Blog Image

Tomasnyablogg

nya bloggen


Lite hopp i hopplösheten

Betraktaren Posted on 2020-02-23 21:14


Jag har haft svårt att finna den, för hälsan så viktiga
acceptansen över livet och världen som den ser ut idag.
Ja har svårt att bara sitta tyst och se på när människan
som art, sågar av den gren hon sitter på, och ägnar all
sin tid åt att försvara sitt beteende.

Men idag hände det !
Och det var det för moderater och Sverigedemokrater så förhatliga
Public service som tillhandahöll filmen som fick mig att le, skratta,
gråta, tro och hoppas.
https://www.svtplay.se/video/25356591/varan-lilla-bondgard

Det började med en akt av hjärtlighet och medkänsla,
och fortsatte med en utskällning, som förändrade allt !
En hund som skulle avlivas, räddades, och vars störande skall
förflyttade dem till landsbygden och ett omöjligt projekt.
Och det slutade med livet som sprang ur döden, och gav hopp.
Mångfalden av tama och vilda djur och växter,som gav hopp, gav mig
hopp…och tro.



Ludde på hal is – Att ha det lite glatt en stund

Betraktaren Posted on 2020-02-21 18:06


Jag vet inte hur länge jag har kvar nu.
Nej än ä ja inte dö, och har inte fått nån
dödsdiagnos riktigt än, men faktum är att jag vet inte hur
länge jag har kvar. Nästan ingen vet helt säkert,
inte ens de som fått en “dödsdom” av doktorn.

Så jag funderar lite ….

Så jag funderar lite ….
Utifrån allt jag ser, hör och läser från min omvärld,
vad som är viktigt egentligen ? Svaret måste bli: Pengar!
Pengar är det som är viktigt för oss, vårt primära mål,
och våra drömmar, landar oftast i att vi vill ha mera pengar.
Det är just det som gör oss fattiga !

Resten av mitt liv

Själv vill jag naturligtvis ha pengar,
annars dör jag. men jag måste inte hela tiden ha mer.
Mitt liv går inte ut på det. Jag vet inte hur länge jag har
kvar nu. Men jag vill inte ägna resten av min tid
till att drömma om miljonvinster, eller ett okänt arv,
eller en spikrak karriär, eller satsa på aktier.
Jag vet inte hur länge jag har kvar.

Jag vill faktiskt le… om det går


Jag vill le….
Leendet är fantastiskt, när utrymme finns,
när kraft och energi finns. Om nån hade sagt det åt mig
för 5 år sedan, hade jag blivit arg. Det hade upplevts som
ett hån mot mig, i det helvete jag befann mig i.
Och därför är det ingen uppmaning från mig nu,
inget jag förväntar mig av någon, inte ens mig själv.

Även i de mörkaste av stunder

Men till och med då log jag. När jag inte visste hur jag
skulle stå ut i min egen närvaro, en dag till. När mörkret
var som mest kompakt. Då tog jag fasta på att lura min hjärna
genom att tvångs-le, och att det skulle skicka kroppsliga
kemikalier till min hjärna, som hjälpte lite, lite, lite.
Och det hjälpte lite, lite, lite. Naturligtvis behövdes det
mer. Bra mat, ta hand om mig själv mentalt, kroppsligt,
gränser för vad jag låter andra göra mot mig, terapi i
mitt fall KBT…. och vänner… några få vänner.
Men tvångs-leendet hjälpte lite, lite, lite.

Ludde på hal is

Härom dagen tog jag en promenad på 1 mil.
Solen hägrade, jag ville ladda upp mig med solsken.
Lite samma effekt som leenden nästan. Men jag kommer aldrig uppmana
någon som är deppig, att gå ut i solen så löser sig allt – aldrig !
Men jag fick för mig att göra detta. Jag visste att stora dela av sträckan
skulle vara glashalt… men det ordnar sig väl.

Där centrum låg innan Ulf

Den här sträckan går ju en bit igenom Sollefteå centrum,
ja alltså där centrum låg innan Ulf Schön satte igång sitt projekt.
Men sen går det upp på ett berg genom skog, där man inte
alltid träffar människor, så vida man inte nödgas att i nödläge
hänga ut “kissemissen” i det fria för urinering. DÅ, kan jag lova
att det blir trafik.

Solen sken som sagt var, och fåglarne kvittrade. Det gäller
bara att lyssna. Upp för backen vid punkt 1 (karta Facebook)
går jag förbi gammal farbror, med hund. Farbrorn ser knappt
ut att kunna gå, tar 20 cm, korta steg, och krokig rygg. Och han
är så hjulbent att hans tjocka Labrador skulle kunna gå sidledes
mellan benen på honom.
Jag tänker han tar sig aldrig upp för den långa backen till
RUIF-stugan. Jag försöker småprata lite om halkan när jag
“kör om” honom. Och ler helt oprovocerat mot honom.
Han muttrar nåt till svar, och var inte så inne på konversation.

Första backen – och leendena

Nåja, solen ger mig fortfarande leende-energi, så jag har
gott om den kvar. Och tar ut kliven ordentligt
när jag kunde jämföra min fysik med en halt och lytt
farbror i åldern mellan 65 – 80 gissar jag. Strax innan brantaste
delen tar slut möter jag en rask och pigg dam i 60-65-årsålern.
Och hejar glatt igen och ler, och provar samtalsämnet som alltid
brukar gå hem hos den typiske svensken: gnäll på vädret och
underlaget. Fast med ett stort leende och kvittrande röst.
Hon hoppar till lite, gick i egna tankar, men brister ut:
“näämen Heeej” i bara farten, som om hon hade känt mig
i hela sitt liv, fast jag aldrig sett damen förut. Jag berömde hennes
gångtempo. Och ett stort brett leende fick hon över ansiktet,
och farten ökade något. även om det var utför för hennes del.
Ja utför geografiskt alltså ! (Punkt 2 )

Dubbel glädje

Och att hon log, gjorde mitt leende större. Nu hade det gått en
stund sen jag 2körde om gubben med 20-cm stegen. Jag vände
mig om och förväntade mig att inte se honom.
Men broddarna levde om fasligt i isen, 200 meter längre ner.
Han var fortfarande vid liv. kanske, kanske hade han draghjälp
av Labrador. Men bra jobbat gubbe ! Jädran va ung jag kände mig.
Och för en stund fick jag nån lite dagdröm om att vara Norsk
distansskidåkare, med bra frekvens och fin teknik uppför backen,
bra grepp. Jag hörde Jakob Hård Och Anders Blomqvist exalterade
röster, berömma min fysik. Men vaknade till verkligheten, när nåt
djur rörde sig in i skogen.

Toppen

Nu var jag snart uppe på högsta toppen, innan det bar iväg utför.
Och dittills hade det inte varit ohanterligt halt. Men se nu… när
det gick utför, ångrade jag att jag inte burit med mig skridskor.
Glansis med pudersnö på ! Och jag tänkte att det kanske var dumt
att gå hit. Men jag klev upp och gick på snövallarna, och in i skogen
där det var snö eller bart.

Och nu började det faktiskt gå utför på flera sätt

Och långsamt men säkert tog jag mig framåt. Något saktigare än
den halta och lytta gubben på väg upp ! Men vid mitten av
nedförsbacken, mötte jag en gladlynt friskus till dam med stavar, som var
äldre än mig, och jag kopplade på solskensleendet igen, pratade om
det uppenbara, is halka och skitväder. Och jag rådde henne ridderligt,
ungdomligt och chevaleresk att inte gå där jag gått
(underförstått som var så mycket yngre och mer elastisk.)
Och hon tog rådet, for iväg med bilen på säkrare promenadunderlag.
Och jag var nära på Heman nu vid det här laget ! Punkt 3

Oskadd ner från fjället, men slappnade av för tidigt


Jag tog mig ner från “högfjället” oskadd, utan att ha ramlat,
Punkt 4
och fick plan uppruggat underlag att gå på, med fast grepp,
och solen värmde underbart rätt i fejan. Och jag sa tyst för
mig själv: – Och här kommer belöningen ! – “Belöningen” varade
i ca 400 meter, sen blev det värre än i nedförsbacken,
ojämn is, med höga is-kammar på. Och vid ett ouppmärksamt
ögonblick fot jag på aschlet. Utan att slå ihäl mig, utan att få ont.
Men ramla gjorde jag !

Hårda killar och mjuk tjej – och stel farbror

Blev lite försiktigare sista biten fram till bron. En EPA-traktor
med tre unga killar i framsätet far förbi och ser allmänt hårda ut,
när jag förmodligen inte alls ser så ung och spänstig ut, som jag
kände mig nyss. Kilar in lite i skogen på sidan då och då, småvinglar.
Och plötsligt dyker en ung tjej upp i mötande gångtrafik.
I tunna tennisskor, låga sockar, utan vinterkläder, med i vinden
fladdrande hårsvall, och gick tre gånger så fort som mig.
Tennisskorna måste vart ännu halkigare än mina kängor.

Men hon fullkomligt svävade fram på blankisen, med knöliga
is-kammar på. Och hon var ju lite tjusig, så jag tittade väl upp
i all hast. Och var just på väg att slå på solskensleendet, och
väderpratet. Då jag halkade till ordentligt. Iofs utan att ramla,
men med armar och ben rätt ut i luften. Punkt 5

Varpå den godhjärtade tjejen, sa med sin allra
pensionärsvänligaste röst:

“Gick det bra ???”

hon sa inte “farbror”, men det behövde hon inte.
Och faktum är att även om jag plötslig kände mig
ganska gammal, och ingen Heman, så log jag ännu mer.
Lite för det komiska i det hela, min överdrivna självbild
av min spänstighet. Men även för att en så ung tjej faktiskt
brydde sig om farbror Tomas, på hal is ! 😉
Hade Jakob hård och herr Blomqvist kommenterat,
hade de ropat om skandal, att nå¨n gammal gubbe var i vägen
i spåret.

Så leendet som bara växt under promenaden, blev bara större och större
och när jag kom tillbaks dit där centrum låg innan Ulf Schön kom till
stan, så märkte jag tydligt hur det smittade av sig på ännu fler jag mötte.

Bra att ha till hands

Men om orken och inre energin tillåter.
Så har jag funnit att leendet är bra även vid andra tillfällen.
Det kan vara väldigt bra när man möter människor
som kanske är lite halv-putt på
en. Eller kanske till och med pratar illa om en.
Eller bekanta vänner som inte har tid för en.Eller nån man
rykt ihop lite med nån gång för hur ska man annars bemöta ett ärligt
leende ? Leende och ett hej, och lite prat om vädret o halkan,
kommer man ganska långt med. Ett leende utan baktankar,
och att få ett leende utan att analysera sönder det.

Jag vet inte hur länge jag har kvar nu.
Så jag funderat lite … vad är viktigt ?



Förtärande provokation

Betraktaren Posted on 2020-02-19 10:06


Varje gång jag handlar grönt


En manlig kassör på den lokala matbutiken,
en oerhört trevlig kassör för övrigt,
verkar bli oerhört provocerad av mina matvanor,
trots att jag i själva verket aldrig själv tagit upp ämnet med
honom. Ej heller – när han återkommande tar upp ämnet
om att jag inte äter kött/köper kött – så lägger
jag mig i vad han eller andra äter.

Han verkar försöka förstå mina konstiga val, eller åtminstone
försöker han pussla ihop det med hur han tänker kring
mat, kött, vegetarianism, och det som är än svårare för honom
att förstå: Pescetarian, vilket då väl är vad jag för närvarande
har valt, för egen del.

Pescetarian. Pescetarianer äter inte rött kött eller fågel men utesluter

varken fisk, skaldjur, ägg eller mejeriprodukter.

Att äta råa gethuvuden

Jag läste lite om matvanor och provokation i dagens nyheter:
https://www.dn.se/kultur-noje/linus-larsson-forskare-fragar-varfor-
hatar-folk-veganer-sa-mycket/


Utdrag ur artikeln: Han är klädd i jeansshorts, har håret i en hästsvans och en död kyckling i handen. Då och då tar han en tugga av det råa fågelköttet. Blod har runnit över axlarna, ner på hans bröst och stelnar långsamt i solen. Låt oss kalla honom provokatör, för det här är vad han gör: letar upp veganmarknader och äter rått kött inför alla som vill se (och inför de som inte vill). Han reser runt för att visa upp sig – i Berlin gnagde han på ett rått gethuvud, i London ett ekorrkadaver och i Amsterdam ett kalvhjärta. Allt filmas och – måste det ens sägas? – läggs ut på Youtube. För jo, man vet ju att det är veganer som alltid prackar på sin livsstil på andra. (slut på utdrag)

Mönstret känns igen


Och det här tycks följa samma mönster som de som är
provocerade av människor som vill ha en miljö som deras barn
kan överleva i. Samma mönster som de som blir provocerade av
synlig fattigdom, samma mönster som de som är provocerade av folk som
ber till en gud, som inte är samma gud som den de själva nu vägrar be till,
men ändå ju är deras gud …ju ! Samma mönster som de som är provocerade
kvinnors framgång. Samma mönster som de som är provocerade av mäns
existens. Kort och gott allt som på något sätt upplevs som
ett hot för egen livsstil, egna fördelar, egna rikedomar, egen
komfort…. upplevs som ett hot, enkom genom dess existens.

Och allra oftast är det de som påstår att de är förbjudna att yttra sig
“i det här jävla landet”, som låter och syns mest. Det vill säga de
är inte förbjudna att kalla chokladboll för något förlegat
ord som inte ens säger nå¨got om själva produkten, så som just ordet
“chokladboll” faktiskt gör.

Aggressiva mot de aggressiva

Och allra oftast är det människor som pratar om de “aggressiva”
militanta veganerna, som de facto är mest aggressiva själva.
De känner sig kränkta, hotade av att människor valt att inte äta kött,
och därmed indirekt ger den dåligt samvete, “de där j-a
godhetsknarkarna och miljömupparna
” Jo det finns militanta veganer
som åstadkommer skadegörelse och lidande för att faktisk försöka
tvinga köttindustrin till fall. Men då är vi tillbaks till frågan,
som är så central för det vettigt samtal idag, och som så sällan
tycks landa hos arga egen-intresse-grupper: Gör alla veganer,
vegetarianer så ? Samma med frågor kring hatet mot invandrare,
eller för den delen män: Gör alla män så ? Gör alla invandrare så?
Så klart de inte gör ! Men utan lögnen kring deras propaganda,
så har de ingenting, INGENTING, att komma med. Lögnerna,
och överdrifterna är centrala för att värva fler.

De som då är argast över militanta veganers metoder, över
“djurens lidande” orsakade av dessa veganer som släpper ut tama
minkar som inte klarar sig i naturen och ställer till skada i naturen.
De tycks inte bry sig så särdeles mycket om att köttindustrin
fortfarande gör just detta. Plågar djur, driver dem för hårt med
tillväxt, för profits skull. Lidande i djurtransporter, tvångsmatning
av gäss för den eftertraktade gåsleverns skull. Etc etc. Det är som bortblåst
i argumentationen, om vi nu ska vara så snälla att kalla det
för argumentation.

Lite What-about-ism eller “men duuuu rå???”

Och om inte det funkar på människor som mig, så kan man alltid
köra med lite what-about-ism eller på svenska: “Men duuu rååå ??”
Och mena på att jag äter kött när jag äter fisk. Jo det gör jag faktiskt.
Det händer då och då, inte så jätteofta, men det händer.
Men jag har lika svårt för industrin där. Jag hat tex slutat köpa
odlad lax, sedan det avslöjats hur ett norskt bolag skött det
hela. Man kan även leta rätt på missförhållanden kring
vegetabiliska produkter och använda det som ett argument
att slippa bli provocerade av såna som mig, och mina egna val
enkom för mig själv, mitt samvete, och min hälsa.

Mina grunder för just mina val


För det är dessa faktorer som fått mig att ändra min kost.
Det är att JAG personligen mår så illa över köttindustrin,
att jag till slut satt och grät över tallriken jag blev serverad
hos min moster, måltid efter måltid, utan att först förstå varför.
Till slut förstod jag… jag grät bara vissa måltider.
Sedan har jag fått positiva hälsoeffekter av det också,
framför allt en mycket bättre mag-hälsa.

Och i den mån jag kan ekonomiskt och
i tillgänglighet väljer jag lokala vegetabilier,
och utan besprutning.

Dessa val kan vara oerhört provocerande för många,
trots att jag nästan aldrig nämner det.. utan bara väljer.

Jag vet att jag troligtvis aldrig kommer påverka någon
annan människas val i detta genom argumentation.
Eftersom det är som att hålla kopplet spänt på en hund
som drar. Det triggar hunden att dra ännu mer.
Så jag slackar efter på kopplet, och sen är det upptill var
och en vilken värld de vill leva i, och vad de vill stoppa
i magen.



Efter filmen

TV/Bio/Video/DVD Posted on 2020-02-18 22:16


(Spoilervarning)

För Arg

Efter förra filmen, Kapernaum, så var jag så arg,
och skrev i sådan affekt, att jag tog bort inlägget
för att låta det landa, väga mina ord. Jag visste redan då
att det var högsta betyg på filmen. Filmer som når ända in
i hjärtat, i samvetet. Filmer som får dig att tänka och ifrågasätta
tidigare värderingar du haft, tidigare ståndpunkter.
filmer som ruskar om dig från grunden.

Oerhört våldsam, men inte frosseri i våld

Kvällens film Hotel Mumbai, ruskade om mig i grunden.
Men inte lika mycket som förra filmtisdagens; Kapernaum.
Men jag börjar med kvällens film, Hotel Mumbai.

Filmen som är baserad på en verklig händelse, är oerhört våldsam,
men bjuder inte in tittaren till vålds-frosseri, som kan vara fallet
i vissa actionfilmer. Det är brutalt, groteskt brutalt, men
är mer skildrande, än frossande. Jag har läst “riktiga” filmkritiker
ge filmen en 3a, för att de fastnat för “spänningen” i den.
Och då funderar jag om vi sett samma film. De har missat själva
kärnan i hela filmen anser jag. Som när SVTs filmkritiker skriver:

– Bättre gillar jag den kallhamrade ryska gästens utbrott när han får lyckönskningar inför ett flyktförsök:

”Vi ska be för er”, säger en troende kvinna i all vänlighet.
”Era jävla böner! Det var sånt som startade den här skiten!”, utropar ryssen helt rimligt.

En befriande oväntad kommentar i en annars konventionell thriller som ligger lite för nära katastrofgenrens narrativ
(slut på utdraget ur hans recension)

Underhållningsvåld


Jag har sett spännande förutsägbara action från Hollywood
i 100-tal, om inte uppåt tusen i mitt liv. Och ibland är det ungefär
vad ens själ orkar med, samvetsmässigt. Så som Scyscraper med The Rock
där hjälteklyschorna travad på varandra, i ett uselt manus,
och lika uselt skådespeleri. Och Hotel Mumbai, hade inget av detta.
Att regissören la till en vacker scen på slutet, gillas inte av filmkritikerna.
Jag tycker det var befogat, mänskligt och tom trovärdigt.

Olika slutsatser är jag rädd

Det fanns nog många i publiken, och runt om i Sverige som
nickade jakande, och sa: “just precis” när ryssen i filmen anklagade
“deras jävla böner” som orsak till terrorn. När en oskyldig kvinna ville
be för honom. När sedan terroristerna fått order av den enligt mig fega
hjärnan bakom attentatet, (som inte var på plats själv) … fått
order om att avrätta den gisslan som var “viktiga människor”
Amerikanare och den ryske miljonären. Och skjuter en efter en
kallblodigt, hjärtvättat, hänsynslöst…. så brister den sista i gisslan ut
i en muslimsk bön, som får islamisten att tveka…. vilket räddar
hennes liv

Den cyniske ryssen och bönen

Ryssen som påstod att böner inte hjälpte, att det var detta som startat allt,
blev skjuten först… och en kvinna som bad en bön, klarade sig.
Jag vet inte om det var ett genomtänkt samband. men för mig
räddade det hela filmen nästan. DÄR kom budskapet, som får oss börja tänka, att
allt inte är svart eller vitt. Att varken Islam, kristendom eller andra religioner
i sig är våldsamma. Utan en liten, liten del av människorna.

99,99 %

Dessvärre är jag rädd för att många ändå, går i från
biosalongen med stärkta fördomar mot Islam, mot Muslimer,
som om de vore en. Själv gick jag därifrån, och funderade som
vanligt i helt andra banor. Här var vi i handling förpassade till
ett extremt lyxhotell, där lyxen är snudd på grotesk.
Och samtidigt finns det miljarder människor som har
nästan ingenting.

Sambandet mellan våld och förtryck

Jag tänker på gatubarnen i filmen Kapernaum,
Som blir sålda som barn, att ha sex med vuxna män,
när jag ser de hjärndöda, hjärntvättade terroristerna
urskillningslöst, omänskligt, sjukligt skjuta ihjäl de ser
i si omgivning. Och jag funderar då…. när jag vet att det
finns en miljard muslimer, och 99,99 % av dessa inte är terrorister,
… jag funderar då … hur människor tappar all mänsklighet
i sig och upphör vara människor ? – HUR?

Fisfin kultur och elände

Samtidigt kan jag ha svårt för anställda filmkritiker,
och för den del av bio och teaterpublik, som faktiskt
på distans frossar i elände, och svårigheter, för eländets
och svårighetens skull, för att det skulle vara finkultur.
Och sedan går i verkliga livet fnyser åt de människor som
har det svårt… men som är finkultur,
när de får se det på bio.

Kapernaum var mycket mindre våldsam, men så oerhört
mycket mer brutal, så skräckinjagande verklighetstrogen.
Många av oss förblir aldrig samma människa efter att ha sett
den filmen. Filmregissören själv säger:

Jag känner en skuld som aldrig lämnar mig. Att sätta på
sig en fin klänning, gå ut och äta lunch eller middag eller semestra
med ungarna.
– allt det påminner mig om att jag lever i en bubbla.
– Jag kan inte vara helhjärtat lycklig längre,
…säger Nadine Labaki,


Det våldtagna barnet, det mördade barnet

Huvudrollsinnehavaren i filmen Kapernaum, Zain är 12 år,
han försöker i en förtvivlad kamp mot sina föräldrar förhindra
att hans 11-åriga syster Sahar, ska bli bortgift, till en vuxen man.
Han hjälper henne dölja sin mens, men det blir ändå som
föräldrarna vill, och flickan dör av graviditeten,
för att hon är för ung, och att hon inte blir mottagen på sjukhuset,
eftersom hon är papperslös.

Det är ingen dokumentär, men det skulle kunnat vara det.
Jag mår illa när jag läser om svenskar med månadslöner på
25.000 – 100.000 i månaden som säger att vi inte har råd att
hjälpa flyktingar. Jag blir gråtfärdig och förbannad.
Jag tycker att vi SKA må dåligt när vi går förbi
tiggarna utanför matvarubutikerna.
Har vi inget hjärta. Det är fanemej inte mer än rätt att
vi ska känna skuld, känna sorg… ilska … vad som helst.

Desillusionerade barn

När Zains mor som tillsammans med fadern sålde Zains syster Sahar,
som sedan dog till följd…. när modern besöker honom i fängelset,
… 12 år gammal… så säger hanmed ett uttryckslöst ansikte:

– Varför kom du hit ?
– Du verkar kommit över sorgen redan
– Du har inget hjärta
– Kom inte hit mer


Fler citat:

Sahar är borta – det är slut”
säger fadern som sålt Zain syster till en vuxen man
– Är hon borta ? Jag ska visa dig vem som är borta !
Säger Zain och hämtar en kniv, och springer
mot han som orsakat hans systers död…
… sen hamnar han 12 år gammal, i fängelse.


Ja det är en spelfilm, men den
är nära dokumentär. Skådespelarna är
inga skådespelare, utan just gatubarn, och det är deras
berättelser.

Mitt hjärta blöder inte för de rika som ser på

Vet ni …. Mitt hjärta blöder inte för Jimmies väljares
kränkta anleten när de blir arga över att behöva se nöd.
Mitt hjärta krossas var gång jag tänker på de här barnen
flyktingarna…. och på hur vi nu kommit att se på dem.

Del-referat om filmen:
” Hur han drömmer om att på vilket sätt som helst kunna fly utomlands,
helst till Sverige, där han har hört talas om att alla tas emot på ett vänligt sätt”


… vänligt sätt ??

Filmer som får dig att tänka och ifrågasätta
tidigare värderingar du haft, tidigare ståndpunkter.
filmer som ruskar om dig från grunden.


3 femmor av tre möjliga på Filmstudions filmer i vår




Filter till verkligheten och bajs i kalsongerna

Betraktaren Posted on 2020-02-16 19:14


Inte lätt – jag medger detta

Det är fan inte lätt idag att sortera bland
all information som vi drabbas av. Ja jag säger “drabbas”,
för det är omänskligt mycket att ta in, och det mesta styr vi
inte över, och kommer medvetet i såna mängder att vi inte ska
kunna värja oss från informationen. Man skulle lätt
kunna kalla informationen för propaganda, eller varför inte reklam,
vilket i grund och botten är samma sak.

Kritiska till reklam, men positiva till kapitalism


Det är information i kolossal frenesi och mängd, i syfte
att påverka miljoner människor till inköp, eller
till förändrad politisk åsikt. Vilket i sin tur ofta handlar om EGEN
makt för de som sprider budskapet, både för politiker och i
synnerhet för de kommersiella, kapitalistiska krafterna.
Det är motsägelsefullt och märkligt hur många av oss ryggar tillbaka
och misstänkliggör mig som kommunist, för att jag använder ordet
“kapitalist” i negativt syfte, samtidigt som jag vågar påstå att de flesta
av oss, är mer än lovligt less på reklam, rent utav hatar reklam.
Vi vill ha kakan kvar och äta den.

Same shit different benefiter

Reklam är faktiskt precis samma verktyg
Goebbels använde för Nazityskland, och USA, med sin agenda,
under andra världskriget. Men det är skrivet att det är segraren som
skriver historien. Något att ha i åtanke.

Absoluta sanningar ? – Definitiva lögner

Gemensamt för reklam och propaganda, är att den inte behöver
förhålla sig till sanningen i så hög grad, i de fall där det finns någon
odelad sanning. Ibland är sanningen och verkligheten
mångfasetterad. Det finns flera sanningar, och flera verkligheter,
beroende på vem du frågar, även om ingen av dem ljuger.

Vem i hela världen ska vi lita på

Och när även våra politiker, är hala som ålar när de ställs till svars
för brutna löften, och korruption, vilka ska vi då vända oss till ?
Och vem ska vi då lita på ? När även de egentligen syssla med propaganda
och faktiskt populism, hela högen ? Vad gör vi då ?
vilka ska vi lita på ?

Vaccinerad mot informationens agenda

Jag såg ett program på SVT om vad som är naturligt, ang hälsa och
medicin, ifrågasättande av ifrågasättandet av vaccinering.
“Guide till evig ungdom”
Men nu blir det jobbigt, om jag då ifrågasätter ifrågasättandet av
ifrågasättandet av vaccinering… NEEEJ … sluta inte läs,
det här är viktigt ! Om jag omformulerar mig då:
ALLT måste ifrågasättas genom varje människas
filter till verkligheten !

Om inte – ställ i alla fall fråga och förbli oviss

Vi behöver inte gå till botten med varje enskild information
som delges oss hundra gånger om dagen. Men att ställa de viktiga
frågorna varje gång, vara skeptisk, ifrågasätta som grundinställning,
fråga sig vem har något att vinna på
det de försöker övertyga dig om. Vilken agenda har de.
Är informationen rentav av en ren lögn. Snabbgoogla !
Om inte, så förbli skeptisk och en tvivlare.

Avvecklandet av alternativ information, är första steget till diktatur

Men i det här fallet då, SVT, public service. Jag har högt
förtroende för SVT och dess “faktaprogram”.Till skillnad från
de politiska krafter i Sverige som vill avveckla SVT, för att
SVT tex kritiserar nationalism, och kapitalism i vissa program.
Och kallar avvecklandet av den enda mediala motkraften
till mäktiga, privata mediamoguler, som kan köpa
egna sanningar – kallar det för “valfrihet”. Och enda kvarvarande
motkraften till att nationalister ska lagstadga om vilka åsikter
som får yppas. Avvecklandet av alternativ information,
är första steget till diktatur, oavsett vilken sida om staten det
handlar om !

Så jag ifrågasätter – Jobbiga jag !

Men till och med trots detta hävdar jag, att ifrågasätta
även SVT. Jag ställer frågorna:
– Vem/vilka har gjort programmet ?
– Vad är deras agenda ?
– Finns det ekonomiska intressen även för de som
hävdar sig stå för “vetenskapliga bevis” ?

Uppenbart – för jag ställde mig frågan – vem/vilka ?

För mig blev det uppenbart att programmet hade en uppenbar
agenda, att återta förtroendet för den “vedertagna”, etablerade,
samlade forskningen. Och börja misstro “alternativa” hälsometoder.
Nä – men asså , jag är på, i allra högsta vad gäller misstron
till alternativ medicin, hälsokost, vitaminer på tabletter,
flummiga behandlingar etc. Orsak ? Det är en miljardbusiness.
Och det kommer ALLTID att finnas tillräckligt många som fullkomligt
skiter i vilka som drabbas eller hur många för att ,själva bli miljonärer.
Och det alldeles oavsett vilken bransch det rör sig om.

En orealistisk vädjan om förtroende ?


Här vädjar man alltså från “vetenskapligt håll”, det politiska
etablissemangets håll, att få tillbaka förtroendet i frågor om
hälsa, vaccinets fördelar, vetenskap och tekniska lösningar.
Samtidigt som de uppenbart delvis ljuger för mig och dig om vaccinets
baksidor, risker, så som de de hundratals ungdomar som drabbades av
narkolepsi, till följd av vaccinet vid svininfluensan. Ett vaccin som tillverkarna
hade en försäkran med regeringen och socialstyrelsen om
att bli friade vid dödsfall och biverkningar !!!!!

Kan de då förvänta sig ….??


Kan man då kräva att folk ska lita på etablissemanget, vetenskapen,
den “erkända” medicinen, i större utsträckning
än den “alternativa” ? Har man inte då SJÄLVA orsakat den förtroendekris
som man i sådant program försöker vända tillbaka.
Fast med SAMMA fakta-utelämnande metoder som gjort att vetenskap,
politiker och marknad, förlorat i förtroende, hos låt oss säga skeptiker
som mig själv ? De tar nämligen inte upp fakta om hur vaccinet påverkar
negativt i vissa fall. Och de kritiserar inte det kommersiella incitamentet
i den vetenskapliga läkemedels-industrin, bara i den ovetenskapliga
läkemedels-industrin !

Nä åter igen, kära medborgare.
Vi måste tvivla, för vårt eget bästa. Allt annats är ren idioti !

Barndomshjälten förvandlades senare till Nazist

Jag känner många till synes godhjärtade människor
som sprider hatiska budskap och fördomar. De allra flesta
av ren okunskap, och för att de inte ifrågasätter information.
Men allt är inte svart eller vitt. när jag var liten och gick i scouterna
var jag en ganska osäker liten herre. Vid slutet av ett läger,
så hann jag inte ända fram till dass, och gjorde i kalsongerna, med
racerbajs. förtvivlad, handlingsförlamad satte jag mig bara och grät.
En kille i samma ålder, betänk detta, en lite pojke, såg mig
och hämtade ett par rena kalsonger åt mig
och svor på att inte berätta för någon annan.
Han höll det löftet. Några år senare, träffade jag honom i
Huddinge Centrum, med Skinheadfrisyr och hakors.
Jag har ju ingen aning om det bara var en tonårsgrej,
om vem han är idag. Men det väckte frågor i mig. Den
lille grabben som visade på sån enorm empati opch lojalitet
mot en liten pojke som skitit på sig, stod nu upp
för människoförminskande symboler och nazism.
Vad hade hänt ? Förstod han själv symbolerna ?

Och alla ni …. ni måste faktisk, är det nåt ni måste så är det detta


Jag känner även många många som nog är inne på mina tankar
kring mänskligt värde, kring solidaritet, osv , men bara inte orkar
säga emot längre … när andra, nu för tiden helt
öppet, utan mothugg, pratar förminskande om muslimer,
judar utlänningar, “negrer” etc etc

Men kära vänner … vi måste orka …
vi måste orka …. annats orkar ondskan !
Annars orkar Goebbels annars orkar Putin, Trump,
Åkesson, Erdoğan Assad. Vi är de enda som kan förhindra
att katastrofen, katastrofen, förintelsen sker igen,… vi människor,
Vi som tvivlar, vi som ifrågasätter all information.
det är viktigt… annars är vi dömda att återupprepa historien





Sedd – Rapport till himlen

Betraktaren, rapport till himlen Posted on 2020-02-14 23:06


Hej igen Pappa,
länge sen jag hörde av mig.
Livet vettu ….

Livet ja … Jag har mycket att vara tacksam för.
Och jag är alltid tacksam för det jag har.
Men just nu är jag inte glad pappa.
Jag hoppas du har det bra där du är, och att du
funnit frid,… jag hoppas och tror att det är på det viset.

Jag funderar inte så mycket på döden, den kommer
ju för oss alla, och det är lika bäst att inte veta
varken när det sker, eller om det kommer något efter.
För då kan man lägga fokus på livet istället.

Tänka sig att det är snart 13 år sedan du lämnade in.
Jo … jag saknar dig fortfarande ibland.
Känner mig ensam i den här världen, som om
jag inte hörde hemma här, som om jag är en främling
utan rötter… utan hemort… utan familj.
Utan mening, utan mål. Kanske det är därför jag så gärna
erbjuder min hjälp till vänner. Det gör mig lycklig en liten stund,
Det ger mig mening… en liten stund.

Jag lever på smulor pappa, jag överlever,
Men är inte så himla glad. … inte just idag i alla fall,
och inte igår. Kanske i morgon … vem vet.

Om du hade levt, hade du fyllt 80 år i år.
Jag har svårt att föreställa mig dig som 80-åring.
Men när du lämnade, så lämnade den enda
jag känt mig nära …. ur ett familjeperspektiv.
Vi var en trasig familj, en trasig släkt.
Och jag har nästan ingen kontakt med någon
släkt idag. Mina bröder har aldrig någonsin
visat något intresse av kontakt. Jag gav upp
det för länge sedan… av ren självbevarelsedrift.
För vare sig det är släkt eller inte, så krävs det
tvåvägskommunikation…. något så när
likartat intresse av kontakt… och omtanke.

Ja …ursäkta om jag låter gnällig pappa,
men du vet allt om det där du oxå, när du var
här på jorden. Du visste vad sådan sorg
och saknad innebar. Du kanske inte alltid hade
lätt att uttrycka sådant pappa, men jag visste, jag såg.
Jag så din sorg.

Jag önskar jag blev sedd… medan jag
ännu är i livet. Jo .. jag ser till mina behov,
jag tar hand om mig själv på ett helt annat vis nu.
Och det gör livet bättre. Men det är inte sama sak
som att bli sedd…..

Jag längtar inte efter huvudlös passion, vilda
kärleksnätter, eller en vacker pokal att visa upp,
för att känna mig attraktiv. Jag vill bli sedd ….
jag vill bli sedd pappa …

Jag minns hur vi trevade oss fram när vi letade
harmonier på låtar vi spelade du och jag.
Du bas, och jag gitarr. Idag har jag blivit ännu bättre
på att hitta knepiga harmonier, samt göra egna tolkningar
av låtar av vis-karaktär. Du skulle varit stolt, tror jag pappa.
Jag har gjort några fina översättningar av norska visor oxå.
Det är väl synd att du inte är här så vi kan spela dem
tillsammans.

Musiken är den som jag aldrig upphört hålla på med.
Den skänker tröst, den gläder, den engagerar,
den är en stor del av livet. Om jag bara finge äga
två ting, vore det en gitarr, och hela min hög
med låttexter och ackord pappa.

Nå ja … det var det om detta.
Jag hoppas att finna lite glädje… kanske redan imorgon.
Och kanske tom snart känna mig sedd ….

Hör av mig igen sedan pappa, sväva lugnt !




Kärlekssmulor

Djupt rött hjärta, kärlek, Kärleksbrev till dig Posted on 2020-02-14 01:13

Jag känner mig ledsen, och lycklig samtidigt,
på ett vis. Det finns samtidigt, och jag låter bägge finnas.
Det är ingen motsättning, de är kanske inte ens motsatser,
på ett vis. Det ena existerar inte utan det andra.
Men det är okej, jag är inte längre rädd för sorg,
jag är inte längre rädd för att vara ensam.
Men jag är ledsen för all förlorad kärlek,
all utebliven kärlek – och det är vad jag känner nu.

Det finns än idag människor jag tycker mycket
om, och någon enstaka som äger mitt hjärta,
kanske utan att veta om det. Det är något jag inte längre
tillåter mig, att bli förälskad, eller kär.
Jag tycker jag är värd kärlek, men jag tror inte på den,
jag litar inte på den. Jag vågar inte längre lämna över
hjärtat i händerna på någon.
För många gånger har det krossats,
använts och slitits itu.

Jag förstår att jag aldrig kan vinna någons
hjärta och tillit, när inte jag vågar. Men så är det
i alla fall. Så känner jag ändå….
Och jag är ledsen över det.

Samtidigt är jag lycklig, då och då.
Lyckan består i insikter om hur
lyckligt lottad jag är, och hur lite som gör mig nöjd.
Vilket troligtvis gör mig mer nöjd ände flesta som har det
bättre ställt ekonomiskt än mig.

Jag blir på riktigt genom-glad, när jag hittar
djupfryst äppelsylt, längst in i ena
av mina frysar, som jag satt och ävlades med
i höstas, med trött rygg och äppelkniv.
När jag hittar mitt hembakta Kumminbröd med
mandel, och rågmjöl. Och äter det med andakt
i små skivor, som det vore det värdefullaste jag har
i matväg. Och njuter i fulla drag, så till den
milda grad att jag ler stort när jag tar fram det
ur frysen.

Det är omöjligt för den som har allt,
för den som kan köpa allt. Den kan omöjligt känna
samma glädje i det hemgjorda, eller det faktum
att jag ens har tillgång till att baka det brödet
och äta det… med andakt. Det är min välsignelse,
att uppskatta och vara tacksam över det jag har.

Och på ett vis, är det samma med kärleken.
Jag har aldrig funnit den, jag har aldrig upplevt den
Jag vet inte hur det känns att känna mig älskad.
Jag har faktiskt aldrig känt mig älskad.
Men jag har känt kärlek. Jag har uppskattat kärleksfulla
osjälviska handlingar, kanske mer än någon som någon
gång känt sig älskade, eller blivit älskade från
allra första början, och tar den för given.

En omtänksam beröring när jag behövde den som mest,
minns jag för alltid, och alltid. Genuina ordalag om
mig, när jag fallit itu inuti, som fått mig att resa mig
ännu en gång, och försöka på nytt, och på nytt.
Det glömmer jag aldrig någonsin. Jag har lärt mig
att överleva på sådana kärlekssmulor från varma
människor, som såg mig, om än för ett ögonblick.
Och ni skulle bli förvånade över hur länge
jag får smulorna att räcka ….

…för alltid.

Ni som gav mig en smula kärlek, när jag svalt,
kanske inte alla är medvetna om det. Men om ni
får ta emot massor av kärlek från mig
i form av handlingar, empati eller starka
vackra ord om er karaktär …. ni har troligtvis
spillt nån smula kärlek på mig nån gång.

Så all förlorad kärlek – och all vunnen dito,
är en del av livet.
Men just ikväll är jag lite ledsen över det.
Jag tror jag går till min frys och letar ett
leende.



I’m gulity as charged – Jag är skyldig herr domare !

Betraktaren Posted on 2020-02-10 00:30


Jag fascineras och förfäras av hur Sverige förändras
till ett ännu kallare land, hur alla klutar sätts till
för att förvanska och förvränga, både stora grupperingars
förehavanden och påstådda egenskaper, och enskilda
individer som ifrågasätter fördomar rykten, näthat
smutskastning och alla lögner som sprids.

Källkritik god damn it !!!!

Lögner om invandrare, om invandring, om brottslighet,
om svenskar kontra invandrare, flyktingar, Allt i syfte
att värna om en myt om hur det varit, men framförallt
en rätt så gniden och dessutom onödig rädsla över
att förlora sina privilegier i det rika Sverige.
Folk skulle inte behöva vara så rädda om de lärde sig källkritik,
Dvs VILKA som ligger bakom information som sprids,
VAD dessa krafter har för agenda, och framför allt om det är
sant det de skriver, genom en enkel Google-koll.

Rädsla och missnöjdhet motorn

Rädsla, och missnöjdhet, är hela vårt “marknadsliberalistiska”
(läs kapitalistiska) samhälle uppbyggt på. För om människor vore
nöjda med sina liv, sina tillgångar, och värderade mänskliga
värden, istället för obegränsat kapital, som sägs ska ge friheten att
göra vad du vill. Om vi inte är missnöjda kan inte det destruktiva
ekorrhjulet med ständig tillväxt fortsätta. Om vi inte hela tiden matas med
budskapet att du kanske luktar illa om du inte köper
rätt deo, om du inte köper rätt mat blir du undernärd,
och utlandsresor, mobiler, datorer, Ipads, bilar, fler bilar
nyare mobiler… så faller den kapitalistiska iden som ett korthus.
Jag är tex ett hot mot den, med mitt sätt att i större utsträckning
försöka tänka minimalistiskt. Allt skulle falla.

Vem är “PK” nu då ? Och vad “får man inte säga” NU då ?


I början av den här SD-propaganda-cirkusen, så indoktrinerade
de folk att tro att de inte fick säga vad de ville, inte fick säga sanningen,
Att man var PK-eliten om man tyckte det var en sund tanke att hjälpa
flyktingar, och ville förbättra för fler människor
än höginkomsttagare och 4-generations-svenskar .
Och med PK menades då lite föraktfullt att det var Mainstream
att de som tyckte så, tyckte sig vara bättre människor
än de som “såg sanningen om invandrarna och invandringen”
Ett slags etablissemang i majoritetsställning, som försökte uppfostra
människor att lära sig vad som var av godo och inte.

Jag vet med säkerhet vilka krafter som historiskt inte vill bli ifrågasatta

Mitt ifrågasättande av den desinformation som sprids om
just invandring, tiggare och flyktingar, uppfattas även det som
ett hot. Några enkla motfrågor ställer jag ibland när någon
arg medborgare kalla tiggare för:
” jaha de där jävla packet … maffiosos hela packet”
eller några enkla jämförelser eller mot-påståenden.

– Menar du att de som tigger för sitt uppehälle är maffia ?
Så som Al Capopne –

kan jag undra

“Organiserat tiggeri”

Det finns även de som hävdar att tiggeri är organiserad
brottslighet. Man syftar då till tillslag där man kommit på
brottsliga ligor de facto tvinga tiggare att betala den,
om de ska få sitta där.
– Ja men då är det ju inte tiggaren som är brottsling eller hur
då är det den som utövar hot och tvång, och utnyttjar tiggare.

Mafiosos bär slips inte traspaltor

Vidare så kan jag inte i min vildaste fantasi förståhur
man får något fall till att “Såna är tiggarna”
samtidigt som chefer för “välgörenhetsorganisationer”
har gjort business av andra människors lidande,
och plockar ut mångmiljonbelopp, och gör upprepande
reklam att bli månadsgivare till de de visar upp på TV-reklam,
bland all annan cynisk försäljarpropaganda. Apropå “maffiosos”
Jag har ALDRIG hört någon av de som vräker ut sig okvädningsord
om tiggarna, knysta ett ljud av de i slips som blir mångmiljonärer
på andra människors lidande. Jag har ALDRIG hört från SD-väljarna
eller deras kärngrupp med gemensamt förflutet, lägga skulden på
försvunna pengar till våra “egna” åldringar… lägga den skulden
på de som helt lagligt mjölkat statskassan på våra skattepengar
genom att ta ut miljonvinster i SKATTEFINANSIERADE privata
“vårdföretag”… ALDRIG har jag hört det från dessa.

Snälla, snällsa, snälla, snälla ….

Snälla ni !… snälla ni som stödjer SD, moderater och Kristdemokrater,
och nu dessvärre Socialdemokraters flyktingpolitik … säg som det
är istället för att hitta på osanningar, klumpa ihop människors beteende
efter etnicitet, religion eller social status.
Säg som det är ärligt ni vill inte ha några invandrare här
för att: 1. antingen inte gillar främlingar
med annorlunda kultur 2. av ren och skärt ekonomiskt egenintresse.
Det vore så oerhört uppfriskande med lite ärlighet i frågan om
alla “INVANDRINGSPOLITIKS-KRITISKA” Sverigevänner.
Istället för att genom överdrifter och lögner de facto avslöja er
som det ni faktiskt steg för steg håller på att förvandla er själva till.

Det är inte jag som “godhetsknarkar” som gör det !
Det är inte vi som kallats “PK-maffian” och “miljömuppar”
som åstadkommit den bilden av SD som parti, och deras väljare,
eller för den delen nuvarande moderater och KD.

Jag förstår att jag upprör

Jag förstår om det upprör att jag knarkar godhet
på det oansvariga vis jag gör, och istället för
att se muslimer, invandrare, Somalier, Homosexuella,
heterosexuella, Svenskar….Nysvenskar, Sverigevänner

MÄNNISKOR god damn it !!!!

… helt enkelt konstaterar att det rör sig om människor
MÄNNISKOR god damn it !!!!
Kan vi inte enas om att det finns goda människor och idioter
i alla kulturer, etniciteter, religioner ??
Om inte, okej… då fortsätter jag va en akne i rektum för
SD-Sveriges lögnfabrik !!
Och ställa obekväma frågor, Jobbiga fakta
och jämförelser.

Om det är att knarka godhet och vara PK, your honour,
så må det vara hänt, att jag är gulity as charged !



Nästa »