Pojkar i kjol – nu och förr

När jag var liten, var det ett otänkbart
scenario att en pojke kom till skolan i kjol.
Han hade ju givetvis blivit stoppad av vuxenvärlden
i första skedet, och om han lyckats ta sig förbi
vuxenvärlden, så hade han väl förmodligen
fått utså glåpord och slag på skolgården.

På den punkten har inget förändrats, åtminstone inte
till ett mindre mobbande samhälle. Pojken med kjol
skulle nog även idag få utstå glåpord och slag
på skolgården. Så ser barnvärlden ut, för att så ser
vuxenvärlden ut, och barn lär sig utav vuxna.
Och mobbing förekommer även utan att pojkar
klär sig i kjol.

Själv blev jag skickad till skolan i bruna Manchesterjeans
eller blå gabardinbyxor med pressveck. Det föranledde iofs
oxå en hel del glåpord och några slag.

Skotska män i kjol

Vad tycker jag om att pojkar har kjol ?
Faktiskt egentligen ingenting. I Skottland är det
kulturellt passande till och med. Men de framställs iofs
åtminstone på film som machomän utan rädsla.
Däremot kan jag inte förstå de som skulle skicka iväg
sin son till skolan i en rosa kjol, bara för att sonen vill det.
Och att han måste få vara vem han vill vara.
Man skickar isf iväg pojken till en uppväxt full
av mobbing, bara för att man har vissa naiva
drömmar om hur man själv tycker världen borde se ut.
Bara för att man inte tycker om rådande könsroller,
eller för den delen traditionella könsroller,
och vill sudda ut dem helt.

Könsroller, nedärvda eller skapade ?

Och det är kring könsroller jag har en hel del funderingar.
Huruvida de är bra eller dåliga ? Hur de faktiskt ser ut ?
Och inte minst vem/vilka som skapar könsrollerna ?
eller om de delvis är nedärvda ?

Lika bra ?… tveksamt va ?

Min egen högst personliga utgångspunkt är att män och kvinnor
har mer likheter än skillnader, men att det finns skillnader,
och att de finns av en anledning.
Men utgångspunkten är ändå att kvinnor och män
är lika bra människor, lika dåliga människor. Något som min
samtid inte tycks hålla med mig om. Min samtid tycks hålla för sant
att män överlag är sämre människor, och att om kvinnor finns inget
ont att säga. Jag har jättemånga fantastiska kvinnliga vänner,
och jag har lika många fantastiska manliga vänner.
Låter det konstigt ? Ja om man läser tidningar, ser på nyheter
och även andra samhällsprogram, så borde jag inte ha en massa
fantastiska manliga vänner.

Könsrollernas ursprung

Mycket av könsroller från feodalväldets tid, riddartiden,
och sagorna kring detta lever kvar. Och det paradoxala
är att nutidens feminism vilar på dessa könsroller,
som de samtidigt säger vara förlegade. Riddare och prinsessor
Små mini-Heman, och gulliga porslinsdockor som leker med smink.
Vem skulle idag ifrågasätta “kvinnor och barn till livbåtarna”
vid en förlisning ? Sen att verkligheten vid en fartygskatastrof
kanske inte i varje enskilt fall ser ut som så att män vackert
och ridderligt, tappert utan en min sjunka till djupet, för de bräckliga,
mer värdefulla kvinnorna, det är nog delvis sant.
Men vem skulle ifrågasätta idealen ?
“Männen och barnen till livbåtarna” !!
Njae … tror inte vi går med på det va ?
Men varför går vi inte med på det ?
Jo för att kvinnor anses mer värda än män,
mer bräckliga och svagare. Och anses så vara av både kvinnor
och män, enligt ännu kvarlevande könsroller, som vi alla mer
eller mindre faktisk omfamnar på olika sätt.

Mjuka, sköra kvinnor

En kvinnlig bekant sa till mig en gång, när vi diskuterade könsroller
att “kvinnor är ju mjukare och mer ombryende än män”
Och hon sa det med en djup tro på att det vore sant.
Jag tror det är helt och hållet en myt, som vi alla köpt,
och till viss del det blivit en självuppfyllande profetia
att män skulle vara hårdare och mer okänsliga.
Och det har vi alla varit med att skapa, kvinnor som män,
och bla just iom sådana uttalanden. Och alla underhåller
vi den myten, inte minst Metoo-rörelsen, och den numera
borgerliga höglöne-feminismen. De underhåller mer än någon
annan myterna kring mannen som hårdare, mer känslokall,
förövare, och kvinnan som mjukt, oskyldigt offer.

Dyra hyror för kvinnor ?

Veronica Palm, en Socialdemokrat som slagits för jämställdhet
bland annat, och nog sett på sig själv som en demokratisk
socialist. I dagarna har det kommit ut att hon ska bli ordförande
för en välgörenhetsorganisation som heter “rädda barnen”
Hennes arvode/lön kommer att ligga på 46.800 kronor i månaden.
Själv ser hon inget problem med ersättningen.

– “Även en ordförande i Rädda barnen måste kunna betala hyran”
säger hon.

Ja .. nu finns väl iofs alternativ till lägenheter med hyra på 40.000 kr
i månaden Veronica ? Min ligger på 3.000 kr /mån.
Det jag noterar kring detta, är att ingen feministisk företrädare
tycker att detta är ojämställt, för att det är en kvinna som
får lönen. Jag måste tillstå, att min syn på jämställdhet ser väldigt
annorlunda ut.

Men flickor/tjejer med rosa kjol då ?

Men flickor/tjejer med rosa kjol då,
Hur funkar det för könsroller, mobbing
och för jämställdhet ? Unga tjejer i sexiga
avslöjande kvinnokläder, visar hud och attityd.
Hur ser vår samtid på detta ?

Samtida syn kvinnors rättigheter ?

Jag uppfattar att i den samtida synen, ligger fokus på
att kvinnor, tjejer ska få klä sig hur de vill, utan att
behöva bli antastade, våldtagna eller ofredade.
Och det är ju hur rimligt som helst, att man ska få klä sig
som man vill ! Eller hur ? Allt annat vore ju befängt att hävda ?
Men här, i likhet med pojken i kjol, som skickas iväg
till skola, för att han “vill ha kjol” så blir det inte alltid
så rosenrött och rosa som man föreställer sig när man
hävdar rättigheter i rättvisans och jämställdhetens namn.

De kommer även få oönskad uppmärksamhet

Unga flickor i kort kjol och högklackat, smink
och urringning, kommer definitivt få uppmärksamhet.
Och nån stans misstänker jag att det är själva målet
med utstyrseln. Problemet är att det likt pojken med kjolen
kommer få oönskad uppmärksamhet också. Det är inte bara
riddaren, drömprinsen, Leonardo DiCaprio som är villig att självuppoffrande,
utan något annat än en kärleksfull glöd i ögonen, sjunka
ned i djupet tillsammans med Titanic… det är inte bara han
som ser din urringning. Och i många fall är det den drömprinsen
som visar sig vara den som inte respekterar dig utan
all den utstyrseln. Men vad hade du förväntat dig ?
Om du vill bli älskad för vem du är, kanske du ska visa
vem du är ? Ja chanserna till uppmärksamhet minskar då.
Men riskerna för att inte bli respekterad minskar oxå då.

Sexobjekt av fri vilja ?

Men är det könsroller som uppmanar till den klädseln,
och de oönskade reaktionerna ? Eller är det drifter
hos både kvinnor, män, flickor och pojkar ?
De som säljer kläderna och sminket jublar ju.
Flickor och kvinnor framställs som sexobjekt.
Eller gör de ? Eller framställer de sig själva som sexobjekt ?
Vem tar på den kläderna ? Och varför tar de på sig sexiga kläder ?

Slöja eller kort-kort ?

Det har ju varit en långvarig diskussion kring slöjans återintåg
i Sverige, iom invandringen av tex muslimer. Man har kallat det för
ett plagg som förminskar och förtrycker kvinnor och flickor.
Jag tycker det är en fascinerande diskussion, med tanke på
hur vi västerlänningar, svenskar klär oss, och hur våra
kvinnor klär sig/klätt oss män. Unga flickor i högklackat och en tunn blus
i 20-gradig kyla på Lucia. Förfrusna fötter som följd.
Vem har bestämt det ? ,… inte jag faktiskt.
Jag har tom en gång lånat ut min skinnjacka till en tonårstjej
en kväll, (en dotter till en nära vän) för att hon inte skulle frysa.
Fast jag var hemma den kvällen.
Dvs jag gick hem och hämtade den specifikt för det ändamålet.
Så JAG har inte bestämt detta. Som tack fick jag sedan av henne
veta att jag var en “snuskgubbe”
(omskrivet, ursprungsordet hon använde var värre)
när jag inte hela tiden tittade åt ett
annat håll, när hon hade utmanade kläder. Fy på mig !

Men visst ska man har rätt att ha på sig vad man vill.
Men för allt i världen låna inte ridderligt ut varma kläder !

Rättigheter rent allmänt …orsak till konflikt

Men apropå “rättigheter”
Det har uppstått många, många konflikter, som till och med
lett till krig utifrån hävdandet av egna rättigheter.
Men framförallt lett till mediala krig, så som den berömda
rondellhunden, skapad av Lars Wilks, som kallade det för konst,
när han retade upp en hel muslimsk värld, för att han hånade
deras profet. Bara för att vi ansåg att yttrandefriheten gav oss rätt att
håna/skämta om det. Och på den andra sidan ansåg sig vissa ha rätt att mörda
hota folk bara för att de har rättighet att göra det.
Galet ? … jo jag skulle vilja hävda det.

Likadant var det när 1/4 nation gick i taket över ordet neg***oll
och att de inte längre skulle få säga det. Vilket dessutom var ett påhitt.
För folk sa det gång, på gång, på gång utan att de blev fängslade.
Sen hur nödvändigt det var att säga det ordet, när uppenbart folk blir
ledsna av det, ifrågasätter jag o det bestämdaste.

Och o jag varit far till en tonårsflicka, hade jag inte vågat släppa iväg
henne klädd på ett vis som ökar riskerna för våldtäkt.
Kalla mig gärna för mansgris för detta, men så tänker jag.
Jag hade nog heller ej släppt iväg min son med rosa kjol,
bara för att han ville det, med en nästan alldeles säker
mobbing som följd. Kalla mig gärna för patriarkal för det,
men så tänker jag.

Min vise far

Min far, som var en av de få Stockholmstrafikanter, som alltid
körde efter hastighetsbegränsningarna, och fick mycket hyttande
med knytnävar, och ilskna tut-signaler från medtrafikanter.
Han hade även en tanke kring den ständiga diskussionen om vem som
“hade rätt” i en viss trafiksituation, företräde etc etc.
När jag tog körkort fick jag lära mig att man inte hade några rättigheter
i trafiken, bara skyldigheter.

Men när den diskussionen kom upp, skrattade pappa till,
och sa med underförstått citationstecken:

– Och det stod på gravstenen: “Jag hade rätt”

Epilog

Men som slutord kring könsroller och jämställdhet
hävdar jag åter att utgångspunkten ändå är att kvinnor och män
är lika bra människor, lika dåliga människor.

Och jag hoppas att samtiden nån gång kommer i kapp mig,
för just på den punkten, känner jag mig före min tid.
Utan att för den skull hävda genialitet