Jag tittar ut genom fönstret och ser stora lapphandskar snö falla mot backen, och till skillnad från större delen av vad jag kunde läsa om på FB tex, så förundrades jag över hur vackert det var. Genast tog jag på mig kängorna och gick ut bland de vackra bomulls-lika snökristallerna som föll mot mitt hår och asfalten och smälte på en gång.
Det tog en liten stund till för snön att smälta bort på gräsmattorna. Men det var näst intill paniktillstånd bland inläggen på FB. Det var alldeles som om folk inte visste att snön smälter med ens. Eller så visste man, men en svensk försitter inte en chans att beklaga sig över vädret. 🙂

Sedan väljer jag en kopp kaffe på Lilla Caféet, på gågatan i Sollefteå, pratar lite med ägaren/kompisen Adam om livet, företagande och hans favoritämne “kvinnor”. Han får ofta springa emellan, då det kommer kunder, och återvända till sitt kallnande kaffe när kunden fått sitt. Nu spricker solen fram igen, utan att FB goes bananas över det.

För ett bra tag sedan, ur ett rent humoristiskt perspektiv, medan han ännu fann det tilltalande att fika på stan, ägnade jag och min kompis G oss åt en slags fördomsprofilering över människor som gick förbi caféet. Men det var en humoristisk nivå, och inte genuint elakt, utan mer vad de sysslade med, vilket politiskt parti de tillhörde, vad de körde för bil tex.
Ett exempel skulle kunna vara när en högdragen man i kostym och slips gick förbi:

“Tveksamt om den mannen röstar på Vänsterpartiet”

Man kan säga att vi gjorde en approximativ bedömning om folks leverne och åsikter utifrån klädsel och kroppsspråk. Och nu återuppväcktes den färdigheten och instinkten hos mig när det först kommer in en medelålders man, och sedan en äldre man. Varav åtminstone den senare jag gjorde bedömningen, “någon form av översittarpolitiker” eller dylikt. Ett yvigt kroppsspråk, fötterna markerat utåt, en nonchalant blick, och ett befallande, överlägset sätt att tala. Jag råkar höra några ord i konversationen vid fikabordet:

“Ja då ska vi ta han i örat, båda öronen tom”

…sa den drygaste, mest pompösa och nonchalanta av dem.
Det handlade om någon med avvikande åsikt, skulle jag tro.

Jag berättade för min vän om min iakttagelse och gissning. Och i samma stund slog det mig vad det var för folk, och det som nyss varit en fördomsprofilering, visade sig vara sant. För jag erinrade mig i den stunden vad som skulle äga rum på Hullsta Gård denna kväll, och sänds i SVTs ‘Sverige idag’ imorgon Torsdag kl 20.00. En debatt om “vården utanför storstäderna”.

Min vän sa att han oxå kände igen beteenden som kännetecknar maktmänniskor. De kräver oftast kvitto (det ska väl dras av på skatt, räknas som representation, så skattebetalarna i slutändan betalar för fikat de nu tar). De klagar oftare än medelsvensson över hur dyrt det är. Betjäning skall ha skett nyss, och samtidigt med övriga maktkamrater.

Jag ska ovilligt erkänna att jag blivit ganska uppgiven inför sjukhuskampen, trots att min fasta övertygelse är att det är en demokratifråga att få ha kvar närheten till sjukhuset och en fråga om mänskliga rättigheter, samt pågående avveckling av landsbygden. Jag har till mitt försvar varit upptagen med att överleva nu nåt år.
Jag gick med i en demonstration, men insåg att de kommer lägga ned oavsett… i “demokratins namn”. “Demokrati tycks med allt större tydlighet inte vara , som jag lärde mig i skolan, att föra folkets talan, att ha ett folkstyre.

Det verkar allt mer, i skenet av behandlingen av inlandets barnaföderskor och sjuka vara så att om man tilldelas makt så utövar man den makten till egen vinning oavsett vad folket på plats tycker och behöver. Även den politiska frågan kring vinster i välfärden, vilket enligt opinionsundersökningar 80 % av befolkningen är emot, så argumenterar borgerligheten att det inte finns någon “riksdagsmajoritet” för begränsningar av vinster i välfärden. Så jag vet inte jag … demokrati = folkstyre ? … på papperet möjligtvis.

Reaktionerna har varit starka i Sollefteå med omnejd, med rätta. De tar vår arbetskraft, de tar våra naturtillgångar…. och de tar ifrån oss vår sjukvård, och uppmanar oss att skaffa arbete. Det är klart att vi blir rosenrasande. Och det är inte konstigt att det rinner över i sånt som om vederbörande cyniska politiker vill, kan uppfattas som hotfull stämning. Men va f-n väntar de sig när de så dramatiskt försämrar våden lokalt, för egen vinnings skull?
Och sen verkar det oxå aningen oklart om vad som hände Annika Burman vid ett möte, som enligt henne själv ska ha gjort att hon “inte vågar vistas i Sollefteå pga av den hotfulla stämningen där”. Kan det vara så att det snarare beror på att hon inte har några sunda svar på sitt eget politiska agerande, och inte verbalt vill försätta sig i en situation där hon behöver stå till svars för eget agerande ?
Jag tror faktiskt mer på det, än den hotbild hon målar upp. Ingenstans har jag sett vad A. Burman motiverar sitt beslut att vilja lägga ner Sollefteå sjukhus. Det närmaste hon kommit är: Jag har rätt och Jonas Sjöstedt har fel”
Det är helt enkelt för dåligt A. Burman !

Det märkliga är inte att folk blir förbannade när politiker leker med människoliv genom nedläggningar av lokala sjukhus. Det märkliga är att makthavare likt Erik Lövgren och Ewa Back, och Burman “blir förvånade” när de agerar så oansvarigt och tvärsemot folkets vilja, och “känner sig hotade”
De är tamefan bedrövligt !

Vid det här laget har väl de pompösa cafe-gästerna som skulle på mötet, avklarat och avfärdat all kritik, och tagit folk i öronen, och håller fast vid sin ´centraliserande avfolkande lokalpolitik, med egen vinning som enda agendan, och glider hemåt Medelpad igen, med resa och fika betalt av skattebetalarna som de svikit.
Och jag tvivlar inte en sekund över att de ändå sover gott om nätterna.

Jag hade önskat att jag haft fel när det kom till min tro att de skiter i våra demonstrationer och ockupationer… men inte det inte.
Jag hade önskat att mina fördomar kom på skam ang cafe-gästerna… men inte det inte.