivlare. “Den som inte tvivlar, är inte riktigt klok” sa vår kloke humanitäre ordkonstnär Tage Danielsson.