Ja, utan att förhäva mig som nån sorts Saida,
så har precis som jag tidigare skrev, den sjukliga mediala
totaljakten på män, lagt sig för en stund.
Och nu kämpar endast de sjukligaste av sjukliga
manshatare och extremfeminister vidare med att nå
upp till den förtryckarposition de innerst inne själva
längtar efter, men låtsas arbeta emot, i samhället,
istället för att jobba för jämställdhet

Den här gången få vi “tacka” Leif Östlings cyniska
omänskliga, men i “näringslivet” inte allt för ovanliga
uttalande om vad han “får för pengarna”,
om han skulle betala den
skatt i Sverige som av folkmajoriteten var avsett.

Jag märker att språket är förgiftat av maktens högermän
och högerkvinnor, så tillvida att under en lång, lång tid
språket anpassats och omformats för att skönmåla
de mest rikas medborgarnas intressen och framställa
mindre rika i sämre dager. Det gäller numera även medialt
feminismens mest aggressiva köns-segregations-förespråkare,
som i använd betydelse, förvandlat ordet “man” i det närmaste
till att i princip betyda “gärningsman”, och skapat deflation i ord
som rör övergrepp, ofredande och våldtäkt.

Ordet “näringsliv” tex … “näring” är ju oerhört positivt
laddat och handlar väl egentligen ursprungligen om biologi.
Detta trots att detta “näringsliv” i störst utsträckning
när ett litet fåtal, samt att i de som i sitt anletes svett
inbringar kosingen till “näringslivets “toppar” genom
dessa ordval exkluderas ur närandet, och definieras som
tärande, speciellt om dessa arbetare blivit sjuka under
sitt arbete, eller blivit gamla och lurade på sin rättmätiga
pension, vård och omsorg.

Ven/vilka tror ni “uppfunnit/propsat för ordvalet “näringsliv”
Fattiga arbetare ? sjuka ? arbetslösa ?

På samma sätt gör man även
regionalpolitiskt med avfolkningsområden ,som Norrlands
inland, som står för både arbetskraft, naturtillgångar och
energi för Stockholmarnas höga levnadsstandard.
Man pratar om Stockholm som “ekonomisk motor”,
och om Norrland som tärande, trots att det kanske på
många sätt är Stockholm som tär på Norrlands folk och
kommuner, när pengar som genereras i Norrland landar i
Huvudstaden och i Skåne, samt utomlands.

Bara det faktum att vi använder ord som:
“samhällets toppar” “elit” “företagare” (företagsamhet)
“rika” etc ..är i grunden en i språket infiltrerad lyckad språklig
propaganda som vi gått med på i beskrivandet av dessa krafter
som de viktiga krafterna, som bör få privilegier på alla möjliga
och omöjliga sätt, även utöver oförsvarbart höga löner.

Det finns tusen exempel på detta…

återkommer