Blog Image

Tomasnyablogg

nya bloggen


Nu går jag och knoppar

Betraktaren Posted on 2021-07-26 22:58


Jag är lite lycklig just nu,
och jag är lite ledsen just nu.
Det är ingen motsättning vet vi som varit så
nere att vi inte trott vi skulle överleva.

Jag är lite lycklig för att jag har det så bra med färska
grönsaker, gratis bär, ett litet krypin som jag kan kalla hemma,
och i kroppen relativt kry ändå, Jag är lite ledsen över vissa
människors beteende i min omedelbara närhet. Och jag är lite desillusionerad
över en majoritet människorna i världen, som inte bryr sig om världen,
och människorna, djuren växterna i den. Jag ser inget hopp för människan.
Men jag ser hopp för jorden. Men det kommer dröja länge. långt efter det
att jag dragit gräsmattan över huvet, långt efter det att jag dragit in årerna.

Jag blir mer och mer av en enstöring, som inte vill ha med folk att göra.
Människorna gör mig bara besviken, gång på gång. Jag fjärmar mig
allt mer, ovch litar allt mindre på folk.

Och nu går jag och knoppar



Vi lär oss aldrig

Uncategorised Posted on 2021-07-24 23:36


Ingenting är längre som förut,
och allt är precis som det alltid har varit,
och skivan hakar upp sig, och vi gör samma
misstag om och om igen – Vi lär oss aldrig.

Ännu är jag kvar här på jorden, och är tacksam över det,
men mycket har förändrats, och många har lämnat
för någonting okänt bortom livet. De har lämnat mig
här på jorden, ofrånkomligt. Min moster Maggan som stod mig
så nära. Min kära, sårbare far, med blödande, gott och handikappat hjärta,
Min senige lugne morfar Ture, som lärde mig så mycket.
Alla är de borta, nånstans dit jag inte når.
Ingenting är längre som förut.

Allt är precis som det alltid har varit.
Brunskjortorna plockas fram ur garderoben, och dammas
av och blir klädda på “vanligt hederligt folk” och “the master race”
Vi lär oss aldrig.

Jag känner mig ofta som en främling i den här världen,
i den här tiden. I det här landet, som jag trots allt
kallar hemma, som jag trots allt tycker är det minst dåliga av
alternativa länder att bo i. Möjligtvis med undantag av Island.
Men jag känner mig som en främling här.

Jag saknar att sitta i morfars hembyggda eka,
och meta abborre. Jag längtar efter att höra hemma någonstans,
att höra till, att ha en mening för någon, Att vara viktig för någon.
Jag såg en ung kvinna, spontant krama om sin käresta idag,
utanför porten till gamla Djupökiosken. Och det värmde…
och det gjorde ont.

Det är en kall värld vi lever i, som blir överhettad
av klimatet som vi sabbat, och med gott samvete fortsätter
att sabba – Vi lär oss aldrig.
Ingenting är längre som förut, och kommer aldrig bli.
Och ingenting har förändrats – vi lär oss aldrig



Uppriktigt talat

Uncategorised Posted on 2021-07-23 00:03


Klockan tippade just precis över 00.00, och det
är fredag mitt i natten, innan det hunnit bli morgon.

Det blåser fortfarande hårt ute, men något lugnare,
och på min Spotify spelas “Gammal fäbodpsalm” med
Arne Domnérus. En bit jag tycker mycket om. Jag har den
på en av mina många spellistor, just denna lista heter
“lugna och gråtiga”. jag lyssnar på den när jag är ledsen,
eller när jag behöver komma i kontakt med ledsenhet.

Just detta blogginlägg kommer att läsa av färre än de få
som gav till känna att de läste min blogg, innan jag stängde ner min
Facebook, den 22a Juli 2021. Men någon enstaka kanske hittar hit ändå.
Det är mindre viktigt nu, hur många eller vilka som läser det.
Jag skriver för min skull nu. Om jag förstått det rätt kommer
Facebook Messenger fortsatt vara igång, via mobilen,
om jag så önskar. Jag får se i morgon, när jag startar upp mobilen.

Nu ljuder “The blessing Nigun” med Giora Feidman, ännu ett av mina
favoritstycken av lugna och själsliga melodier. Och den spelas på klarinett.
Nu blir nätterna mörka i alla fall, det har jag inget emot. Och jag
är mitt i skördandet av mina lotter. Jag tog upp 5,5 kg Amandine Potatis idag,
och känner mig lite rik på ett vis.

Jag förstår mig inte på den här världen jag lever i,
eller människorna som lever i den. Jag är ledsen och arg
över hur folk beter sig, och hur dum i huvudet människan är
när det kommer till vård av den planet som vi lever på, lever utav,
och ska lämna över till nästa generation. Det kommer inte finnas nåt att lämna
över till slut, men det skiter väl vi i, bara vi får allt … NU !
på nån annans bekostnad.

Imorgon, eller rättare sagt idag, fredag, ska vinden mojna något lite,
och ännu mer till lördag. Jag ska göra det jag lovat göra på lördag, men sen…
sen får det vara bra faktiskt, sen får det vara nog.
Jag är trött på människor, och på den här galna, egoistiska, materialistiska,
feministiska, rasistiska, hatiska världen. Time out !



Dit pepparn växer

Uncategorised Posted on 2021-07-22 19:32


Jag blir så trött på den här jävla världen
och människornas i den. Jag blir trött på
alla ord, som ingen menar. Trött på att folk går i 4 st i
bredd på trottoaren, när de möter folk, utan att ens komma
på tanken att visa hänsyn.

Jag är less på den här världen, när kändisar o politiker står
upp och gråter pliktskyldigt över offren på Utöya, men går med raska steg
åt Utöya-förövarens önskesamhälle. Alla dessa falska människor, all denna egoism
och självupptagenhet. Och det är människornas fel, väljarnas fel, lika mycket
som politikernas och de självupptagna kapitalisternas.

Jag är innerligt less på att bli bortprioriterad av folk
vars liv och tid tydligen är mycket viktigare än mitt. Säg som det är,
om ni inte vill ha mig som vän, så ordnar vi det med en gång.
Tilltala mig inte då ! Be mig innerligt dra åt helvete. Jag tar hellre det.
Oberörd ? Nej, men då kan jag gå vidare, till folk som kanske eventuellt
har tid, och kanske vill, och kanske väljer. Eller i annat fall bli ännu bättre
kompis med mig själv.

Jag är innerligt less ända in i benmärgen på att folk inte står upp för sina vänner,
sina medmänniskor, eller för socialt utsatta människor, bara jävla massa prylar och
saker och skit som räknas.

Och jag munkräks på all jävla egoism.

Var det så här drömmen om ett jämlik samhälle skulle bli?
Var det så här vi skulle bemöta vår nästa, var det vänner via hur många jävla
likes man får på Facebook som är vänskap.

Om man inte bryr sig om nån annan än sig själv o sina pengar och prylar
kan man ägna sig åt dem fullt ut.



Ja så kan det ju iofs vara – men jag kan ha fel

Känslor Posted on 2021-07-21 03:46


Jag känner mig lessen.
Jag tycker ändå kanske att jag på nåt vis är en rätt bra människa,
en ganska bra vän, men jag kan ha fel. Jag försöker iaf vara det.
Jag kanske inte är så bra på det som jag tror.

Jag slutar höra av mig till slut, om responsen inte finns.
Jag slutar föreslå saker, om jag är den ende som gör det,
eller den som gör det oproportionerligt mest.
Sen går jag med högt huvud, och ledsna ögon, och låtsas
som att jag är okej.

Är det så här världen är?
Kanske det är konstigt av mig att vilja vara efterlängtad,
att vara nån som man mår så bra att va med så man faktiskt
hör av sig och ser till att det blir av. Just nu är det i princip en
person som gör det … och kanske efter att ha läst min
lipiga, sentimentala, självömkande blogg, och fått dåligt samvete.

Eller är det bara så att folk har varandra liksom,
o inte behöver nå andra, liksom. Jag har hört av vän/bekant att det kan vara så.
När vi pratade om en kompis som jag känt i 35 år, då sa min min vän/bekant.
– “Nä han kanske inte har nåt behov av att träffa dig”
Varpå jag nämnde att så kan det ju vara, men då är det väl kanske inte längre vänskap,
om man bara ser till egna behov? – tänker jag.
Men jag kan ha fel.

Det är inte det att jag är ensam, jag träffar folk ofta, jag är utåtriktad,
och jag klarar dessutom av rätt bra nu för tiden att vara fysiskt ensam,
jag tycker till och med om det, ofta. Men inte alltid. Och
inte månadsvis, årsvis av icke-kontakt. Det får mig att fundera,
över om jag är en så pass bra vän som jag borde vara, eller om jag kanske valt fel vänner,
o de bara är nöjda och glada med icke-kontakt. De kanske har varandra,
och är rätt nöjda med sin pokerhand i livet – Men vad vet jag.
Egentligen ingenting, när allt kommer omkring.

Men vänskap… höra av sig …. att vilja höra av sig.
Jag har väl nån bokstavskombination då kanske,
eftersom jag känner sådana här konstiga behov som att bli efterlängtad, eller
att vänner ska vilja höra av sig till mig nästan lika mycket som jag vill höra
av mig till dem. Jag kanske har fått det här om bakfoten med vänskap och vänner.
Man kanske inte hör av sig helt enkelt, sköter sitt bara, man kanske inte går
omkring och känner sig sårad över nåt så banalt som känslor.
Man biter väl ihop antar jag, och är vuxen. Man går väl inte omkring och
har förväntningar troligtvis. Man håller väl käften och är en bra vän själv,
eller iaf försöker vara det. Folk har väl inte tid helt enkelt. Det är väl så.
Jag får nog acceptera att det är på det viset.

De e ju så mycket nu på sommarn. Så mycket som ska hinnas med.
O sen kommer ju hösten, då semestern är slut, och då ska ju hela
maskineriet igång igen liksom.. Och Julen !! Sen kommer Julen …
och den börjar som alla vet i oktober, med förberedelser.
Och alla vet ju hur hektisk våren är. Nä men
jag får nog förstå hur det är. Man kan inte gå omkring och vilja
umgås, och bli efterfrågad då faktiskt. Man kan inte gå omkring
och känna och ha känslor. Det är faktiskt inte bra för ekonomin
och livsbygget.

Jag gillar ju att göra saker ihop med vänner,
även om det är arbete, eller tom bara för kuls skull.
Men jag har väl nån slags bokstavskombination kanske

Hursomhelst
Jag känner mig iaf lessen, ifall det är nån som har tid att uppfatta det.
Jag tycker ändå kanske fortfarande, att jag på nåt vis är en rätt bra människa,
en ganska bra vän, men jag kan ha fel.

Jag försöker iaf vara det.
Jag kanske inte är så bra på det som jag tror.






Blodstänk och annat indirekt stänk

Betraktaren Posted on 2021-07-20 14:59


Visättra, där jag bodde när jag var 3 -12 år. Nu visar de i tidningarna
upp bilder på de röda tegelhus, som jag varje skoldag gick förbi. Gångbron
som jag gick över för att gå till farmor och farfar, och porten där en gång Vivo låg,
och sedermera en bastu med ungdomsgård, där min farbror Kjell
och min far bastade mycket på slutet av deras liv.


Två små barn har blivit skjutna, men överlevt. Målet var
troligtvis inte att träffa dem, men sånt sker allt oftare.
Två fundamentalt viktiga frågor uppstår då, som t o m
är viktigare än att finna gärningsmännen i detta enskilda fall.
eller skuldbelägga folkslag och grupperingar.

De viktiga frågorna är VARFÖR sker dylikt ?
Och vilka ÅTGÄRDER FÖRHINDRAR det från att ske igen,
eller åtminstone minskar antalet incidenter och brott ?

Hårdare straff
Då ställer sig ca 50 % eller mer av den vuxna befolkningen
i Sverige och skriker på hårdare straff, och att “det skjuts för lite”
Vilket jag iofs kan tycka är lite märkligt eftersom de påstår sig vara
upprörda över att det skjuts för mycket ??

Hatar utan att ta ställning
Ytterligare 40 % “tänker på offren”, och tycker att “det är hemskt”,
utan att egentligen ta ställning alls, (Om det inte är anonymt
på sociala medier förståss – FÖR DÅ JÄÄÄVLAR)

Den mest korkade kopplingen
Men den mest korkade “kopplingen” och idén är nog
att stoppa invandringen, vilket – apropå att skjuta eller
inte skjuta – är att verkligen skjuta sig i foten,
med tanke på hur mycket ekonomiskt som invandrare
bär upp.

“Lås in dem och kasta nyckeln” är ett annat populärt
förslag från pöbeln och gatans parlament. Eller mer
sanningsenligt villaförortens parlament.

Hjälper föga
Hårdare straff hjälper föga mot brottslighet som sådan,
även om det (vilket det inte gör i större utsträckning)
… skulle avskräcka brottslingar, eller helt enkelt “hålla dem borta
från gatorna, och då kan de inte begå brott”

Anledningen är att incitamentet för brottslighet,
samt sociala orsaker finns kvar, och NYA brottslingar
rekryteras. Och numer allt lägre ner i åldrarna, för att straffskalan är
lägre där eller totalt verkningslös.

Moderaternas lösning på allt – hårdare straff och lägre skatter för de rika
Nu har ju även moderater upptäckt att brottslingar
använder sig av barn för att begå brotten.
Och deras “briljanta” lösning är att låsa in dessa barn i fängelse,
så att brottslingarna bara kan rekrytera nya barn.
“Vart är vi pååå vääääg?” är också populärt, ofta underförstått
att man kopplar all våldsamhet till invandrare och invandring.

Mer konstruktivt torde det vara att….
En mera konstruktiv fråga är: “hur har vi hamnat här ? och
hur bra var det EGENTLIGEN förr ?…. i ärlighetens namn.
Alla sådana nyanserade frågeställningar dränks medvetet
i förslag på enkla lösningar som NÅGON ANNAN ska ordna.
Och har gett mandat till politiker som påstår sig vara “handlingskraftiga”
Så handlingskraftiga att man bortser både från rättssäkerhet och
demokratisk process. Man bör kanske komma ihåg, i frustrationens och ilskans
stund, att det mest handlingskraftig styrelseskicket är faktiskt
diktatur.

* Ja men vart ÄR vi på väg då ?
* Och hur HAR vi hamnat där vi är ?
* Och hur är det EGENTLIGEN ?
* Och hur VAR det ?

Dessa frågor är viktiga, och jag har inte de fullständiga
svaren på dem. MEN jag ställer rätt frågor !
Och jag letar inte enkla svar och lösningar, för de finns inte.
Men ett bra steg vore om större delen
av befolkningen slutade ljuga medvetet för att nära sitt hat.
En annan viktig del vore om fler tvivlade.
Alltså på given information, och sökte alternativ som svar.



Är detta verkligen rätt tid att sluta tänka själv ?

Uncategorised Posted on 2021-07-18 23:39


Mycket gjort
Jag har fått en del gjort de senaste dagarna.
Jag har envist hållit på långt efter att orken tagit slut.
Jag får såna här ryck ibland, då jag lessnat på att skjuta det som
ska göras på framtiden… annars blir det liksom inte av.

Jag har mycket på mitt hjärta, och mycket som
jag tänker och tycker kring. Men jag är rädd
att “batteriet” för djuplodande resonemang är urladdat
för idag.

Propaganda eller information ?
Jag har tex stärkt min uppfattning kring Covid 19,
och hur folk beter sig, och varför de beter sig. Media och
“informationskampanj”, eller som det heter när de “rättfärdiga”
inte tycker informationen är rätt: “Propaganda”. Samma sak,
men olika perspektiv.

Obesprutad
I båda fallen är tanken att med massiv/intensiv/outtröttlig
ihärdighet upprepa budskapet, “tills alla tycker som vi”.
Man har lyckats rätt “bra” faktiskt. T o m folk i min omgivning har svalt
betet så djupt att man börjat stöta ifrån sig och skuldbelägga vänner
och bekanta som inte tagit vaccin, eller tänker ta vaccinet.
Det i sig tycker jag är mer skrämmande än själva sjukdomen, och sprutan.
Eftersom det visar att folket i stort är redo att låta sig manipuleras till
åsikter, och är redo att försaka sina vänner som följd.

Det är närmare än jag vill föreställa mig
Ponera att det inte rör sig om vaccin längre. Ponera att det snart
kommer folk till makten som vill begränsa yttrandefriheten, inskränka
och övervaka public service (SVT och radio). Ponera att 70 % är redo
att svälja deras budskap, och inskränka yttrandefriheten, demokratiska
rättigheter, mänskliga värden. Ponera att de på tyska hävdar att
“Arbete ger frihet, arbete ska befria dig” – “Arbeit macht frei”
Som det stod på porten till Auschwitz…

Det extrema Vänsterpartiet, försvarar återigen demokratin
Stefan Lövens regering försökte vid ett tillfälle skapa ett slags
undantagstillstånd, där de fick gå förbi riksdagen. Men bl a
Vänsterpartiet, som anses vara extremister, protesterade,
mot att lägga den makten hos enskilda personer.

Lögn eller ett enda tillåtet budskap
Så det här virusets stora skada, är att den hjärntvättat
nästan en hel värld, och tillfället har tagits i jättemånga länder
att begränsa demokratin, minska på yttrandefriheten,
samt nyttja media i ren propaganda. Och med propaganda menar jag
inte att de ljuger rakt av, men att endast en åsikt i princip får ta plats.
Men vi har haft ett par decennier att vänja oss vid propaganda…
… vi har bara kallat det för reklam. En annan form, en annan avsändare.
Där även då, själva idén är att hjärntvätta folk, genom oavbruten
information under alla dygnets timmar.

Resultat genom skuldbeläggning
Du blir inte fängslad om du inte tar sprutan, (i Sverige iaf) men du blir paria,
du blir en förrädare, du blir “osolidarisk” du blir t o m “mördare”
enligt vissa som tagit sprutan. Argumenten jag ofta hör,
är utan eftertanke och handlar om blind tillit
och inte ens tillåta sig att ifrågasätta information.

Det knackar på dörren – men man ska inte öppna för vem som helst
Detta i ett läge då sverigedemokraterna står och knackar på dörren
till regeringsmakten, med hjälp av Moderater och Kristdemokrater,
som knappt går att skilja från SD längre.

Är detta verkligen rätt tid att sluta tänka själv ?



Sommarsuck

Uncategorised Posted on 2021-07-17 22:17


Nånting sitter fast i mitt bröst.
En djup suck. Jag har nära till gråt i detta ögonblick.
Tystnaden och ensamheten, stillheten tvingar mig att landa
en stund.

Saknaden går inte att springa ifrån. Känslan av att inte vara en
del av en älskad persons liv. Känslan av att inte vara efterlängtad,
annat än när ens tjänster behövs. Jag trivs på ett vis med att bo ensam.
Jag skulle nog inte vilja ha det på nåt annat vis. Det är för svårt.

Jag är för van med att rå över mig själv. Skulle inte klara av en dag med
nån som kommer och talar om för mig hur jag ska klä mig, när det ska städas,
och hur man ska vika lakanen….
… men jag skulle vilja känna att någon saknar mig… nån gång.
Att jag är efterlängtad… nån gång.

Grönsakerna växer på min lott, och jag trivs med att gräva i jord,
vattna, luckra, och skörda, även om det är fysiskt krävande. Jag har nästan
blivit beroende av mina långa motionsturer till fots och med cykel. Trots att
de är fysiskt krävande. Jag känner mig under stundom väldigt fri och nära…
… nära naturen, nära livet. Men jag är ingen eremit i själen,
även om jag i allt större utsträckning, för vart år jag lever, trivs bättre
och bättre med att vara själv.

….men jag önskar att jag kände mig saknad och efterlängtad nån gång ibland.

Jag saknar dig pappa



Nästa »