Varför värmer inte solen mitt hjärta,
när den värmer mitt ansikte ? Varför fyller
inte den annalkande våren mig med hopp,
när det är så det var tänkt ?

De kluckande vågor mot strand, som
ibland får mig att känna mening och liv,
kluckar med samma kärlek. Men varför
känner jag den inte?

Inte heller fåglar som sjunger om ljusare
tider kan övertyga mina tunga andetag.
Mina läppar och min röst är stark och
lättsam, men inte mina ögon, som jag döljer lite.

Min vagabondsjäl vill gå bort, långt bort.
Vill vända lite på huvudet för att se efter,
om någon följer efter…