Smaka på orden “Jag lever”
När känner du så ?…
när känner du verkligen så ?

Livet är svårt ibland,
för att jag ska förstå när det är underbart.
Och ibland rinner tårarna ner för mina kinder
för att jag skall skratta från hjärtat.
Regnet faller på oss och allt levande
för att vi skall växa.

Jag lever.

Jag behöver inte vara framgångsrik.
För jag lever…..nu. Jag har , när allt kommer omkring,
i skuggan av allt ont, allt mörker
haft en sagolik tur.

När jag är död, rullar allt vidare.
Världen på det stora hela,
märker inte att jag varit här,
än mindre att jag försvunnit.

Några kommer sakna mig.
För några betyder jag mycket.
Det är en underbar tanke att tänka
när jag känner mig liten och svag.

Men nu lever jag, i litet och smått.
Jag sjunger och tar, jag dansar och ger,
Jag spelar och far, jag ber inte om mycket mer.
Jag sliter och går, Jag äter och mår.

Ett litet leende.
En stund när du ger min din tid
En sekund när jag får luft i mina lungor.
En annan människas kroppsvärme till mig.

Jag lever.