Det är inte normalt att vara normal – faktiskt !
Och inte speciellt eftersträvansvärt heller.
I tonåren finns det inget viktigare än att vara likadan
som sina kompisar, och så olika sina föräldrar som möjligt.
Det verkar ju inte riktigt normalt ? 🙂

“Vanligt” – är tydligen en synonym till “normalt”.
Men en synonym är ju inte exakt samma, bara liknande.
I “vanlig” läggs ingen värdering, bara konstaterande om det är fler
än en minoritet som inkluderas.

Jag har insett att jag är allt annat än normal, eller för den
delen “vanlig”. Men grejen är den, att vi alla är ganska ovanliga,
och rätt konstiga när man skrapar lite på ytan. Och ser till helheten.
“Normal” för mig innebär “slätstruken” “inställsam”, “menlös”
“Intetsägande” … medan andra tycks se det som ett kvitto på att man
inte är dum i huvudet eller psykiskt sjuk, vilket i sig är ett enormt stigma,
jämfört med den lite mer “normala” folksjukdomen “ryggont”, vilket nästan
är att betrakta som en merit i Sverige.

Och allt bottnar i rädslan att bli övergiven, utstött och ensam.
För våra gener säger oss att vi inte överlever då. Eftersom vi som
flockdjur ute i naturen hade större chans att överleva med hjälp
av flocken.

Så många går igenom halva eller hela livet och ängslas över vad grannen
tycker om en, eller arbetskamraten. Folk tror ofta att man är lite knäpp,
och onormal. Lika bra att undanröja alla tvivel sa Rolf.
Så slipper folk fundera. De gör det dessutom bara för att “i sitt inre och inför sina
“vänner” inför vilka de anstränger sig hårt för att bli accepterad som “normal”
inte ska se hur onormala de egentligen är. Nån slags flock-immunitet
skulle man kunna gissa ? Eller flock-anonymitet kanske.

Bara i bloggtiteln bröt jag mot två tabun.
Att tycka att jag är underbar, och dessutom säga att det är positivt
att vara onormal. Sen är det väl motsägelsefullt nog, lite självförhärligande
att som svensk hävda att man är normal iofs. För man får ju liksom inte
hävda sig. Det är fan inte lätt att va svensk !

Det är nog fan inte lätt att vara kvinna heller, har jag förstått.
Nu är lite mer än halva den svenska befolkningen, äntligen
upprörda igen över hur svinaktiga vi män är. Själv har jag tagit
piskan och piskat mig själv på ryggen nu på morgonen,
på grund av det vidriga erkännande en fd svensk-Italiensk boxare
har gjort, angående inköp av en viss sorts tjänster. Dessa tjänster
är en affärsidé där köparen begår en vidrighet, och där ekonomiske förmånstagaren,
är offret, eller som vi skulle kalla det när det gäller all annan omoralisk och
utnyttjande handel, utnyttjande av människor i underläge:
FÖRETAGANDE ! och “FRI MARKNAD” “NÄRINGSLIV” !!

Den historiebeskrivning jag har blivit lärd, är att män även genom
historien, är att betrakta som hänsynslösa svin. Och att kvinnor
generellt är att betrakta som försvarslösa offer. Nu iom med Metoo
och den sk feminismen, och jämställdhetskampen, skulle en utomjordisk
neutral betraktare lätt kunna hävda att det är svårare att vara man .
Åtminstone i Sverige. Inom allt fler områden dominerar kvinnor i kvantitet,
men inte alltid i kvalitet. så som nyhetssändningar och underhållningsprogram.
Och makten och härligheten är kvinnors. I politiken och i företagsvärlden.
Många tycker att om det skulle vara så att kvinnor blir överrepresenterade
inom olika maktpositioner, som politik, företag och media (inte där ännu)
Så är det inte mer än rätt. Och om män blir oskyldigt dömda till brott, så är
det inte mer än rätt, pga av allt lidande kvinnan fått utstå historiskt.

Nu är lite mer än halva den svenska befolkningen, äntligen
upprörda igen över hur svinaktiga vi män är. Lite skönt
att saker och ting går tillbaka till det “normala” igen, bort från
Covid-19-ångest. ja det är ju iofs även detta vårat fel,
att män dör i större utsträckning än kvinnor i Covid 19.
Den lekmannamässiga slutsatsen tycks vara att vi män är mer
vårdslösa och oförsiktiga än kvinnor. Och dessutom ökar
våldet tydligen i hemmet. Det är iof ännu så länge ett antagande
utan vetenskapligt underlag. men det är likställt med vetenskap och juridiskt
fällande, att anta att män är dåliga individer och i flock.
Så jag tar och piskar mig själv på ryggen lite till pga alla män
som nu slår sina kvinnor och barn i hemmet. Och hyllar girlpowern
över alla mammor som slår sina barn, och sina män.

Nä nu är jag inte så underbar längre va ?
Det är väl onormalt att syna sömmarna på samtiden kan jag tänka.
Mer “normalt” att följa med strömmen, vart än den tar vägen.

En kvinna uttryckte på kommentarsfält ang Robertos tilltag och erkännande att:
Män som hatar kvinnor – vidrigt.
Jag höll med henne, med tillägget att kvinnor som hatar män är lika vidrigt. Det blev ingen Lajk-bomb
kan jag avslöja. En högst onormal kommentar av mig