Jag är fantastisk, underbar, klok och smart. Jag har talang, är empatiskt och omtänksam.Jag är misslyckad, trasig, kall och hård, och stor på mig. Jag har i min enfald och litenhet sårat människor, och begått misstag som inte går att reparera… eller göra ogjorda. Jag är skyldig…. precis som ni… frågan är bara till vad, och vem som inte är skyldig till något.

Jag är många saker, men jag är inte ond. Jag är en god människa i märg och ben.
Hur kan jag hävda det ? … och vad har gjort mig sådan?
Jo jag kan hävda det, för att jag lidit. Jag är inte ensam om att ha lidit, men jag är heller inte ensam om att vara en god människa. Lidandet ger mig perspektiv och empati som jag omöjligt kunnat ha utan dessa upplevelser. Att jag blivit brutalt misshandlad av människor som skulle visat mig kärlek, har för visso skapat misstro och osäkerhet, men oxå gett mig en förståelse för barn och unga människor som drabbas av det idag, som få andra har…. som inte så många ser. Det ser jag rätt igenom.

Jag skulle inte haft de kvalitéerna om jag inte lidit.

Ibland kan jag känna mig avundsjuk på andra människors egenskaper som individer. En av de egenskaperna jag avundas är “gåsfjädrar”
Dvs de som allt tycks rinna av och inget bekommer dem…
Det låter som själslig och mental semester för min del, med en sargad själ, dåligt samvete och skuldkänslor. Men på köpet skulle jag tappa min lyhördhet, min empati och min känslighet…. skulle jag vara jag då ? … nej !
Och om alla människor var “gåsfjädrade” så skulle det bli en rätt kall värld.
Och en bedrövligt djuplodande och analyserande värld om alla vore som jag.
Men jag tror att det är bra att jag finns, att jag gör skillnad, att jag gör nytta,
ÄN vad Fredrik Reinfeldt försöker intala sina undersåtar om hurdana sjukskrivna och arbetslösa är i sin karaktär. Vad vet han egentligen ?

Jag är den jag är, och blev riktigt bra må jag säga utifrån de kort jag givits i livet.
Givetvis har jag stunder i livet då jag behöver läsa det jag nyss skrivit, då min tilltro till mig själv är låg, då jag tror att ingen älskar mig och behöver mig. Egentligen ganska ofta om jag ska vara ärlig. Det jag skrivit ovan är min klokhet och erfarenhet som talar…. hjärtat och själen min tror inte alltid på det kloka sinnet… de har sina egna erfarenheter, de upplever…

Jag kommer aldrig bli någon annan än Tomas, och det är bra, så ska det va..
Just nu längtar denne Tomas efter lite lööööv och dancing

G’natt !