Blog Image

Tomasnyablogg

nya bloggen


Rapport till himlen #73

Att resa sig upp Posted on 2020-03-16 22:35


Hej igen pappa !
Jag saknar dig fortfarande.
Jag kom att tänka på dig igen, när jag såg dokumentären
om Eric Clapton, på Viddla. Och jag än en gång hörde
“Tears in heaven”. Den låten jag skrev egen svensk text till,
och som jag spelade upp på din begravning:

Himlens tårar
Om jag var här hos dig – Där du är i himlen
Du är kvar hos mig – Fast du är i himlen
Du vilar ut, fått ro till slut
Men jag måste släppa dig
till din himmel.

Kan du nå min hand – om jag såg dig i himlen
I guds eget land – Om jag såg dig i himlen
Din själ består, när du nu går,
men jag måste låta dig gå
till din himmel

Tiden rinner fort, tiden läker sår
Allt du sagt och gjort, genom alla år
det består.

Kan du nå min hand – om jag såg dig i himlen
I guds eget land – Om jag såg dig i himlen
Din själ består, när du nu går,
men jag måste låta dig gå….
till din himmel.


Jag spelade den även på Mosters begravning,
Fanny sjöng, det tror jag du tycker om. Där uppe
bland Cumulusmolnen.

Våra dagar räknade?

Jag vet inte får ni info där uppe, från Chiefen,
om när människans dagar är räknade ?
Läser man tidningar, lyssnar på radio, eller ser på TV,
så tycks stunden vara inne för oss människor,
på jorden. Och jag vet inte om Chiefen har lessnat
på oss hur vi sköter om hans älskade moder jord,
så är då inte jag förvånad, eller ens kan klandra honom
för det.

Jag håller med honom i så fall. Och jag kan bara säga
so be it ! i så fall. Vi har fått några tusen chanser nu
mänskligheten, men ingen lär sig någonsin pappa.

Om det här går över inom 6 månader, är det glömt
på en vecka, och sen fortsätter den kapitalistiska
människan som hon alltid plägat.

Liknelse

I 30 år har vi tjatat om att hjälpas åt på bangolfen,
och fortfarande är det bara maten efter årsmötet som
en enda själ dyker upp till. Och då visar “gratismaten” sig
vara viktigare än mötesfrågor, såna som klubbens fortsatta
existens. Men som tur var pappa, så fick jag veta av mötet att
om jag bara tänkte positivt, och hoppas att det 31a året blir det
som allt förändras, så kommer det gå bra. Så det är vad jag ska göra pappa.
Tänka positivt här hemma, på behörigt avstånd från
ideellt arbete… man ska inte gå emot årsmötets beslut.

Med upplevd kniv på strupen, pratar utsugarna om “solidaritet”

Nu börjar elitisterna med skyhöga löner prata om “solidaritet”
när de riskerar dö av influensa, eller få lite hosta. Jag skulle
inte förvånas heller om riskkapitalister, utsugare, moderater som
urholkat sjukförsäkringar för sjuka och mindre bemedlade,
ber en desperat bön på kvällskvisten, för att få skonas.
Jag munkräks när jag tänker på hur en stor del
av mänskligheten beter sig här nere på jorden pappa.

Folket som inte alltid fick bete sig hur illa som hellst

Folk som blev fly förbannade när de inte fick grilla under sommar
då Sverige brann. Folk som blir som tokiga över att behöva minska
sitt plastanvändande genom skatter på plastpåsar.
Folk som skulle behöva skämmas över sitt överflödsleverne
med flygresor över hela jorden, och en liten flicka
är som tagit upp kampen. Folk som gnäller sig röda i ansiktet
över att tvingas se människor i nöd, utanför våra matbutiker,
och slåss med näbbar o klor för att få betrakta de utsatta
som parasiter.

Fler chanser ? – Då måste Gud ha en ängels tålamod

Misstänker att en ganska ansenlig del av de hänsynslösa,
cyniska, lbeställda nu oxå är de som i samma anda bunkrar
varor utan hänsyn till andra. Inte alla men ansenlig del.
Så pappa, om Chiefen har lessnat på oss människor,
och att ge oss fler chanser, så har jag inget argument emot
kvar att plädera för människans nåd.
“Solidaritet” be de rika om nu !!?? – Munkräks !!!
Fy f-n !!!

Hur är det med Filadelfia-osten ? Är den fortfarande
himmelsk, som reklamen sa? Själv gjorde jag misslyckad
middag i kväll. Vet inte vems fel det var.
Hälsa alla där, som tyckt om mig !



Pestens tid… eller kanske inte ändå

Uncategorised Posted on 2020-03-16 14:36


Ett respektlöst leende socialfall som jag

Jag har gått omkring på stan och lett hela dagen idag.
Fascinerad och förundrad över världen.
Men även troligtvis pga av en mycket trevlig speldag med
spelkompisarna Per-Åke och Åsa. Eller som jag kallar dem
i kalendern som påminner om träningstillfällena: P-Åsa!
Åsa hade uttryckligen desinficerat sina ungar
i duschen, lagom till besök, vetandes att
ungar klättrar på vuxna, och gör lite andra
saker ur hygiensynpunkt,som vuxna förhoppningsvis
upphört med.

Desinficerade barn

Jag var iaf rörd av omtanken. För barn är fysiska, i lek
och även när vi tittade på Gråben och Hjulben,
lutade sig lille Valdemars huvud mot min axel,
och jag blev såååå rörd. Och så basillusk-säkert som
det bara går att vara, när det gäller barn.

Fulltankad av kärlek gick jag mot spökstadens tomma gator


Jo så när jag gick iväg på byn, var jag väl fulltankad
på livsbejakande musik, och barns oförställda kärlek
från gårdagen .
Jag ler åt folk på gatan, och de ler tillbaka, och går en extra
lov runt. Och då har jag ändå nyss duschat. Ganska folktomt
på stan och i affärer. Och på caféet, som var min destination,
var det ett äldre par, som satt på andra sidan salen, diagonalt sett.
Diagonalen är ju längre än rakt över rummet.

Namaste på er gubbjävlar” 🙂

Jag beställer en kopp kaffe och en chokladboll, som troligtvis heter så
för att det innehåller choklad. Sen kommer två gubbar som brukar
komma, Vi försäkrar oss om att vi är symptomfria och vi surrar ett tag.
Mer än hälften av sedvanliga gubb-gäster har inte vågat sig ut.
Expediten vittnar om nedgång i antal besökare den senaste veckan.
Jag går därifrån, och möter känd långhårig gubbe
med hatt, jag bugar mig och säger – Namaste
istället för det traditionella “SD-svenska” handslaget.

Spända möten


Vidare möter jag en vän, som hostar lite. Han försäkrar genast
att han är noga med att tvätta händer, och hostar sig exemplariskt
i armvecket. Instinktivt, håller även jag mig på drygt 2 meters avstånd.
T o m med JAG som är så jäkla klok och pragmatisk.
Jag möter en kvinna till entrén till Lidl, hon stannar 4 meter ifrån
mig och tittar förskräckt på mig, utan att det ens förekommer någon
minsta harkling.

Nästa tomma butik

Nästa butik, min butik, Konsum, är det några modiga själar
som vågat sig ut i pestens tid. Hyllorna är inte tomma. En ung
anställd tjej går rund och torkar ren grindar och handtag.
Vissa varor – likt toapapper o pasta – märks det att folk tror botar “pesten”,
som eg bara är en influensa-liknande sjukdom, förvisso med dödsfall, med äldre och
redan sjuka. Men ännu ej bevisligen värre än den vanliga årliga influensan.

Blir mig svaret skyldig

När jag ändå väldigt lågmält undrar och konstaterar att inget har
presenterats som bevis för att det skulle vara den farsot som beskrivs
med 3e-världskrigsrubriker, och en oändlig uppsjö av artiklar och
program kring detta. Så blir ALLA mig svaret skyldig.
Inkluderat epidemiologer, forskare, journalister och politiker
Och vanliga är kommentarer som:

“Ja men det är nog ändå något som är värre med det
här viruset eftersom…..”

Även normalt sett sunt resonerande människor

Och det är till synes, enl min uppfattning högst resonabla
och sansade människor som säger. Men detta till trots,
låter det inte väldigt likt Sverigevännernas
“Ja skiter i att det är fejk det är för jävligt ändå”
ur aspekten att man slutat ifrågasätta, slutat tänka,
slutat lyssna till sitt eget förnuft ?

Är detta en reaktion på det informationssamhälle som fått propaganda
och falska-nyheter-viruset som både SD och Trump både använder sig
av och skyller på ? Är det därför paniken slår igenom så hårt,
trots att inga fakta ännu presenterats om att detta virus skulle vara
värre än vanlig influensa ?



Tänk va mycket människan skulle kunna ta lärdom
av den nyuppkomna globala situationen ändå.
Vad mycket som skulle gå att förbättra om bara vilja
funnits.

Jag känner mig inte färdig med detta inlägg., får se om jag återupptar det