Det regnar tårar av kärlek, ner för min kind.
De slutar inte falla… jag vill inte att de ska sluta … inte än.
För de för mig alltid tillbaka till livet igen.
Så rinn älskade kärleks-tårar, ner för min kind tills Zombien i mig
inte tar plats, skalet som skyddar utåt, hindrar också inåt
Låt tårarna rinna från kinden ner till hjärtat och rör vid mitt döda
hjärta och väck det till liv.

Jag kan minnas dem alla. De stunder en vänlig gest, ett leende,
en stunds varande vid min gråt, ett vackert ord, ett ärligt
kärleksfullt ord om hur värdefull jag är. Jag minns dem alla,
och för alltid, för det förde mig tillbaka från döden,
från Zombie-land, landet utan hjärta.

Denna gång väcktes mitt hjärta av ord från en Brittisk kvinnlig
ambulansskötare, på väg hem från fall av självmordsbenägna
och narkomaner. Nånting i stil med:

“De söker inte hjälp, för de har aldrig upplevt det, och tror inte att
de ska få hjälp, att de är värda hjälp.”


och

“Allt som behövs är en pytteliten gest av vänlighet, och det kan förändra
en människas liv för alltid”.


Och nu regnar de igen, ner för min kind.
För jag minns när Morbror Rolf tog i mig när jag var untouchable.
Och jag minns hon som visslade glada melodier, och smekte mitt hjärta
via min tonårskind i Zombieland, där inget liv bor,
där ingen kärlek finns, där inga vänner finns.
Och gav mig en anledning att kämpa.

Allt som behövs är en pytteliten gest av vänlighet, och det kan förändra
en människas liv för alltid


Och jag minns hon den gamla professorn, som såg igenom mig
när jag ständigt hamnade efter i skolarbetet på högskolan, för att
jag var på väg ner i djupa mörkret. Och jag sa att då fanns det hopp om att få
klart arbetet när hon gav mig uppskov på arbetet. Då såg hon på mig allvarligt
men inte strängt och sa:_

“Det finns alltid hopp Tomas, det finns alltid hopp”

Jag föll ned i mörkret, och skolarbetet blev inte klart.
Men orden och tårarna regnade ända ner till hjärtat
och gav mig anledning att fortsätta kämpa. Om så det bara skulle
bli en enda gång i livet jag skulle känna lycka, så är det den jag
skulle kämpa för …orden planterades ,djupt i mitt hjärta.
“Det finns alltid hopp Tomas, det finns alltid hopp”

Det finns ett tiotal sådana människor och stunder,
där jag väckts upp från de döda. Och jag tror det finns lika många stunder, då mina ord,
min beröring , min omtanke … har fått tårar att rinna till någons hjärta
tårar som med hjälp av solen sedan fått kärlek att växa,
liv att bli till.

Det regnar tårar av kärlek, ner för min kind, och ner i mitt hjärta
så när solen sedan skiner på det, skall där växa kärlek,
skall där växa liv.