Iom att jag, via min blogg skulle kunna uppfattas som
en frenetisk åsiktsmaskin, kanske man skulle kunna hävda
att jag kastar sten i glashus med just detta inlägg.
Och det är upp till var och en att avgöra.

Efter ett par promenader med två högst, till värderingar
olika vänner, där livet, åsikter, värderingar stöts och blöts,
diskuteras, så stärks min tidigare hållning, att det är oerhört
mycket vi inte vet någonting alls om. Och det gäller inte minst
mig själv. Och att en hel del information, tar vi alla i någon mån
för sanningar, i god tro.

Ytterligare ett par vänner som inte promenerar med mig
har jag diskuterat värdering, i vardag, beteenden
och …livet. Och samma slutsats. Det finns en hel del saker
vi inte vet – när allt kommer omkring, det mesta !
Samt att de flesta, i synnerhet maktmänniskor skiter
i vår ilska, om den inte hotar deras maktposition.

“Bensinen”, drivkraften i engagemang är känslor,
men ratten och styrenheten måste vara hjärnan
och öronen

Och i ärlighetens namn, drivs de flesta av mina värderingar
och argumentationer av känslor, i likhet ca 7, 7 miljarder
människor. Och känslor kan man baskemej inte lita på.
Men jag försöker ändå ha som utgångspunkt i det jag skriver,
att det både är svårt att hitta “säker information” i denna djungel av
medier, sociala medier, propagandamaskiner, reklam från
mångmiljard-företag etc etc. Via TV, via internet, via papperstidningar,
via folks förprogrammerade hjärnor och munnar.
Och att mycket av min ilska är riktad just emot desinformation,
lögner, överdrifter, mediedrev, propaganda, och fördumning.
Alldeles oavsett röd eller blå, rosa, grön eller brun politisk
inriktning.

Öron

Kanske så att ett organ vi använder alldeles för lite
är öronen, och hörseln och lyssna på människor,
i verkliga livet. Men det är inte heller konstigt att vi
inte förmår lyssna på varann så mycket, när så oerhört
mycket information, ljud, och oljud matas in dit varje dag, varje timme,
varje minut. Genom bland annat reklam.
Kanske är det därför äldre människor, som hör dåligt
i större utsträckning, är bra lyssnare.

Jag är nog ingen dålig lyssnare, men jag pratar och skriver
väldigt mycket, och jobbar på att hålla igen, framförallt med
pratandet. Skrivandet tycker jag att jag har rätt att ösa på
hur mycket som helst, för där kan folk låta bli att läsa,
och det gör de många gånger.
smiley

“Om du inte använder din röst,
kommer andra använda din tystnad”

Tänkvärda ord.
Men det är även så, att om du använder din röst för mycket,
utan att reflektera, så kommer många sluta lyssna,
det blir för jobbigt, att lyssna och ta in, för jobbigt att
ständigt ifrågasätta sig själ och sina värderingar.
Och man håller ännu hårdare om de gamla värderingarna
som resultat. Men det är oxå så att väldigt många,
kanske en majoritet lyssnar till det bekvämaste budskapet,
och kanske tom det mest intjatade. Propaganda
används för att det fungerar. Det finns gott om
fruktansvärda exempel på det i historien, och i nutid.

Men det farligaste, kanske är att minst läst och lyssnad
på blir texter och ord som kräver lyssnarens och lösarens
engagemang. Och mest lyssnat till blir enkla, förenklade,
förprogrammerade budskap på maximalt fem till sex ord.
Det gynnar främlingsfientlighet könskrig, ökade klyftor,
spänningar i världspolitiken. Det gynnar Trump, Cissi Wallin,
Kim Jung On, Putin, Xi Jinping, Jair Bolsonaro, Jimmie Åkesson,
Annie Lööf, Ebba Bush Thor med flera.
Det gynnar desinformation och populism.

Örjan Ramberg är tex ingen omtyckt person idag.
Medan Josefin Nilsson är omöjlig att inte tycka om
eller sörja. Det var denna gång, två artiklar om dessa som fick mig
att påbörja ett blogginlägg med titeln:

Det finns en hel del saker vi inte vet – när allt kommer omkring, det mesta
!

“Dokumentären” om Josefin Nilsson, har matats om och om
igen i SVT, dagtid som kvällstid, under en längre tid.
Jag såg den i ett tidigt skeende. Vems sida ska man ställa sig på?
En våldsam man som blivit dömd för misshandel och hot?
Eller en skör vacker misshandlad kvinna, som dessutom är död och borta ?
Du har inget val som tittare… du kommer ta Josefins parti.
För du ombedes nästan alltid nu för tiden på ett oerhört svartvitt
och förenklat vis ta parti, för eller emot.

Inprogrammerat från tex allehanda tv-shower där folk röstas ut,
intriger skapas av de som gör tv, sätts ihop med personer de vet
kommer hamna i konflikt.

Du har inget val, känslomässigt

Har du sett “dokumentären” om Josefin Nilsson, så kommer du ta
blint ta parti för Josefin Nilsson, och lika blint döma och fördöma
Örjan Ramberg. Så fungerar media. Speciellt de som anses ska vara
objektiva medier. De är de vi får se upp med mest, de vi litar blint på.

För det finns redan bevisligen, rättmätigt information och bevisning
på vilken Örjan Ramberg blivit dömd redan, för länge sedan.
Dvs rättssystemet hade sin gång, och troligtvis, och förhoppningsvis
ledde till en rättvis dom, mot Ö.R. där han misshandlat Josefin, och
bevisligen hotat henne med ett förskräckligt våld.
Örjan blev alltså dömd. Rättvisa skipats ?

En intressant fråga ?

Nej ! Inte enligt pöbeln och drevet. Domen var för mild,
Örjan kunde jobba vidare som skådespelare medan Josefin
var död. Och enligt “dokumentären” var Örjan mer eller mindre den som
orsakat Josefins död. Nu kommer en intressant fråga.

Vad VET vi egentligen om det. Vi som tagit parti för den misshandlade,
sköra, vackra blomma Josefin var, åtminstone offentligt.
En gång till vad VET vi EGENTLIGEN om det ?
Först nu, har informationen om nått mig, om Josefins smärtor
och operationer, att Josefin varit med om en bilolycka.
BILOLYCKA. Information som SVT valde att utelämna när
dokumentären kraftigt antyder att Josefin DOG till följd av Örjans
slag, och dokumenterade misshandel. DET är inte bevisat,
men det är ett av budskapen med “dokumentären”.

Spelar det nån roll då ? Ö.R blev ju dömd för misshandel
och olaga hot.

Det är sant, man kan med fog hävda att Örjan brutit mot lagen.
Man har tom rätten att tycka han är ett svin, för det
han bevisligen gjorde Josefin. Jag blir fullkomligt rasande
när jag läser om slag i magen,
och de vidriga skriftliga hot han utövat. Och jag tycker det
utifrån det var rätt att han blev dömd för dessa förseelser.
Det var rätt…tror jag !. Han blev oxå friad för några
anklagelser… kan man ha i åtanke.

Egentligen

Men dödade Örjan Ramberg Josefin Nilsson ?
Är Ö.R en mördare ? Då bör det rimligen bevisas
tänker jag och DÅ bör hans straff skärpas betänkligt.
Men att döma någon till mördare utifrån egna känslor,
det känns lite Kim Jung On över det, eller Donald Trump.
Och dessa herrar är inte mina förebilder.

Vad vet vi EGENTLIGEN ?

Från det jag vet, tycker jag om Josefin Nilsson,
och jag tycker illa om Örjan Ramberg.
Men gör det honom till en mördare ?
Och vad VET jag ?

… egentligen