I skymningslandet

Mörkret faller tidigt i novemberkvällen,
när han går ut för att få lite luft. Han bor ensam,
det är så människor lever nu för tiden, i landet där han bor.
Eller i fragment av tidigare familjer, och ca 3 olika fäder
eller mödrar.

Jagade skuggor i skymningen


Nån enstaka gestalt, vågar sig ut i mörkret,
och ser sig oroligt omkring i mörkret. En kvinna hamnar framför
honom på trottoaren, hon ökar takten., allt eftersom, och vrider
på huvudet, börjar småspringa. Han vänder, och går åt ett annat håll,
känner sig obekväm….. i mörkret. Det mörka hotet.
Men han är en expedit på ett lokalt varuhus, som gillar
att motionera, och få naturupplevelser. Men nu är han det mörka hotet.

Domedagen enligt en “vän av Sverige”


– “Om 500 år bor det 200 miljoner människor i Sverige, och Islamiska staten styr här,
och svenskarna har blivit utrotade… det är säkert de, det är säkert”.


Sade en bekant till honom på dagen. Han orkade inte ens bemöta det med
verkligheten, eftersom folk inte riktigt är så sugna på saker som motsäger
katastrofscenarion, orsakade av invandring. Han orkar inte. Det är varje dag,
hatet växer, lögnerna växer,. Avstånden mellan människor växer.
Avstånden mellan rik och fattig växer, avstånden mellan mörk och
ljus växer ! Han orkar inte varje vaken minut att argumentera emot
alla lögner, all hatisk propaganda, all främlingsfientlighet, all rasism.
Avståndet mellan män och kvinnor växer…. och det
är inte pengar det är frågan om då.

Utan att reflektera ens


Många gånger hör han på ett fik ägt och drivet av invandrare, som blivit svenska
medborgare, folk ogenerat spy ur sig fördomar om invandrare och invandring,
mitt framför näsan på det hårt arbetande caféägarna. Utan att ens reflektera.
han suckar… det är lönlöst… ingen lyssnar på sans längre,
hatet växer.

Men en vacker dag lovar de oss lycka


Han ser en reflektion av sig själv i skyltfönstret han går förbi,
det är visst rea igen. Han suckar igen och undrar när folk ska ha
tid att använda alla sin saker, när de ska ha tid att leva ?
Nån gång i framtiden kommer vi bli lyckliga säger reklamen, nån gång,
bara vi köper deras saker, tjänster, och jobbar tills vi blir 70 år,
då kanske vi blir lyckliga, om vi inte dör innan….

Om bara…..

Bara man vinner de där miljonerna så ska vi bli lyckliga,
eller får toppjobbet och får råd med allt… ensam.
Han funderar över världen, och inser att han måste fokusera
enkom på sitt liv, även om världen springer rakt in en
återvändsgränd. Undrar om inte priset blev för högt tänker han,
priset för det dagens politiker kallar för kvinnligt ekonomiskt oberoende,
och dagens politiker kallar för tillväxt, frihet ….

Friheten, den friheten


… Frihet för vem ?
Bundna i arbetslivets bojor tills du inte går att
tjäna mer pengar på. Rak och stolt i din träfrack, sträcker
du på dig för att du gjorde som du blev tillsagd, arbetade ihjäl
dig… för att några som inte gjorde det, krävde det av dig.

Män som är rädda för starka kvinnor


Ensam och bitter i sin miljon-lägenhet, sitter en högavlönad feminist
och vill ha mer, det räcker inte det hon har. De män som har mest,
har mer. Hon är skild tre gånger, och är övertygad om att hennes
ensamhet beror på att män är rädd för det hon kallar starka kvinnor,
en sån som hon, tänker hon. “Män… hur kan de ens få finnas” ?
Men hon är stolt, och vacker ! När hon klacketiklackar iväg på sina
högklackade pumps, och sexiga kontorsutstyrsel, och förbannar alla
män som tittar på henne…. Hon är stolt för hon behöver ingen,
och framförallt ingen man. Men det är märkligt att ingen klarar
av att vara med en sån stark kvinna som henne ??

En kommunist vid hennes barm


Hennes dotter har blivit kommunist… eller vad det nu heter de
där godhetsknarkande som frivilligt avstår större delen av sitt
riksdagsarvode. Som ett knivhugg i ryggen, att bli solidarisk
även mot män…. “vart är vi på väg”, frågar hon sig när hon
korkar upp en flaska vin för 1500 kronor ? “Tom min dotter”

Mötet


Mannen, den ensamme, kommer hem till sin välstädade lägenhet,
tar sig en kopp te, och hembakt bröd. Spelar skön musik,
som ingen får höra. En dag ska han bli erkänd, få spelningar,
bli bekräftad för den han är,. och det är musiken som ska
befria honom…. tänker han.
Men ingen hör hans musik…. det bortser han ifrån,
går ut med papper till pappersåtervinningen, och möter
klacketiklack-kvinnan, hon, sin vana trogen ser inte åt
honom. Han hart lärt sig att tänka: “ja-ha så du är vacker,
so what ?” Och han ignorerar tillbaka. Hon känner sig lättad och kränkt
på samma gång. Varför såg han henne inte ? Hon är ju både
framgångsrik ovch vacker. Hmm nåja … han har i alla fall
ingen chans på mig, tänker hon. Han kanske inte ens har ett jobb.
Och säkerligen inga ambitioner i livet. Han är rädd för starka
framgångsrika kvinnor, troligtvis, som de flesta män.
Hmm ‘män… att de ens får finnas’… tänker hon bittert.

Källsorterar och ignorerar

Mannen känner sig nöjd varje gång han källsorterar.
Nu ska han hem, dammsuga, tvätta golvet, och baka lite.
Det hade kvinnan inte haft nå’t emot iofs, att ha en man som
gjorde lite sånt medan hon gjorde karriär. Och han var ju lite snygg under
den konstiga klädseln…. men som sagt var inga ambitioner i livet,
troligtvis. Och så är han ju en del av patriarkatet, som utnyttjar kvinnor
för sin egen karriärs skull….. tänker hon….
Och huvudsaken är att hon inte behöver nån.