Kampen inuti fortgår, för mig och många, många människor.
Överlevnad kommer först, fysiologisk överlevnad är ännu
så länge inge problem i Sverige.
Men det finns en själslig överlevnad oxå, viljan att leva,
att skaffa sig tillräckligt med självkänsla,
för att tycka att man är värd att ta plats,
värd att finnas, värd att känna lycka och glädje.

I den sk behovstrappan beskrivs från botten och uppåt, vilka behov som måste prioriteras först för att överleva, till att sedan leva. Det är förvisso en förenklad modell, och jag tror att det måste ske på flera plan samtidigt.

Som det känns, borde självkänsla faktiskt vara på samma grundläggande plan som äta, sova, dricka motionera etc… annars känns väl pyramiden någorlunda riktig.
Anledning ?… jo för om självkänslan är för vag, så påverkar det utöver själva poängen med att leva, lycka, harmoni och medmänsklig socialisering, … så påverkar det alltså viljan att äta, dricka, motionera… dvs överleva.
Så modellen är alldeles för förenklad och “biologisk”.