Jo jag hade lite lingon-tar-slut-iskogen-panik,
troligtvis helt obefogad, eftersom det påstås
att vi svenskar endast tar rätt på 3-4 %
av varje års bär-skörd.
Men det var så bra väder, och det spratt i kroppen,
av bär-plockar-energi.

…och JA, det var i tidigaste laget att plocka lingon,
eftersom sommaren varit något svalare än andra somrar.
Så de var lite ljusröda, med spår av vitt.
Men absolut inte obrukbara.
Blandar upp dem med lite mörkröda lingon vid senare
plock-tillfälle, så blir det ypperligt gelékonsistens på den sylten.
12 kg socker redan inköpt. …Mycket ?
ja men vaddå ?? billigare knark än cigaretter
smiley


cykelbud-korgen,
är mig kär ännu, det visade sig vara ett mycket bra inköp,
FÖR MIG trots det höga priset 700 O-insättbara svenska kronor.

Det blir lite på bekostnad av bärplockar-enegin,
att jag med packning, cyklar till bärskogen,
1 mil dit, och lika långt tillbaka,
samt att om man bor vi älven i Ådalen så ligger alla bärställen,
bortom långa uppförsbackar. Här sista biten upp mot Österås.


…. men å andra sidan får jag gubb-motion,
och naturupplevelser. Min granne Gunnar,
och 99 procent av alla bärplockare tar bilen till skogen,
och kan plocka lite mer än mig då. Men det må va hänt.
Gunnar är ålderspensionär, har har inte fysiken att cykla så långt.

Men det är nog som Stina Oscarsson skrev …..länk här:

https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2017-1/priset-att-plocka-bar
(MYCKET bra artikel, som även innefattar vem som egentligen vinner på bärplockar-slaveriet))

….. att det mest är pensionärer av svenskarna som ännu
plockar bär. Så om ett tag kommer det bara vara jag och
de effektiva Thailändarna i skogarna. De plockar för att överleva…
det gör jag oxå. . … men de i större utsträckning.

Eller som en liberal ser det, i kronor och ören, och “tillväxt”: (länk här)

“Sett i ett nationalekonomiskt perspektiv handlar det årligen om
förluster i miljardklassen där vi endast tar till vara ca 3-4% av den
årliga bärtillgången!? Ett svindlande slöseri med våra rika
naturresurser som genom industriell verksamhet och förädling skulle
kunna generera åtskilliga arbetstillfällen ochdärmed stärka statskassan!”

smiley

Nåja, när jag kommit upp för sista och den brantaste
Österås-backen, cyklar jag förbi 2 damer från köket på
Österåsens hälsohem, som på lunchrasten,
sitter på en trätrapp, och lapar i sig av det sista sommaren
har att erbjuda i solbränna. Jag drabbas tillfälligt av att vara social,
och surrar med dem en stund. Men den ena säger inte ett ord, och
den andra svarar mest typ på tilltal bara. Så det var ett döfött försök.

Det var tom så icke-konversationen med thailändaren i lingonskogen
för nåt år sedan, var mer givande.
Han som sa hej, och tittade ner i min lingonhink i 30 sek,
och kanske tänkte: “varför plockar han omogna bär”?
eller : “Undrar om jag kan ta hinken och springa,
han ser rätt trött ut gubben, han hinner aldrig ikapp mig”
smiley


Jag låser fast min cykel vid, ett väl förankrat vindskydd,
släpar med mig cykelkärran in i skogen på en rätt oländig
skogsstig med träd liggandes över stigen, rötter och stenar.
Lite bökigt, men vill inte lämna kärran utom synhåll,
och har lätt Ågren över att lämna cykeln. (stöld, vandalisering).
Men den sparsamt använda del av hjärnan som står för
sunt förnuft och rationellt tänkande, kopplas till slut in,
och ignorerar “tänk-om-det-händer-hjärnan)

Och är det något ställe jag egentligen inte behöver känna
så stor oro över åtminstone vandalisering, så är det kring
Österåsen promenadstigar. För om sådana här spontana
naturkonstverk, får förbli orörda, då får det mesta förbli orört,
och oförstört:

…i hålet på en tallstam:
… en ängel i trädet
…utsmyckad bark, med majblommor

Jag tycker egentligen inte odelat om att plocka bär.
Insekter som bits, stå dubbelvikt bland buskar och ris.
Det är nästan lite monotont, och tråkigt.
Älskar inte heller att rensa dem…. Jag gillar det andra runt omkring,
och jag gillar att ha skörden av bär, och stoltheten över att plockat
dem själv, och vetskapen i att det är lokala bär, och därför inte
miljöovänliga genom global transport, och ej heller drivna och
besprutade för ekonomist avans.

Men jag tar fram min länk till civilisationen, Samsung S4,
och får lite arbetsmusik till plockandet, via min 1800 låtar
stora spotifylista: “TOTALMIX”.
Och plötsligt går det bättre.

När jag, 10 liter senare finner att ryggen och orken
fått nog, vandrar jag tillbaks till vindskyddet, och finner att
“tänk-om-det-hände-hjärnan” hade fel, och “sunt-förnuft-hjärnan”
givetvis hade rätt. Då sätter jag mig, att njuta av den här utsikten:
Spotify stänger jag av.
Och lyssnar till den relativa tystnaden.
Den här formen av natur-upplevelse, uppskattar jag som
fd Stockholmskt asfaltsbarn bäst. När jag har visuell och ljudlig
kontakt med spår av civilisationen,.
Men ändå befinner mig i en oas av natur.
Jag hör hundar skälla nere i dalen. En tupp gal som galen.
En vedkap går igång tillfälligt. Bruset från bilar kilometer ifrån
hörs mycket vagt. Lövprasslet från vinden och fågelkvitter
överröstar dessa ljud, när det vill.

Men jag har inte rensat bären ännu, bara ca 20 % av dem.
Men de står i kylen tills jag nästa dag sätter på P1s “sommar”
eller finsk melodiradio, …
… så som sig bör för att komma i rensningsstämning.