“Så gör man bara inte” – Tomas Tvivlarens moralpredikan

“Så gör man bara inte” ….
Sa en bekant nyligen när vi pratade om människors
olika beteenden. Och jag kände bara TACK som återinförde
moralismen i klarspråk, till mitt språkliga medvetande.

“gör inte mot andra som du själv inte vill bli behandlad”
…känner jag är en rätt okej devis. Som godhetsknarkande,
självgod moralist, miljömupp, dödsmördarkommunist och
inte minst nåt så hemskt som förespråkare av lite vanlig mänsklig
solidaritet, sunt förnuft och empati. Kort sagt ganska extremistisk.

Moralismen som straff över välmående.

Det har helt säkert funnits tider, då det funnits anledning
att protestera mot moralism, så som Kyrkans moralpredikningar
kring sex före äktenskapet, och allmän skuldbeläggning över
sin egen sexuella drift. Och det galna i att straffa njutning,
som något syndfullt.

MEN ! men där är vi inte i dags dato
I Sverige. Snarare har det väl slagit över åt andra hållet skulle
jag vilja påstå. Det tycks vara enkom eget välmående, på bekostnad
av andra människors välmående som är normen.
Några exempel på förvrängningar av goda avsikter som egentligen
bara utkräver vanlig hyfs och sunt förnuft.

Delar av Opinionen


Om man ska tro stora delar av opinionen, så tillhör tex rökarna
en av det svenska samhällets mest förtryckta grupper, ja näst efter
de som tvingas visuellt bevittna fattigdom utanför matvarubutiken då.
Allt eftersom olika platsrelaterade rökningsförbud, så bolmar det upp irriterade
och rasande insändare och ledare kring de förtryckta rökarna.
Bland annat raljeras det kring detta i Hanna Hellqvists Kulturkrönika.
i DN.
Länk

Hanna är en mycket duktig skribent, behärskar språket, och skriver
otvunget, med ett träffsäkert språk. Ändå är artikeln ett enda långt
försvarstal över rättigheten att få fortsätta sprida moln av
tjära, nikotin och andra trevliga komponenter till andra människors
vitala andningsorgan, lungorna.

Konsten att vilseleda läsaren bort från skribentens egna skam

Hanna hävdar ju att hon fattar att man inte andas rök i ansiktet
på ett nyfött barn. Men att hon inte förstår varför hon inte ska få röka
på en folktom uteservering. Om dessa två exempel på något vis hade
återspeglat en något så när rätt bild av verkligheten, hade givetvis inga
krav på rökförbud på offentliga platser genomförts. Det säger sig själv
Hanna !

Vi är alla knarkare… av olika saker, handlar om hänsyn

Innan rökförbud hade vissa människor inte valmöjligheten
att sitta på en sådan uteservering. En rökare kan välja att sitta där
utan att röka. Men en rökare är likt nästan hela Sveriges
befolkning mer eller mindre en form beroende missbrukare.
Det finns matmissbruk, jobbmissbruk, självsvält, spelberoende,
knarkare, alkoholister, sexmissbrukare, Godis, socker etc etc.
De flesta missbrukar något eller har missbruksproblematik ,
i någon mån. Även jag !

Det sitter faktiskt inga i fängelse för att de rökt, eller glömde att säga chokladboll

Men rökare med Hannas synsätt tänker inte
ett steg till, i sitt resonemang. Lite likt de kränkta människor
som blivit gråhåriga av ilska över att inte få kalla chokladboll för
något som inte beskriver själva bakverkets innehåll så bra.
Det sitter inga människor i fängelse i Sverige idag, inte ens Sverigevänner
till följd av att de inte använde ord som vi godhetsknarkande, självgoda,
moralister använder.

Men dessa kan oftast inte skilja på när människor kritiserar deras
uttryck, och när de är förbjudna att säga det.
Och rökare är inte förbjudna att röka !!!
De är bara “förbjudna” att tvinga på andra rök på offentlig plats.
Vi skulle kunna kalla det för påtvingad hänsyn, i brist på egen sådan.

“Friska luften”

Hanna: “När rökförbudet infördes på uteserveringar förra året
tänkte jag att nu har det väl ändå gått för långt, ska rökare bannlysas
från friska luften?”

När jag Läser det från Hanna undrar jag om hon inte går för långt
när hon kallar en rökares omedelbara omgivning för “friska luften”
För … så gör man bara inte ! (pekfinger)
Om man vill kan man välja att i o m denna text, skulle hävda,
att jag är emot rökare, och rökning över lag.
eller vill hindra folk från att röka, men då har man inte läst vad jag skrivit,
och då är man inte sanningen trogen. Och inlägget handlar inte i huvudsak
om rökning eller rökare. Det handlar mer om kränkthet, offerkoftor
och “så gör man bara inte”… rent allmänt.

Det här inlägget skulle kunna bli 300-sidig bok,
i ämnet hänsyn och moralism, för rökförbudet och reaktionerna
på det är bara ett av 100-tals ex.

Att inte urinera på människor – moralism ?

Återigen, så sent som idag upprördes en i omgivningen
över tiggare, och utmålade dem i det närmast till djävulens
avkomma. Och avrundade med att påstå att hen “fick lust att
urinera på dem där de sitter, och “stör hen”. Jag återupprepade
bara vad hen sa, som motfråga, varpå det följde ett antal minuters
monolog över hur dessa tiggare var, vilka brottslingar och gangsters
de egentligen är. hur de lurar hen, stör hen enkom genom
sin blotta existens. När hen kände sig berättigad att urinera på dessa
människor svarade jag med: Så gör man bara inte !
vilket per automatik, troligtvis gör mig till självgod moralist ?

Minsta gemensamma ansträngning – största personliga egenintresse


I hela samhället upplever jag att samma typ av egenintressen prioriteras
före mänskligt beteende och omtanke. Den utdöende ideella, tidigare
ganska så typiskt svenska verksamheten, har ersatts av egenintressen
före gemensamma verksamheter och obetalt arbete.
“Arbeta utan att utnyttja andras svaghet ??? vafalls !!! Har jag närt en kommunist
vid min barm ??


Förening efter förening läggs ner, då allt fler uppdrag och uppgifter
läggs på allt färre. Ofta en per förening, ibland några fler. Och till slut så
slutar eldsjälen, utbränd och icke hyllad. Tackbreven uteblir,
och föreningar med god ekonomi, är en oemotståndlig guldgruva
för småpåvar, och de medlemmar som knappt lagt i ett kaffefilter i
bryggaren under 10 års tid. Föreningar med dålig ekonomi,
och mycket slit kvar, har de flytt som skeppsråttor vid första bästa
väderrapport om kuling. Det är nästan som att åberopa humanism
på Moderaternas årliga konvent…. massorna skingras av rädsla att
bli smittade.

…men mat är ju gott !

Ideella arbetsdagar, lyckas näst intill ofelbart infalla på dagar då
kaffe-filterpersonerna jobbar extra, med avlönade arbeten, har
semester och är bortrest. Eller är sjuka. Tur är dock att näst intill alla
tillfrisknar, är lediga och tillgängliga när föreningen bjuder på mat.

Vad var det han sa nu igen: “Så gör man bara inte !”

Jag misstänker att

Jag misstänker starkt att jag är en sån här självgod
moralist. Ofta plockar jag tex upp en krossad flaska el dylikt
per promenad, och är därmed blott genom min handling
moralistisk och självgod gentemot de som kastar flaska som
barn och hundar kan skära upp sina fossingar på.

Enkom genom mitt blotta agerande att lägga en tjuga i koppen
vid Konsum, förvandlas jag i antimoralisterna till en självgod
moralist och låt mig tillägga, om det inte framgår.
Det är negativt… jag är inte bra som gör så mot antimoralisterna.

Synade i sömmarna

Men om man synar de som inte gillar självgodhet och moralister
lite närmre… så blir det ju tydligt att de själva moraliserar över att jag
lägger en tjuga i koppen, plockar upp krossat glas, tar stor ideell börda
i föreningar, inte röker eller dricker och är så oförskämd att jag i
hög utsträckning äter nyttig, närodlad giftfri mat,
och ratar – hur var det nu Hannas vän i artikeln uttryckte sig – ”Vegetarianers
kroppar är för fina för att fläckas av sånt skräp som djurlik


Är inte moralistkritikerna också moralister ?
De har ju en uppenbar åsikt om hur andra ska bete sig ?!
Men det är bara när det är goda avsikter för majoriteten
det pratas om moralism.

“Nä men jag gör det iallafall, och blir sur om ni moraliserar över mig


Hanna skriver även; “Och, med risk för att göra er (oss självgoda moralister, förmodligen)
.. dummare än vad ni är, jag VET att det är farligt att röka. Jag vet det”.
Ja Hanna men det är inte bara farligt för dig att du röker. Utan
även på offentliga platser, för de som står runt om dig, i “friska luften”.

Hanna Hellqvist…. Jag vet att det är farligt att köra bil alldeles för fort,
och göra dumma omkörningar… Och eftersom det inte bara drabbar mig
om en olycka sker, så avstår jag helst från det, självgod som jag är.
Och eftersom inte alla bilister tänker så, så finns det lagar emot
fortkörning och mot vårdslöshet i trafiken. Det kan jag tycka är bra Hanna !