Det är inte så svårt att förstå att regnet tröstar
jorden, med våta tårar. När torkan bränt det
mesta av liv i din närhet.

Det är inte svårt att förstå, hur man kommer att
älska den som fyller ens hjärta med mod,
med trygghet, med liv.
Men förklara för mig då, vart tar jag vägen, då
denna kärlek inte är mig tillgänglig?

Det är inte svårt att förstå hur månen
älskar havet och drar det till sig från
klippiga stränder på vår jord.
Det är inte svårt att förstå att rosen växer
på taggig törn. Och det är inte svårt att förstå
att den törstige vill ha vatten.
Men förklara för mig varför det snart inte kommer
finnas, vattnet den törstige ropar efter?

Det är inte svårt att förstå, att världen försvinner
under fötterna på den moder som förlorar ett
barn till döden. Men förklara då för mig, hur en mor
frivilligt lämnar sitt barn, baktalar barnet,
fryser ute … och ljuger om barnet,
ljuger inför barnet.. och aldrig återvänder?

Jag kommer aldrig förstå