De senaste dagarna skulle jag kunna ha gått igenom
en inre kris, när jag plötsligt blev ofrivilligt “av-skärmad”,
eller partiellt “nedkopplad” från omvärlden. Dvs den låtsasvärld
vi alla mer eller mindre lever i. Den med ettor och nollor, grafik-kort,
klickbaits, snapchat, Tik-tok och annat tok.

Jo skärmen avskärmade mig
För att tala klarspråk, så gick min kombinerade dator/TV-skärm
sönder, 2 år efter inköp. Och den normale svensken hade väl vänt
upp och ner på hela världen o ringt och klagat och krävt ny
eller ersättning. Men jag har svårt för sånt. Jag muttrar inför
någon enstaka vän att det var för kort hållbarhet, och gnäller
över hur cynisk marknaden och kapitalismen är som
tillverkar saker för att de inte ska hålla. Sen köper jag helt enkelt
aldrig mer varor från den återförsäljaren eller det märket.
En tyst hämnares, tysta hämnd, som ingen märker.
I det här fallet tycker jag den normale svensken gör rätt,
och jag gör fel.

Saknad,… och lättnad
Jo, jag saknade vissa bitar, som att kunna skriva blogg. Och en
gnagande oro över hur jag skulle kunna betala räkningar nu då,
satte igång. Fast det troligtvis hade gått alldeles utmärk!

Nytt sällskap
Jag har haft sällskap av radion istället, och gått längre och fler
promenader, ca 15 km om dagen. Jag har styrketränat mer än
tidigare. Jag har lagt höstens första 1000-bitars pussel,
med motiv från Paris.Jag har till och med stått ut med när
Kodjo Akolor, David Druid och Vendela Lundberg, pratar i
mun på varandra, och Kodjo ogenerat släpper lös sitt ursinniga,
hämningslösa gap-flabb i falsett och i 120 decibel.
Men priset för en ny skärm,. kommer i form av att
jag får snå¨la in på annat. Och det är så pass tajt, att det
nästan bara är fika på stan kvar att snåla in på. Så det har
jag gjort, vilket subtraherat ännu lite på hur jag träffar
eller pratar digitalt med andra människor.

En trevlig bekantskap
Jag har helt enkelt blivit tvunget att va med mig själv,
vara i mig själv i några dagar. Och har kommit fram
till att jag är trevlig att vara med. Jag tror jag ska
umgås oftare med mig faktiskt. 🙂

Första snön för året föll. Men det var i små mängder,
och försvann omedelbums från marken

Morgonpromenader
Det är något speciellt, friskt, livsbejakande med
morgonpromenader i gryningen, på hösten. När solen blygt
och tveksamt tittar fram över bergskanten i öster,
Luften är kall. Djurvärlden har varit vaken länge, men nu
börjar även människor hoppa in i sitt vardagliga ekorrhjul.
Den kalla frostiga luften är som eukalyptus ner i lungorna
och väcker hjärnan till liv.