Jag längtar ibland efter nån
att vila min själ hos för en stund.
Slippa vara stark nån sekund
Och bara få vara mig själv.

Tänk att någon minut slippa sin mask,
den som alltid ler och är stark
Tänk att få gå på säker mark
och bara vara … bara finnas till.

Tänk att få vara ifred från gamar,
som hugger när man blöder,
tänk att få vara med sina bröder
Och att känna sig som en del av nåt

Jag längtar efter att bli längtad efter,
”Oj vad jag har saknat dig min vän”
Att själv få sakna samma människa sen
Att slippa låtsas och göra sig till

Tänk att alltid ha ett annat hem,
när mitt eget ekar tomt och tyst,
där inget säger ett knyst,
tänk att bara veta att det fanns

Jag längtar ibland till det som varit,
fast jag egentligen vet bättre än så
Jag lurar mig att det var enklare då.
Men då minns jag bara det jag vill.

Om ändå tvivlet for sin väg för gott
Om ändå sommaren vore här snart,
då vore väl allt rätt så underbart.
Om bara blommors doft var här