Om jag minns rätt var jag klädd i blåa gabardinbyxor med pressveck, rosa skjorta, och rosa strumpor i sandaler. Min faster skulle gifta sig.
Och min farbror Kjell kammade mig så försiktigt, och jag mådde så gott av uppmärksamheten.
Min farbror Kjell, älskade att berätta roliga historier, och var bra på det. För Kjells skratt, smittade av sig på alla i rummet, även om poängen i historien skulle missas.

Kjell var en mjuk och fin människa ända in i hjärteroten, även om han levde ett hårt liv i perioder…. till slut blev det för tufft för dig älskade Kjell.
Jag vet att du var älskad av många Kjell….
men jag vet inte om du visste om det….om du kände det.

Jag kan inte ens låtsas förstå, varken handling eller de djupaste skrymslen av din själ, kära farbror, men att du hade sorger du inte mäktade med, har alltid stått klart för mig.
Men du är med Farmor och farfar nu, men min farbror Åke, min farbror Sture…. och du är med min far Benny. Dom tar hand om dig nu. Nu får du vila ut och släppa alla bekymmer.

Tack för allt fint du gjort , tack för att du fanns med oss, och tack för ditt stora varma hjärta, kära farbror Kjell…..

Nu står min far och tar emot dig med öppna armar