Ja men, nä men hörrni…..
De där var nog en ganska bra dag ändå.

En ung skön banktjej guidade en teknik-relik

Jag har inte bara tagit mig i kragen o gått till Nordbanken, där en ung skön mörkhårig tjej, var så vänlig att handsleda mig genom installation av Bank-ID, Swisch, och Nordea-app. På sedvanligt svenskt Jantelagsmanér, skrockade jag ursäktande inför den bankanställda skönheten att:

– Hö hö, ja sen har jag väl glömt allt nytt när jag kommer hem

Den undersköna Bankanställda:

– Ja men det är bara att öva

Ja tänkte jag med norrländskt, djupt nedärvt och pessimistiskt sinne att: Men om jag ‘övar bort’ ett par 1000 kronor genom att trycka fel då ?

Det sa bara “swish”

Nä , jag tar väl tjuren vid vid hornen då, tänkte jag. Och övade först genom att skänka en “oerhört generös” likvid gåva till en vän. Jag skickade med hjälp av Swisch hela 10 riksdaler… eller kronor som det heter numera. Det blev succé …. 10 riksd… eh kronor hade anlänt på polarens konto. Och eftersom han tydligen tyckte lika bra om mig, och själv var generös ända in i hjärteroten, så skickade han mig en gåva på … ja just det: 10 kronor !

Dålig ränteaffär

Nu, skojfrisk som jag är, så sms:ade jag polaren R och sa:

– “svårt att kräva ränta på ett sådant lån”
(en minut innan “återbetalning”)

– “Vi har ju minusränta nu, så egentligen ska jag ha betalt
för att jag lånar av dig”

Men polaren efterskänkte den tunga ränteskulden till mig
smiley

Jahapp, nähäpp… när man ändå gör framsteg

Ja det gick ju väl det där, kom undan med blotta förskräckelsen på låneräntan på ½ öre iofs. Men som sagt … jag lyckades. Och nu blev jag kaxig. Nu ska jag testa om jag fixar att betala räkning med mobilapparna oxå. Jag hade en räkning på ca 300 kr. Och en sådan ekonomisk smäll överlever jag väl, tänkte jag.

Jo… men på nått underligt vis, lyckades mina två kvarvarande hjärnceller samarbeta, så betalningen verkade gå i lås. Men helt säker var jag inte, så
jag loggade in på datorns Nordeasida….

Men vänta nu ??! Vad var det bankskönheten sa ?

– “Nu behöver du inte kortläsaren och bankomatkortet längre när du ska logga in”

Nä, men det är väl säkrare ändå… o göra som jag har gjort förut … ska jag våga ? njääää…Jooo. Jag provar, mot all logik gavs jag alternativet att logga in på datorn via mobilen… Nä det kan inte funka. Det skulle ju vara som ett magiskt korttrick nästan.

Någonting magiskt

Jooo …. tame-f-n, när jag tryckte in koden, så hände det nåt på datorskärmen, jag var inloggad. Jag trodde inte mina ögon. Och betalningen låg mycket riktigt och
väntade där … som den skulle.

Nästa magiska trick bankerna skulle kunna lära sig vore väl att lära sig ånyo att hantera kontanter igen. Men det tycks vara ett mycket svårt trick.

Sen vill jag bara skryta lite till. Jag fick nämligen i en rätt otäck internetdebatt om tiggeri, en av de finaste komplimanger jag fått på länge. När jag med en sansad
ton och sakliga argument tålmodigt i inlägg efter inlägg, fightades med folk som rent allmänt tyckte illa om tiggeri så väl som tiggare. Vissa debattörer tyckte tom att det var Ok att slå tiggarna om de stod för nära entren till butiker. En annan betydligt mer humanistisk och godhjärtad kvinna reagerade starkt över att det var så många okvädningsord och hätsk stämning mot tiggarna, och backade upp mig som näst intill var ensam om mina åsikter i just detta sällskap Hon skrev:

– Tomas Lundin, du ger mig hopp om
människan. Många mycket kloka tankar och värderingar.

Den lever jag på ett bra tag kan jag säga
smiley