Det ÄR verkligen en galen värld vi lever i.
Jag mår egentligen på ett personligt plan
ganska bra för tillfället,
trots en lättare förkylning.

Men ibland funderar jag om människan
börjar se slutet på sin era som herre på täppan.
Det här sättet på vilket vi lever…
… vi kommer på ena eller andra sättet förgöra
oss själva, det verkar ligga i vår natur.

Media gör folk galna, för att media tjänar pengar
på galna människor, för galna människor gillar att
läsa och hata andra galna människor.
Politiker tänker på sig själva,
och kapitalisterna likaså.

Människan förstör moder jord med stormsteg,
och folk blundar medvetet för alternativet
är obekvämt. Hatet och pengarna regerar,
och betyder mer än allt, för allt fler.
Nästan ingen tänker egna tankar längre,
utan sväljer all information otuggad, osynad.
Man beskyller i synnerhet “Sverigevännerna”
för det, och det är sant, men de är långt ifrån
ensamma. Polariseringen ökar kraftigt i samhället
och i världen.

Jag tappar mer och mer hoppet till människan.
Jorden kommer överleva, moder natur kommer hämta sig,
men för människan verkar det vara mer eller mindre kört,
då hon har en stark drift att förstöra allt hon kommer över,
utarma, plundra, döda, och göra slut på livsmiljön hon bor i,
finner sin mat.

Nåja, jag får ta en dag i taget,
baka mitt bröd, laga min vegetariska mat,
hjälpa till där jag kan.
Jag kan inte hjälpa galningarna som hatar
och förlorar sin mänsklighet.
Jag kan inte påverka en enda människa utöver mig själv.
Men jag ser det jag ser och jag hör det jag hör.

Tvivlaren:

Jag litar inte på ledaren, och jag misstror ledarens fru
Jag litar inte på biskopen, för han tror inte ens på Gud
Jag litar inte på översten, jag misstror de som har makt
För makt berusar, och makt förtjusar
Ja, makten är ett fördärv
Jag är en tvivlare;
För jag ser det jag ser
Och jag vet vad jag vet

Jag litar inte på lärarna, som inte lär det de ska
Och aldrig på journalisterna som säljer sin själ varje dag
Jag litar inte på talarna, jag litar inte på ord
För ord är viktiga, ord är farliga;
Orden ger också makt
Jag är en tvivlare;
För jag ser det jag ser
Och jag vet vad jag vet

Alla vill komma opp Alla vill va på topp
Ingen bryr sig om hur det hela går till
Mygel, hot och förtal; Alla medel är bra
Samvete och moral ger ingenting

Så jag litar mera på fåglarna, jag litar också på berg
Jag litar alltid på floderna, och jag tror på blommernas färg
Ibland så tror jag på mänskorna, ibland så tror jag på dig
Och plötsligt är det hänt; Jag blir inkonsekvent
Så lita aldrig på mig
Du ska va tvivlande
För du ser det du ser
Och du vet vad du vet


/Björn Afzelius