Vettiga norrlänningar ?

Ingen fullt ut vettig människa åker ca 40 mil, tur och retur för en danskväll ?
Denna väl mer tur än retur om jag säger så. Jo fast norrlänningar med dans i blodet kan få för sig såna här idéer, och komma hem 03.30, somna 04.00, och ändå efteråt säga att man haft kul, och att det var värt det. Sen har vi ju danskungen Egon Edmark 74 bast som far långt längre sträckor än så… men så är han kung oxå.
smiley

Det var säkert 20 år sedan jag var på Gräsmyrs dansloge sist, då vi utgick från nattlogi i Umeå. Och ikväll hade jag nog gott mod och självförtroende när vi anlände. Men när dansen började var jag lite fundersam. Tre tjejer jag kände, och som jag säkert skulle kunna tänkas dansa ett par danser med. Men sen då ?
Nej ….. jag fick inte vacklande självförtroende över mina dansfärdigheter. Men nu skulle jag till större delen bjuda upp NYA danserskor… och vart börjar jag ?

Givetvis tar jag gärna danser med duktiga, snälla, fina C, som jag åkte med i början. Och tillika jätteduktiga danserskorna E och A från Sollefteå. På så sätt kommer man upp på golvet och visar att man finns. Och kanske en eller annan uppfattar att här finns det krut i benen, och smidiga dansfötter, i slitna dyngiga Adidasskor.
smiley

I valet och kvalet

Men vem välja, vem välja ??
Hmm, hon där med page-frisyren och svartvit klänning ?
Nja … jo hon dansar bra, men säger hon “ja” ?
Oj .. där var en goding som fötterna slirar graciöst på dansgolvet för, men ser hon inte lite avvaktande ut ? Jag funderar vidare: Undvik …åtminstone till en början att bjuda upp allt för ungt. Undvik att enbart använda raggar-ögonen när du bjuder upp, leta inte bara efter vackra ” fodral”. Undvik näsan-i-vädret-tjejerna osv … men hur identifierar jag dem ? … det är ju bara nya ansikten ! (och dansben)

Jag tänker för mig själv att det gör ingenting om jag får sitta större delen av kvällen, nu när jag bryter nya dansmarker. Jag tar till det gamla tankeknepet att om jag får 4-5 bra danser så är jag förnöjd, och resten får bli en bonus.

Kunde gått illa för Kai T 🙂

Innan dansen börjar, möter Sollefteåtjejerna en kille, stor som ett hus, bredaxlad, Van-Diesel-frisyr och guldtand. Som säger åt C att man ska resa sig upp så man kan kramas. Av rena respekten flög C upp på benen och gjorde som han sa. Dessvärre fick jag för mig att jag skulle vara rolig oxå. Jag kände ju inte denna långe, snubbe med breda axlar och hård image. Men jag flög upp från sittande position jag oxå… och öppnade kram-famnen:

– Ja ha när du säger att det ska kramas så….

Där hade ju den kvällen kunnat sluta med en rak höger, och ett par glasögon tillhörande mig, i tusen bitar. Det kändes som jag lika gärna kunde fått en fet smäll. Ibland kan spontanitet vara livsfarlig. Men det visade sig vara en schysst kille, så han kramades tillbaka, om än en så kallad mans-kram. För att alla ska vara på det klara över att “vi är inte sånna” … och ingen rak höger i Kai-Tomas ansikte.
smiley

All vår början bliver ….. L-L-Lätt ?

Efter några danser med de graciösa Sollefteåtöserna, tänkte jag när mina dansbruds-scanner-ögon inte funkar som dom ska, att jag sätter väl mig då och ler, njuter av musik, och kollar in roliga dansstilar och folk…. Och 3 bra danser var redan kirrade, så enkom 2 till behövde uppnås för att komma upp till mitt eget lagda mål för en bra danskväll. Och det måste jag väl fixa ?

Då kommer en blond trevlig tjej, fram och bjuder upp. Presenterar sig som Åsa, och sa att vi dansat förra året på Gussjö. Ja vem är jag att protestera, det visade sig vara ett klipp, på flera plan. Hon dansade mycket bra, var trevlig och öppen. Men mervärdet i denna danstjej återkommer jag till strax. Nu var det jallafall 4 bra danser inhåvade…. 4 done, one to go…

Highlights var som alltid fulla av energi, scennärvaro, och framför allt ser ut att ha roligt på scenen, vilket smittar av sig till dansmänniskorna på golvet. Ska jag bjuda upp godingen som sitter där 10 meter ifrån mig ?… njä… ooops där tvekade jag en tiondel för länge, nu blev hon Shanghaiad av kort dansant tunnhårig danskille i orange tröja … Men halllåååå … det är ju min tröjfärg !!!!

Ringar på vattnet – ryktet går

Sätter ner gumpen igen på Gräsmyrs Panelhönebräder, och tänker försöker gilla läget. Det går riktigt bra. Jag mår riktigt bra. Faktiskt … går ingen nöd på mig. Då kommer en söt tjej i blåblommig tunika tror jag det var, fram. ler och sträcker ut handen och säger att hon fått tipset/ordern att dansa med mig, utförlig beskrivning på hur jag ser ut och vart jag satt osv … av ?… ….just det Åsa

Det visar sig vara ännu en kanonduktig danserska. Hur jag än styrde, vände och vred så följde hon med. Det blev nog sammanlagt 5 danser med henne under kvällen. Under en av danserna med blåblommiga tunikan, smilade hon upp sig när två mycket unga killar , med keps, hängbrallor och tonårsfinnar, ställde sig vid ingången. Hon sa:

– Undrar om det där är killarna som har EPA-traktorn nere vid parkering? smiley

När jag sedan några danser senare än en gång dansade med Åsa så log jag och tackade henne för “reklamen”… var på hon först såg oförstående ut, tills tioöringen trillade ner, och hon brast ut i skratt, och sa:

– Ja jag har tipsat en tjej till om dig, men hon har inte fått tag på dig än

Men det här var ju kanooooon…. att tjejerna sprider reklam över mina slitna Adidas, ja eller åtminstone vad fötterna och benen i dem kan åstadkomma på ett dansgolv.

Katschinggggg!!!!

Katschinggggg!!!! … nu nådde jag kvoten !!!! Fem bra danser resten är
bonus tänkte jag. Och det blev många, många fler bra danser under
kvällen. Men givetvis inte som på hemmaplan. Här fick man ju chansen att
sitta nån enstaka dans,,, för att det var bortaplan. Men som C sade på
vägen hem:

– Jag men det blir ju likadant här på Gräsmyr om du kommer hit några gånger till
smiley

Nä häpp …. nu vågar vi lite mer då

Nä nu jäklar … nu hamnade hon mitt framför mig, hon som blev Shanghaiad nyss… som jag var lite tveksam till om hon skulle säga “ja”. Jag sträckte fram handen… och hon sträckte fram sin och sa “hej” med ett förvånat uttryck i ansiktet, ungefär som om vi bara skulle hälsat på varann som främlingar och gått vidare åt varsitt håll. Jag måste väl förtydliga mig då tänkte jag, fast vi står på ett dansgolv, och det man gör där är att dansa:

– Ska vi dansa ?

Då ser hon fortfarande tveksam ut. Och säger nåt i stil med:

– Eh ..ok jo det kan vi göra (med ett underförstått “kan vi VÄL göra” i tonfallet)

Nå ja … vi sätter igång, och hon var duktig… vacker OCH dansant, smidig som en räv, följsam, men inte den sprudlande, sprättande danstypen. Det funkar för mig tyckte jag. Och efteren stund faller hennes kropp tätare intill min, och en hand åker upp i min svettiga nacke , ungefär som ett tecken på att jag blivit “godkänd” .. ja meer än godkänd. Efter första deldansen säger hon med ett leende:

– Ja ni “söderifrån” ÄR bättre på att dansa… killarna här är oftast stela.

Under en av de danser jag hade ynnesten att få vila lite, så kom EPA-traktorkillarna och satte sig bredvid mig, en kraftigt förfriskad, vilket märktes både på sättet och spritångorna. Men när Highlights då lirade “Kung i baren” av Uggla, så var den mest överförfriskade unge herrn med på noterna, och sjöng… nja eller mer skrek ut orden “kung kung kung i baren” och mumlade under resten av refrängen. Men jag sjöng med honom och gjorde high five innan nästa Gräsmyrsbrutta högg mig för dans.

På vägen hem höll jag mitt löfte att prata så C höll sig vaken. Tack C för att du tog med mig !