Jag är faktiskt egentligen ingen riktig
mästerkock – inte alls faktiskt! Många har blivit lurade
på några vackra matbilder. Men det beror ju på att jag är
en betydligt bättre fotograf, än kock. Jag är en low-expectation-
kind-of-gourmand. Min utgångspunkt är alltid att få i mig allsidig
kost och näring till ett pris som ger mig lite levnadsutrymme.
Och därefter anpassar jag med tiden, vad jag tycker är gått.

Det är en vana och en inställningsfråga för min del.

Därför skulle jag i de flesta fall tänka mig
att det inte fungerar att bjuda hem på mat,
spend-it-all-and-don’t-mind-the-sugar-or-the-price-gourmanderna!

Jo för att jag hade erhållit lax från mycket snälla goda vänner
för nåt tag sen. Och så fick jag en beg espressomaskin av annan
mycket snäll och god vän. Och när jag som igår, var ute och slet på lotterna
5 timmar, för att sedan gå en mils prom, och avsluta med 2 timmar till på lotterna,
ja då är ALLT gott! Och hungern är bästa kryddan, säger de som inte är
spend-it-all-and-don’t-mind-the-sugar-or-the-price-gourmander!

Så då saltade jag och pepprade lax, och körde i ugn, och drack espresso
till det. Funkade alldeles utmärkt för en low-expectation-kind-of-gourmand!