(mitt 1300:e inlägg i “nya bloggen”)

Ibland skingras molnen,
på några sekunder efter ett monstruöst oväder.
Ibland pyser de inre demonerna skamset iväg,
när de inser att deras makt är bruten.
De kommer tillbaka, kanske i nya skepnader,
de kommer alltid tillbaka för oss alla.
Kommer man då bara på vad det är som ger dem makt,
eller vilken “svaghet” hos en de livnär sig på.
Då kan jag bryta makten jag låtit dem ha,
Då kan vi bryta makten vi låtit dem ha,
och då pyser de åter iväg… i skam.

Det är inre demoner, såna som likt en LP-skiva med stor repa i, spökar i ens självkänsla,
och självförtroende. Det är yttre demoner, såna som är vardagspsykopater, energitjuvar, småpåvar, manipulatörer, antagonister
Alla kan vi ta makten ifrån…. och de pyser ihop som bakdäcket på en Sollefteåcykel i Sollefteå stadspark under glaskrossarfestivalen i Juli.