Jag som ovaccinerad har ställt upp mycket och ställt upp
på mycket under den här perioden, hjälpt pensionärer när de
inte kunde handla. Jag handlade i månader åt ett grannpar.
De frågade mig inte, ja erbjöd mig.
Jag har hållit avstånd, visat respekt, håller fortfarande avstånd,
visar fortfarande respekt gått med på restriktioner, rekommendationer.
Jag har inte kramats på 2 år, och jag var en kramig typ innan.
Jag har inte dansat på 2 år. Jag gick av respekt för de äldre inte och spelade
boule under ett halvår, innan vaccinet kom, som de nu tror ska skydda dem.
Jag känner inte att den respekten tillbaka varit ömsesidig faktiskt.

Jag har skött om sjuka grannarnas kolonilott, jag har skördat åt dem,
jag har delat med mig av min grönkål till dem, och många andra,
hälften var främlingar. Både när vi alla var ovaccinerade, och nu när
befolkningen delats upp i första klassens medborgare,
andra klassens medborgare, tredje och fjärde klassens
medborgare, allt utifrån om du tagit spruta, eller hur många du
låtit dem spruta i dig.

Jag föreställer mig att man tar en tidsmaskin, och reser tillbaka
4 år, och berättar för folk att Socialministern L. Hallengren,
som för övrigt är en kvinna, står och uppmanar till att “söka rätt på
vilka de ovaccinerade är, vart bor de, vilka är de!”
En sorts registrering av människor. Detta samtidigt som man valde
att inte redovisa vaccinerade i döds-statistik om de understeg 3 per dag,
utan ist helt sonika förvanskade fakta och förde över de som ovaccinerade fall,
vilket i sin tur fick det att verka som fler ovaccinerade dog/blev inlagda
Jag föreställer mig att folk skulle bli som galna då,
att pressen skulle vända upp och ner på varenda sten som fanns för att pressa
dessa beslutsfattare på varför ? Lena Hallengren skulle, trots att hon är kvinna,
tvingas avgå ? Debatterna i TV skulle avlöst varann på TV, Aschberg skulle bli tokig
på överförmynderiet. Experter skulle ställas mot andra experter?
Föreställ er att man 2017 skulle infört ett pass som diskriminerar folk från sina
medborgerliga rättigheter? Och föreställ er att myndigheterna som infört detta,
inte har beviskrav för dess effektivitet. Inte har gått genom statens medicinska
råd inför beslutet, inte har genomgått sedvanliga tester på vaccinet INNAN det
månglas ut. Föreställ er att barn, som förra “pandemin” drabbades hårt av
narkolepsi, nu ska ta vaccinet, av “solidaritet”.

Kan ni föreställa er detta genomfört 2017?

Nu är det normalt! Nu uppskattar folk detta,
nu VILL folk straffa och marginalisera andra utifrån medicinska val.
Nu vill folk tvinga folk till vaccin, nu VILL folk avskeda vårdpersonal som inte
går med på det, trots att det är en enorm brist på personal.

Vet ni, från början gick jag med på mycket, ställde upp på
mycket. Och de som känner mig, VET att det kommer bli jobbigt
att motivera uttrycket “osolidarisk” om mig, utifrån vem jag är,
vad jag gör, hur jag agerar. Men vet ni, nu går jag inte med på det här längre
Det förtroende jag faktiskt tidigare hade för regering, opposition,
myndigheter och media… är som bortblåst.

Hej jag heter Tomas, och jag är ovaccinerad !
”HEEEJ TOOOMAAAS”

Känner ni igen det ? Stereotypen från Amerikanska och svenska filmer
om hur det ser ut på ett möte för alkoholister och knarkare, där man
bekänner färg över sitt missbruk. Hur det är i verkliga verksamheter
vet jag faktiskt inte. Men att vara ovaccinerad har blivit som en liknande
identitetserkännande som en sämre. mer lågt stående människa som ska
erkänna sina “synder” inför andra med “synder”

Det är som det blivit en identitet, en negativ identitet i likhet med att
“hej jag är alkoholist”, eller “jag är arbetslös”, eller “jag är sjukskriven”.
Efter det bekännandet blir samtalet annorlunda, eller hur?

Ni läste väl förra blogginlägget om E som nu sitter hemma
deprimerad och inte tar sig ut, efter att ha blivit utskälld och skuldbelagd
för att han inte visste om han skulle ta sprutan som det då hette,
nu är det fråga om sprutorNA, den fjärde är inplanerad.

De som jag har som vänner som bettet sig påtryckande,
de som skuldbelagd mig eller försökt skrämma mig.
Många av dem, kommer säkert förbli mina vänner.
Om jag inte väljer det, blir det rätt ensamt, för de flesta har
i nån mån gjort övertramp vad gäller dessa kriterier.
Men något är för evigt trasigt i de som är kvar,
av de som betett sig så… går inte att laga
i hjärtat… i vänskapen… i tilliten… i … låt oss kalla det för solidariteten….
i den betydelsen ordet en gång hade

Låt oss stanna upp för en stund!
Skulle inte du som kvinna känna att nånting för evigt gått sönder i en vänskap,
om nån kallar dig för “j-a Fi**a!”
Skulle inte nåt för evigt gått sönder om du är gift med en man som är av
afrikanskt ursprung och en vän kallat honom för “j-a ne**r”
skulle inte du på sociala botten känna dig ledsen och bedrövad
om nån rikare kallat dig för “drägg, socialfall och …parasit”

Är vi lyckliga nu ?