En Staropramen, non alcoholic,
och en klase körsbärskvist-tomater,
är måndags-snackset hemma hoz.
Jag är trött som en gnu
under långvandring utan bete.
Utan att ha gjort så väldans mycket.

Det är främst smaklökarna på tungans bakre regioner
som njuter av ölet, …tror jag. Tomaterna mer söta,
en bra kombo säger gourmanden i mig.
Värmeljuset ger stämning i lyktan,
och på Spotify snurrar en fiktiv platta med spåret
“Kate’s theme” från filmen “Absolute power”

haRrMMoni … kan jag knappt stava till,
men jag lyckas ibland med några förändringar
som underlättar för en något gladare Tomas.
För tillfället är jag i färd med att kassera ca 50 %
av innehållet i min garderob.
På så sätt kan jag använda fler plagg,
eftersom jag hittar dem.

Jag använder mig vid stress eller mini-depp-step,
då och då av några “verktyg”
som jag introducerat till min “verktygslåda”
de senaste 2 åren. Spikmatta är bra,
mat i magen är bra, vila är bra.
JAG vill är bra, Jag vill INTE är bra.
Skriva är bra… och tomater o Staropramen är helt OK

Men visst bubblar det under “jordskorpan”
och behöver pysa ut då o då, för att det inte ska bli
nåra “pyroklastiska jätteutbrott”, eller “jordbävningar”
Jag kämpar på ett sätt varje dag med att finna balans
och harmoni nog att finna ett drägligt liv,
eller kanske till och med i horisonten ett hyfsat lyckligt liv.

Jag tillåter mig minnas en liten stund, den grå betongen,
i det gröna landskapet utanför Stockholm.
En tom lägenhet…tom på liv dvs, bortsett från mig.
Där jag drömde mig bort från ett kärlekslöst hem.
Ett telefonsamtal från mor, om att hon skulle köpa mat imorrn.
Men det vet jag ju att mat och cigaretter var det ju jag som
gick och konkade på. Kanske därför jag har så långa armar.

Sen övertala henne som ett av budorden säger åt mig att hedra,
att hon inte ska ta livet av sig.
Jag hade ångest om nätterna som inte går att beskriva med ord.
Då visste jag inte att det var ångest, det vet jag nu.

Men barn, likt hundar, lever i nuet.
Och om solen sken nästa dag, så tog man o cyklade
1 mil och badade. Notan kom när jag blev vuxen.
Och jag vet inte var jag fick kraft ifrån.
För notan betalas i tårar, utanförskap,
ångest, dålig tillit … och jag är ett mirakel, som fortsatt gå,
när andra slutat, även om jag haltar betänkligt ibland.

Tillbaks till nuet…
Theme from Onedinlinjen tonar upp i högtalarna.
Några cl alkoholfritt öl kvar,
lite så där pissljummet utan kolsyra ni vet.
Funderar på att textillimma ett par trasiga jeans.
Äh det kan vänta till imorrn.
Diskbänken är ren, och det ger mig ro för tillfället.
Det grusar i ögonen, och det är dags att kolla nån
DVD att somna till. Det går oftast fort ca 10-20 minuter.
Så jag kan hålla på nån vecka med varje film.

Imorn har jag två saker att se fram emot,
men det får vi se vad det blir av.

Natt Natt