En fågel kvittrar till när jag ligger o tar igen mig
på en kökssoffa i “sommarstugan”, och vaknar till
efter att bara ha nickat till en halv minut.
Endast fötterna i strumplästen nås av solen,
och värmer mina småfrusna sensommarfötter.

Att fixa och dona med jord och växter,
trä och metall, och teknik i den mån kunskapen räcker till,
gör gott för skallen och harmonin.
Kroppen o knoppen har verkligen fått sitt idag.

Även en blind höna ….

En fd granne till mig kom ner till Bangolfen med familj.
Han har förlorat den mesta av synen,
och behöver ledhjälp när han går.
Men är en sorglös, bredkäftad jäkel.
Något pinsamt kan det tänkas ha varit fört frun, ‘
och vuxne sonen, när det visade sig att den som frågar
hur långt han har till hålet när han puttar….
…VANN familjefejden. Han … “Blind-Micke”,
presenterade sig för övrigt som” Pelle-Jönsen”,
så okej då Pelle-Jönsen, sa ja.

Sonen flinade och ironiserade generat:

– Fick stryk av blind-Micke !

Nattduell

Själv fick jag stryk av “Tur-Lacken”,
i en mycket sen kvällsmatch,
där han fick stolpe in på många banor,
och jag fick stolpe ut. Sen spelade han rätt bra iofs.
Ju närmare natten, desto bättre Lacken.

Men om jag vann i morse 37 slag,
mot hans 45. Och sedan vinner han med 29, mot mina 45,
osså vinner jag sista matchen med 1 slag… 36, mot 37.
Då har ju jag, trots storstryket i andra matchen,
vunnit en match mer !
smiley

Nä rå … jag är ingen bra förlorare…
men vem f-n är det ?
Är du en bra förlorare, lär du nog förlora rätt ofta,
pga av en inställning som inte är inställd på vinst.

En sköööön liten grabb

Alldeles innan Lacken och jag hade påbörjat våran nattgolf,
kom en liten pojk, ditskickad av familjen troligtvis.
Han pratade hypergullig göteborgska.
Först, medan han stod utanför stängslet,
frågade han andra spelande vad det kostade att spela golf.
Och de svarade efter bästa förmåga.

– Ja tâck dåå, dåå vet jaa vâ de kosstar

Sen bara nån minut senare kom pojken kutandes igen.
Och jag var tvungen att meddela att vi hade stängt för
kvällen. Han va iofs himla charmig, men…

Stängningsdags

Jag frågade, i förhoppning om att det bara var han och
någon till liten lekfull unge som ville spela. För de har
ofta förmågan att intensifiera spelandet, på ett sätt
som ölstinna vuxna i grupp inte ens förstår
vad det innebär.
Jag uttryckte mig väl något ospecificerat, när jag sa:
– “Och ni är ..???”
Min hjärna ville ha reda på hur MÅNGA de var.
Men pojken började artigt på Göteborgska räkna upp
efternamn, och förnamn på de inblandade.

– “Jo i efternamn heter vi Pettersson, och jag heter…”

– Nej … jag menar hur många är ni ?

Då började den skööna grabben räkna på fingrarna,
och fick det till 7 st som skulle spela.
SJUUU stycken … sa jag … nä då går det inte.

– Så vi kan inte spela ida då ?

– Nä vi har öppet imorrn igen från 11

– Okajj då… hââ en skööön dââ !

Sicken skön lirare tänkte jag och flinade,
men innan jag flinat färdigt var han tillbaka,

– Döö (duu) … hur möcke vâ de nu de kosstade ?

Ändrade bloggplaner

Jag hade först tänkt blogga om Sven Melanders sommarprat,
där han går i taket över att folk går i taket för att en “ung
talangfull tjej” hade gått i taket (blivit arg och uttryckt hatkänslor)
Men jag lydde götebörs-spöjkens råd, och hade en sköön daa.
Sven får ovett en annan dag !

…o hââ en skööön dââ …. ni oxå läsarna !
smiley