Min livlina

Jag har fått nåt förkylningsvirus.
Om fem dagar är det julafton sägs det.
När jag var liten var Julafton en av de få saker
som fick mig att se framåt. Det var för julklapparnas
skulle jag längtade….. trodde jag.

Idag förstår jag

Idag är det allt för klart för mig att julklapparna
för mig, var ett substitut för något annat.
Det var det enda sättet jag fick mig nån form av
kärleksenergi. Det var det enda sättet hon kunde visa det på.
Hon kunde inte säga att hon älskade mig, hon klarade inte
att krama mig, inte att visa mig kärlek genom att stå upp för mig,
eller någon enda gång ta smällen för mig. Hon köpte julklappar.

Grymma experiment

Och likt historiskt grymma experiment visar,
så tar man det man får. Och har ingen möjlighet att förstå,
att ens livsmiljö är dysfunktionell. Så på ett vis köpte hon sig
fri från kärlek. Hon visste inte vad det var. Hon var inte kapabel.
Hon var trasig i moderskärleken. Det fanns känslor som
lätt kunde blivit hat som förtärt mig, frätt mig sönder inifrån.
Men jag såg det som jag inte hade något val just av den anledningen.
Det var att förlåta, för min egen överlevnad. Inte av barmhärtighet
och empati för åren av ångest och gråt. Min empati för henne
var det hon parasiterade på, som höll på ta mitt liv.

Av någon anledning

Om fem dagar är det jul.
Och jag är inte så förtjust i julklappar längre,
av någon underlig anledning. Jag är inte så förtjust
i Julen längre, av någon underlig anledning. Bråk, ångest,
skrik, självmordshot…. med en djup svart ensamhet
som jag föll ned i. Jag längtar inte så mycket till
Julen nu för tiden.

Jag är tyvärr inte ensam om det


Det märkliga är, att jag är inte så ensam om det som
jag borde vara. Och det är inbyggt i hela vårt leverne
nu för tiden. Och julhysterin är bara ett övertydligt symptom
på vad vi håller på med dygnet runt, hela livet
och i allt mer ökande takt… och ändå inte fattar.Det blir väldigt
tydligt över just julen, med utanförskap, för att julen
“ska vara gemenskap”. Det blir väldigt tydligt över julen hur vi slösar
med både mat, pengar och inköp, när vi går förbi tiggaren utanför
matvarubutiken. Det är inte bara jag som har virus i kroppen nu när det
närmar sig jul… hela mänskligheten har ett virus som i sig skulle
gå att bota rent teoretiskt, men människan har misstagit viruset
för välstånd, tillväxt, utveckling, vinster, miljoner, miljarder kronor.
Så det finns inget sätt att stoppa det, eftersom människan vill ha det.

Jag är mindre ensam, om jag är ensam

Om fem dagar är det julafton sägs det.
Jag har det bra ändå. Jag skulle nog känt mig
än mer ensam och utanför bland folk, i ett hem som
bjudit in mig av samvete istället för viljan.
Bland förrädiska julklappar som signalerar köpt kärlek
för mig. Och som jag dessutom varken har råd att köpa,
eller för den delen vill köpa dyra saker som man inte
vet om de som har mer pengar än mig behöver.
Jag har gett lite till de som behöver istället, som är min
nya tradition.

Symptomen minskar

Symptomen på julen går minskar igen, när vi frossat i oss socker, skinkor,
och sprit. Men viruset … som drabbat människan, viruset som
inte alls borde kallas tillväxt och vinst, utan snarare girighet.
Det frodas i mänskligheten och förgör oss inifrån,
lika effektivt som hatet hade förstört mig inifrån,
om det varit vad jag valt i min ungdom.
Om fem dagar är det julafton sägs det !