2 mil till i mina skor

Jag tror banne mig jag gick nästan 2 mil idag.
Det måste jag ha gjort, för jag gick i 6 timmar på Birsta

Mitt i djungeln

Ensam vandrade jag ut i affärsdjungeln, bland avgaser och tät
trafik, och hösten blåste kall med regnet. Jag kände mig lite som
en Alien i en främmande värld här. Inte för att jag aldrig sett
tät trafik förr, jag menar jag är uppväxt i Stockholm. Men jag har
ju länge levt på lite och ingenting, och världen
där utanför, med verkligt köp, slit och släng, och allt mer hänsynslösa
försäljningsknep, allt sämre kvalitet, allt mindre förpackningar
och allt mer onödigt lyx… den världen … är inte min värld.
Och människorna i den, känns lite som Jetsons fast den tecknade serien
var gjord långt tillbaka.

Avgaspromenad

Jag ser mig fascinerat omkring, på människor och varor,
när jag påbörjar min 6-timmarspromenad bland människor
o rullande celler som spyr ut avgaser. En sån cell, på 4 hjul som jag faktiskt
fraktades till den där världen, den här dagen. De lever sina liv i bilen,
i mobilen, framför datorn.

Va ??? borstar du tänderna med vanlig tandborste ???

Och på elektronikaffärerna radas upp varor
som får den moderna människan att framstå som totalt hjälplös,
och faktiskt lite dum i huvudet. Vad sägs om el-tandborstar ?
I hela mitt liv har jag borstat tänderna med en vanlig tandborste.
Men så kom någon på idén att om folk blir intalade det tillräckligt ofta
tillräckligt länge., så kommer de förstå att det inte är så bra att borsta
tänderna med vanlig handkraft längre, utan det måste till en maskin för det.
Och … hörrni… den maskinen kan man sälja dyrt. Och då blir det tillväxt,
osså hittar vi på nya produkter vi inte visste att vi måste ha.

Det fanns så mycket folk behövde, som de inte behövde


Jag har aldrig någonsin sett så mycket fantaaaastiska saker,
som ingen egentligen behöver. Och då hann jag inte med 1/10
av Birsta city. Jag gick ju som sagt var till fots, jag och tiggarna.
Nä nu är jag dum. Alla gick ju till fots, till, bilen, och från bilen,
till, nästa affär, till, bilen, och från bilen, till nästa affär, till, bilen,
och från bilen till nästa affär.

Min naiva tro att undvika att bli lurad.


Jag hade egentligen ingenting speciellt jag behövde köpa.
Så jag strosade runt till och i butiker jag skulle kunna tänka mig
hitta saker av intresse. Elgiganten, Jula, Ikea, Biltema, Media Markt,
Systemb… nä just det, inte dit nä. Och när jag hittade nåt jag blev sugen
på fotade jag det med mobilen, och gick vidare. Och tänkte att då kan jag
fundera, och köpa det jag tycker mig behöva … behöva på riktigt !
Och på så sätt inte bli lurad av försäljare. Om ni inte visste det så är
de faktiskt där för att sälja varor, inte för att hjälpa er få information om
varan eller få¨rätt vara för dig. De har inget större intresse av att din vara
ska hålla ett tag. Och tro det eller ej, det har börjat gå så långt att det
oftare och oftare inte spelar nån roll om kunden är nöjd eller ej.
För folk köper ändå… mer och mer och mer.

Det tog faktiskt 5 timmar att gå till och från dessa affärer, och igenom dem.
Och huvudet blev allt tröttare och tröttare. Till slut även benen,
som dessutom hade dansat i 3 timmar kvällen innan.
Men det funkade. jag var så less på hela skiten,
så att jag inte köpte nånting
nästan. Endast en minipoligrip, som jag faktiskt
letat efter i flera år, och två cykelslangar,
som jag faktiskt behöver. MEN slangarna kan jag mycket väl
ha blivit lurad på en gång till. Man måste tydligen kunna läsa
hieroglyfer för att få rätt dimension på den.

Men det mest surrealistiska med hela resan, var hemkomsten,
för där stod i badrummet ett nytt tvätthandfat, färdigmonterat,
som inte var där när jag for. Det hände alltså till slut, att
även en som inte kontinuerligt gnäller på
hyresvärden får tillbörligt underhåll nån enstaka gång.
Nu ere jul igen … SKÅL !