Det finns ev några som “vill ha tillbaka
gamle fine mysige Tomas”

Vilket bara det i sig, för mig vore en rätt
förnedrande önskan.

Alltid skrattande, Tomas
ställde upp på allt,…. näst intill alltid.
Allas vän i alla lägen.
,,,,vill ha tillbaka den Tomas som
i sin iver att vara snäll för att bli accepterad,
struntade i både vila, sömn och mat vissa dagar.
Tomas som svalde förolämpningar och fortsatte
“vara vän” med de som förolämpade Tomas.
Tomas som aldrig frågade sig vad Tomas ville,
och därför aldrig gjorde som Tomas ville.

Givetvis är det en bild av mig som en slav,
en person som lätt utnyttjas för egna syften,
Och givetvis finns det ingen som orkar det,
och givetvis bröt jag samman.

Ja det är svårt det där….
Nu säger jag ifrån ibland.
Nu markerar jag vad jag vill ibland.
Och många har försvunnit,
och många är missnöjda med att inte ha den
supermysige, snälle, självutplånande Tomas
för sina fötter längre.

Men jag lär mig för varje dag,
Det är en svår balans,
för det kostar “vänner” ibland.

Men det ger oxå små droppar av självrespekt ibland.
Inga floder ännu,
men väl så näringsrika droppar.

…men på morgonen ska jag göra tre saker jag vill.

Dricka kaffe,
Äta gryn-frukost,
och hjälpa hjälpsam godhjärtad vän
med liknande “symptom”