Blog Image

Tomasnyablogg

nya bloggen


Att se världen – och leva livet

Betraktaren Posted on 2021-07-14 00:31


Snigelkriget fortsätter efter två dagars lugn.
Nu har de grupperat om, och attackerat Ewas kål.
Det skulle de inte gjort !!!
Attackera min plant-tants växter, det går inte för sig !
Men jag har börjat se mönster vart de är, när de kommer,
och vart de gömmer sig. Jag är iaf något snabbare än en snigel,
så den fördelen har jag. men de är slemmiga typer de där !

Jag har tömt hinkvis med sniglar i Ångermanälven under en veckas tid ca.
Iofs bara 2 – 50 sniglar i varje hink, men ändå !

Jag är en simpel man, som gillar ett simpelt leverne.
Livet har väl kommit att forma mig så, när kaos och ångest var
det jag fick med mig i uppväxt, samt periodvisa djupdykningar
i depressioner. Så jag gissar att jag har något att jämföra med, som gör att
jag inte behöver resa jorden runt, äta de dyraste maten, ha den
dyraste mobilen, och den dyraste finaste bilen för att finna lycka
och harmoni. Jag tror till och med att ödet har varit så lurigt, så
att de som tror de är lyckliga, i jakt på saker och pengar och upplevelser,
faktiskt oftare är olyckligare än jag som genomlidit diverse depressioner.
För jag förstår att uppskatta livet, och det “lilla”, det nära, det som ges.

Min vän Åsa brukar felaktigt påstå att en tjejkompis till henne sagt detta,
när det faktiskt var jag, och Åsa påmindes om sin tjejkompis när jag sa det:

– Folk säger ofta att man måste ha mål och ambitioner i livet
NÄÄÄ DET MÅSTE MAN INTE !!! – Man måste inte ha ambitioner.


Jag har stött på det där hos potentiella flickvänner/tant-vänner oxå.
Där de ska göra om en efter sina drömmar och misslyckade ambitioner.
De blev “tack och goodbye baby” – omedelbums !

Just nu lever jag livet… just nu ser jag världen.
Troligtvis mer än folk som åker jorden runt, och tar flyg o tåg,
bil och buss. Bor på hotell, sover på flygplatser, väntar, väntar5, väntar
…och ska hela tiden ha mer, mer, mer. Stackars dem.

Jag har ingen bil, jag har inte råd. Jag har inte råd att ta flyget,
jag vill inte ens. Jag vill inte ligga på nån playa och bränna sönder huden, gå
och äta mat som man blir kräksjuk av, och om inte det gör att man kräks
så är fyllan senare ett säkert kort.

Leva livet !! – ??
Ja det behöver inte vara så extravagant faktiskt.
Se världen… nej det behöver inte vara längst bort
i världen faktiskt. Och framförallt inte då man mest ser hotellrum
och flygplatser. Not interested !!

Just nu har jag fått dille på att gå och cykla. Lite längre turer.
Och oj vad mycket jag ser när jag går och cyklar. Och speciellt
när jag inte har möjlighet att fota det vackra jag ser. För då, då
är jag verkligen “här och nu” och super in den visuella upplevelsen.

Jag kommer att tänka på när Forrest Gump berättar om alla sina
otroliga äventyr för damen på parkbänken, och för sin Jenny.
Och de filmar vyerna som han såg när han var ute o sprang osv.
Lite så känns det. Jag är där, själv och får uppleva det specifika
ögonblicket… bara jag.

Och leva livet ? Jag lever på rätt lite pengar och tillgångar,
och utan ambitioner…. undrar vem som mår bäst,
den som aldrig uppnår sina ambitioner, aldrig får nog, eller jag som älskar
att påta i jorden, och klarar mig på en spottstyver jämfört.
Jag som är lyrisk över att vara frisk i kroppen
och få äta giftfria grönsaker, som jag själv drivit upp !
Självtillfredsställelsen medborgare… Självtillfredsställelsen !!!

Leva livet är inte så märkvärdigt.
Det gäller kanske att uppskatta det man har, det man får,
och vara nöjd lite oftare…. utan ambitioner !?



Som att gå på moln – orosmoln

Uncategorised Posted on 2021-07-10 01:02


Tänker på vädret.
Solen kan gassa utan ett moln på himlen,
och det kan va uppåt 30 grader. Men till slut
kommer vita moln, och mörka moln och regnet,
åskväder och blixtar. Sen tar sommaren slut,
allt som varit grönt, går i träda eller dör.
För att vila över vintern eller för eviga tider.

Sedan kommer våren, en liten, liten grön grodd
tittar fram ur jorden, och snart är det
så prunkande grönt att man nästan drunknar
i grönska.

Livet är sådant. Orosmoln kommer till slut,
det kan inte bara vara gassande sol och 30 grader varmt,
det måste få regna ibland, man måste få gråta ibland.
Men det är ju inge kul när orosmoln utifrån kommer
och stör ens harmoni. Men jag tror att det kommer
alltid vara så för alla i någon mån.

Jag hade nyligen lättat hjärta över
problem som tyngde mig. Problem som iaf initialt ligger
utanför min påverkan, men som ändå påverkar mig.
Acceptans är en svår sak ibland. Och nu har de orosmolnen
krupit närmre igen. Livet är sådant.



Vänner

Uncategorised Posted on 2021-07-04 01:07


Luften i min lägenhet kyls sakta ned till
till något behagligare temperatur. Det är tyst
ute, bortsett från nån mås som gapar lite ibland.

Och jag funderar….. vad jag gör med mitt liv.
Jag funderar över vänner, och världen, i stort
och i smått. Så mycket egoism i den här världen,
att kärleken bara stundvis tittar fram, likt solen under
en svensk midsommarafton.

Vänner…. jag fattar inte den biten heller. Jag har väl
haft, och delvis har kvar en förmåga att ha höga tankar
om vissa. Kanske för höga tankar, vilket till slut resulterar
i att jag får se att de inte var perfekta, och kanske inte brydde sig så
mycket om mig som jag velat tro. Kanske har jag varit orättvis mot dem,
genom att tro så gott om dem ? kanske är det en omöjlighet att vara
så bra, och kanske är det samma omöjligt goda människa jag försöker vara.
Och ingen orkar det, jag går in i väggen, jag går ner mig,
och perfekta vänner, visar sig vara högst mänskliga, och egoistiska
då och då, eller kanske till och med ofta.

Jag är trött kära läsare…trött
Och varför håller jag på med det här att försöka vara
en god medmänniska då? Det är som om jag inte kan hjälpa
det. Jag hamnar i den skiten om och om igen. Och jag tror
kanske att det ska generera godhet tillbaka?
jag är trött….

Kanske vore det bättre att bara ha bekanta och ökända
som man säger “hej”, “hur mår du” och meningslösa fraser till
och går vidare. Näe … det funkar ju inte heller.
När man mår hyfsat kanske det går…. ett tag. Men helt utan
vänner klarar inte jag mig så bra iaf…

Jag försöker att inte ha några förväntningar.
men det funkar inge bra tillsammans med mitt “godhetsknarkande” sätt
att vara rättvis mot alla, trevlig, icke fördömande, hjälpsam.
Varför håller jag på, på det viset ? Då skapar jag nämligen
förväntningar, även om jag inte tror det.
Är det kanske mänskligt att ha förväntningar på sina vänner ändå då ?
Är det bra att vara mänsklig? Det tycks ju bara betyda, att man gör illa
varann, att man glömmer sina vänner, att man oftare sätter sig själv före
andras behov, även om behoven är större hos den andre?

Ibland önskar jag att jag bara kunde bli en del av det svenska samhället,
se bara till mitt eget, inte engagera mig i rättvisefrågor. Att jag likt så
många bara kunde leva i lögn, i syftet att få mer pengar, att få hata
blint folk som inte har min hudfärg, samma kön som jag.

..men nä… jag kan inte va som dem. Jag klarar det inte.
Jag är en j-a “godhetsknarkare”, alldeles oavsett om
motiven till det är så egoistiska, att jag hoppas på att få
kärlek tillbaka. Jag kan förändra mycket med mig själv, men inte det.
Och frågan är om jag ens borde försöka ändra den
sidan hos mig? Äh jag vet inte.
Jag vet ingenting. Imorgon ska jag i alla fall återigen
göra något jag tycker om, … jag ska ta hand om mina lotter.
Det är något som “makes sence” för mig iaf.
Och lite stolt är jag ändå… Men hade varit
lika nöjd med det
om ingen hade sett det jag åstadkom faktiskt.
Det är en tillfredsställelse att bruka jord, och
skörda grödor.

Och förresten… nu, när Coops
kassasystem kraschat, har även “experter” kommit på att vi
gjort oss sårbara med våra datasystem, och digitala pengar.
Jävla nötter !
Kontantfritt samhälle ? Jo jävlar ja!



Vara vänner – i en svekfull värld

Uncategorised Posted on 2021-06-26 08:39


Kokande huvud och misslyckad positivism
Det kokar i magen och huvudet,
funkar dåligt att få bort det med förströelser
och att göra nyttiga göromål…
.. f-n jag testade till och med något dramatiskt
och tänkte positivt, som vissa bekanta hävdar ska va bra !

Jag blev bara ännu mer förbannad av det, och fick
än mer ont i magen. Det gör jag inte om igen.

När vänner ljuger
Vad gör man när vänner ljugit för en i frågor
som i allra högsta grad involverar en själv, och man
tagit sig samman och låtit det gå, efter att ha markerat med ord.
Bara för att senare inse att lögnen varit större än det
som sagts, och att det varit fler lögner.
Vad gör man då ? Går vidare ? Skaffar nya vänner ?
Och sätter sin tillit till dem ?

Att upprepa misstag – galenskap ?
Är inte själva definitionen av galenskap är att göra samma sak igen
och igen och förvänta sig annat resultat ? Ska vi då lita
på folk på nytt ? Är vi då inte mer än måttligt galna ?
Mmm, fast o andra sidan hävdade geniet Einstein, som påstod detta,
att det var tågstationen som lämnade tåget, och inte tvärtom !!

En av många möjliga slutsatser

En av många möjliga slutsatser är att där det ges tillit,
kommer det med stor sannolikhet frodas svek. Så tänker iaf jag.
Och så känner iaf jag…nu.

Den av borgerligheten så älskade; äta-eller bli-uppäten-teorin
Alternativet, är dessvärre total isolering från människor.
Som att välja på pest och kolera. Jag har förstått att det kan förekomma
svek inom djurvärden oxå, så tillvida att man inte backar upp varann
när det behövs. Borgerlighetens älskade; starkast-överlever-värderingen.
Ja ute i naturen har djuren, och växterna olika strategier att överleva.
Det handlar ofta om samarbeten. Inom flocken men mellan olika arter.
Men djur och växter ljuger väl inte ?
Om man inte räknar kamouflage för att undvika bli uppäten
som en sorts lögn , ett slags bedrägeri. Fast alternativet att bli uppäten
är ju inte heller så lockande skulle jag tro.

Jag har längtat i hela mitt liv

Jag har längtat i hela mitt liv, att känna tilltro, velat känna
den. Kände den aldrig som barn. Vilket så klart påverkar
sitt beteende och mina förväntningar som vuxen, än hur mycket
jag bearbetar mina trauman, och lär mig om mina och andras gränser,
in mot sin egen själ, och gentemot andras integritet.
Det är bara på det viset, att vi som blivit konsekvent, och kontinuerligt
svikna under större delen av vår barndom, ser annorlunda på
tillit och svek, än de som växt upp i familjär trygghet. Sen får dekal-positivister
och “fånga-dagen-entusiaster” säga vad de vill om detta.
De vet eg ingenting om saken. För de äro intensivt aktiverade puckon.

Men vad är svek då egentligen ?
Är det alldeles självklart och entydigt vad det innebär, och vem som sviker
och vem som blir sviken ? Och varför sviker man vänner , om man nu gör det?
Finns det någon försvarlig orsak till svek, så som egen svaghet, hämnd,
eller bara vanlig hederlig borgerlig och socialdemokratisk egoism ?



Världen omkring faller delvis ihop, och helt plötsligt….

Att resa sig upp Posted on 2021-06-21 23:40


…..och helt plötsligt är JAG, den enda trygga, fasta punkten i mitt liv,
och dessutom lite så för många andra som jag trott vara trygga,
rättfärdiga duktiga människor. Jag som har så mycket tårar bakom mig,
Jag som paradoxalt nog är så skör, så trasig, är samtidigt så stark, och så gedigen,
så äkta… faktiskt.

Jag som tidigare…
Jag som tidigt fick lära mig att jag inte var värd något, varken för mig själv, för andra eller för världen, är plötsligt väldigt värdefull, både för mig själv, och för många duktiga, rättfärdiga, arbetande, “trygga” människor.
Plötsligt förstår folk att det är MIG de kunnat lita på, när det kommer
till att stå för vem jag är, vad jag gör.

Faller
Regeringen faller, föreningen faller, vännerna faller,
och mobbarna faller… men jag sticker fortfarande provocerande
upp mitt maskroshuvud, med rötter djupare än självupptagna profitörer,
egoister, materialister nånsin kan förstå. …plötsligt.
Djupa rötter jag bildat för att stå emot alla stormar.
Ytlig materialism, och pengajakt, ger inga djupa rötter,
Folk som bara ska ha mer, och bara värderar kapital och saker
får inga rötter alls, utan sveps med när Tsunamin kommer och
tar deras pengar, deras saker, då är de ingenting alls.

Halv Nelson

Regeringen faller faktiskt på eget grepp, hur man än försöker
bortförklara det. För att man inte visat den tillbörliga respekt till det parti
som är en del av regeringsunderlaget, vänsterpartiet. Stefan Löven
slog en halvnelson på sig själv och föll hårt ner i mattan, förvånad
över att han inte längre lyckades få V att lägga sig platt för borgerlig
ekonomisk segregationspolitik. Annie Lööf är ingen mittenpolitiker som
hon vill göra gällande. Hon är extremt mycket höger, på nästan alla
punkter utom just invandringsfrågan. Jag håller henne för direkt ansvarig för
regeringskrisen, och det är medvetet agerande från hennes sida.

Mitt hjärta fungerar inte så
Plötsligt är den hånfulle framgångsrike, företagaren i stan, som förut försökte knäcka
mig, mobba mig, plötsligt är han ett vrak, fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.
Men jag känner ingen skadeglädje, för mitt hjärta fungerar inte så.
Men jag känner heller ingen medömkan längre. Jag bara konstaterar,
att allt inte alltid är som det ser ut, när människor allierar sig med de”starka”
“framgångsrika” rika, … jag bara konstaterar att jag är en mycket bättre
människa än vissa försökt göra gällande, och jag har äntligen förstått det själv.

Jag konstaterar
Jag konstaterar att det finns de som misstrott mig, baktalat mig
utan grund, vars bleka oärliga fasader nu faller, när
jag inte är så dålig ändå. ganska bra till och med. Jag ser till och med
att ytliga, och i min värld värdelösa egenskaper som skönhet,
vältränad kropp, attraktionskraft…. att många av de som
trodde sig ha allt, och såg ner på folk i sin ungdom, nu blivit mycket
äldre än mig, fast de är lika gamla, väger mycket, mycket mer,
och har t o m tappat sin falska glans av “självförtroende”

Ödmjukhet
Men jag är på riktigt inte skadeglad mot dem, för mitt hjärta
förstår sig inte på hat och hämnd, och närs inte av det.
Jag bara konstaterar…. att ödmjukhet ibland kan vara en god idé.
Och att det gäller även för mig fortsättningsvis. Att inte bli för stor på mig.
Men att vara stolt över mig själv och vad jag har åstadkommit,
utifrån vilka möjligheter jag gavs, och vilka hinder jag mött.
Jag står här fortfarande, jag går här fortfarande,
jag andas här fortfarande, och sticker upp mitt
provocerande maskroshuvud än en gång. Jag lever.

Inte en överreaktion ändå skulle det visa sig
Plötsligt blev det som jag sa i föreningen, Plötsligt blev det som jag varnade för,
när jag blev anklagad för att överreagera. Och när jag inte
längre agerade dörrmatta, så skingrades olyckskorparna och
undvek ansvar, och ingen blev kvar…. när jag annonserade
min departure. Men jag är inte skadeglad, jag är inte fördömande…
men jag är fortfarande delvis rätt så pissed off, på naivitet,
och grundlös “positivism” som egentligen i slutändan bara var
det vanliga att undvika eget ansvar, men få ut så mycket som
möjligt för sig själva. Jag är fortfarande pissed. Naiv positivism,
som i slutändan, byggde på en eller någras engagemang
och uppoffringar.

Snällhet = elakhet … ibland
Och snällhet… snällhet är ett ord, som kan gömma
många synder, och mycket grymhet. Hur ofta hör vi inte
i brottssammanhang, som mord, förskingring,
stölder, rån you name it… att grannar och vänner inte alls
kunde tänka sig att den personen kunde gjort det den gjort.

Allas vän, försummar alltid vänner
Människor som vill vara vän med alla, undvika alla typer av konflikter
beskrivs ofta som “snälla”. “Ja men han/hon ville ju vara snäll”
Det är bara det att den typen av ryggradslöshet nästan alltid Drabbar en
tredje, fjärde och femte part. När nån lovar nåt åt flera håll, lovar tre eller
fyra personer sin tid eller sin hjälp… så kommer den snälle att svika
minst en person, troligtvis två till tre, för att hen
var så snäll att hen lovade allihopa. Den gifte mannen som är hårt hållen
av sin fru, så hårt hållen att hon manipulerar och styr honom
med skuldbeläggande kring barnen, att han försummar i princip alla
sina vänner, och i synnerhet sin bäste vän. han gör det för att “han är så snäll”
Snällheten blir återigen elakhet mot en tredje part, och fjärde part.

Politik är inte tråkigt, om du tycker det, skiter du på ett vis i dina medmänniskor
Det återkommer till och med när det kommer till
politik, som vissa definierar som “tråkigt”, att de inte är intresserade
av politik, eller som nu under “regeringskrisen”,
att de tycker att de borde hålla sams, och förenas,
kompromissa, och att man ska respektera folks åsikter.
Men om man inte tar ställning mot marknadshyror tex, och som resultat
så blir några av dina vänner bostadslösa ???
Jag förstår inte hur man kan leva med att ha
röstat på partier som vill driva igenom den politik som sätter vissa
människor på bara backe… tom sina vänner…?
Och hur kan man undvika att ta ställning mot uttalandet:
“Män borde ha ett begränsat livsutrymme” ?

Nej politik är inte tråkigt. det är det minst dåliga alternativet
till diktatur. Och nånstans måste folk räta på ryggen och stå upp
för solidaritet och sina medmänniskor.

Till vilken grad är människor villiga att vända blicken
från vad som sker med svenska folkets goda vilja ?
Vart går gränsen kära medborgare, vänner och bekanta, för
vad man kan se sig själv i spegel över att aktivt eller passivt gått
med på, genom politisk röstande, eller politisk inaktivitet.

Ett ytterligare exempel på svenska folkets, och Europeiska folkets
allt större avsaknad av solidaritet och medmänsklighet, är frågan
om flyktingmottagningens vara eller inte vara. Jag har sett blicken i ögonen
på mina utrikes födda vänner, som fullkomligt vänder ut och in på sig själva,
för att passa in, bli en del av vårt samhälle. Arbetar minst 12 timmar om
dagen, som mer eller mindre kontinuerligt får stå ut med att höra
om svartsk***ar, n**rer, och diverse okvädningsord, PÅ SIN ARBETSPLATS,
där de dag efter dag servar svenskfödda. Jag har sett blicken av sorg
och ledsenhet i ögonen på dem.

Hur kunde vi bli sånna ??
Vad är vi för enar egentligen ?
Och vem i hela världen – kan man lita på ?

Men ändå …. här står jag än idag… här går jag, här andas jag, här lever jag.
Stark, modig, äkta….
Och ändå, är jag paradoxalt nog, fortfarande så skör, och så trasig,
men samtidigt så solid, så stark, så äkta … faktiskt…

… eller kanske just på grund av det.

Men just nu regnar det i mitt hjärta, lika mycket
som det gör utomhus.



Sanningar och känslor

Uncategorised Posted on 2021-06-12 12:04


Natten blir till morgon
En natt med lite bökiga drömmar,
och lite offside när jag vaknar. Men jag tänkte
att jag kliver väl upp ändå då, och gör min disk
bäddar min säng. kokar min gröt och mitt kaffe och SEN
kan jag väl deppa ihop en stund, om så bliver.
…Observera … deppa ihop EN STUND.

Så blev inte !
Kanske delvis för att jag att jag klev upp ändå då, och gjorde
min disk bäddade min säng. kokade min gröt och mitt kaffe.
Och gav mig ut i blåsten?! Nä det är INTE att definiera som
aggressiv, skuldbeläggande plakat-positivism a la
“Fånga dagen” och “Ha en bra dag – men du väljer själv”

Mänskligt och sunt

Jag menar fortfarande att det inte bara är mänskligt,
utan rent utav sunt, att liksom landa i känslor, låta dem
få finnas en stund, även om de inte är tok-positiva alla gånger.
Och det var de inte i morse, och är faktiskt inte nu heller.
Och jag är okej med det för nu….

Skillnaden
Skillnaden mellan dessa är hårfin, men ändå grundläggande,
har jag kommit fram till under mitt liv fullt med
vämjelig klokhet och rättskaffenhet.
Nummer ett är att avstå från att uppmana andra att “vara positiva”,
nummer två är då för egen del, att inte förneka jobbiga känslor, eller saker
som är i obalans i ens tillvaro. Men samtidigt, inte ge det jobbiga mer
näring än det behöver. Inte slå in på den självuppfyllande
profetians stig, och söka bekräftelser över hur dåligt det är,
och hur “orättvist behandlad jag är”. Dvs avstå från självutnämnt martyrskap,
som med all säkerhet håller en kvar längre nere i dyn, än annars.
Men det är JAG som äger den rätten över MITT liv,
INTE aggressivt skuldbeläggande plakat-positivister.

Men bara vara i den känslan … en stund i alla fall.
Fast med kaffe och gröt i magen, och med ren diskbänk.
Då känns steget till tillfällig lycka lättare att ta,
när man är färdig med det som behöver tas om hand….
… för tillfället.

Gränsen hårfin men viktig
Men gränsen mellan självutnämnt martyrskap och
sund ‘vara-i-känslan-för-en-stund’, kan vara hårfin,
och lätt att glida iväg i destruktivitet. Men som jag uppfattar det,
handlar skillnaden om förväntningar, och det provisoriska
besökandet i känslostadium. Det handlar som jag tänker om att
äga känslan, även om känslan kanske ibland till stor del kommer
från människors beteenden, bortom min egen påverkan.

Likt förbannat….

“Världen är full av idioter, det går inte att ta hänsyn till dem”
Men likt förbannat, så påverkas man ibland av deras beteende.
Då experimenterar jag med att äga min känsla, lägga ansvaret
för deras beteende hos dem, men att JAG tar hand om mina känslor,
och inte går omkring och hoppas på att DE ska förändra sig.
Det är nämligen inte alls troligt, nästan icke existerande att så sker.

Gott om den sorten

Det finns nämligen gott om människor, vars hela existens bygger
på att trycka ner andra. Vars hela existens bygger på att utnyttja andras
vänlighet. Vars hela existens bygger på att projicera över sina
problem på andra… oftast då göra det mot “vänliga” människor, som aldrig
opponerar sig eller säger ifrån. Parasiter kommer du aldrig nånsin ifrån,
och de hittas ofta i det sociala och ekonomiska “toppskiktet” i samhället,
men lika ofta i små-påve-positioner, på arbetsplatser,. i föreningar
och inte minst inom familjer. Man kan inte förändra dem,
de har utifrån sin position för mycket att förlora på att förändra sig.
Så de vill inte förändra sig. Där för, är det kanske sunt att inte förvänta
sig detta.

Spanders-böxern
Jag har förövrigt haft spanders-böxern på mig i några månader nu
och låt oss kalla det för: “investerat” i vettiga saker. Så sent
som igår spenderade jag mitt erhållna, relativt begränsade kapital
på herr-ekipering, av magrande gubbe, pga av något så
hemskt som hälsosamt leverne, vilket jag skulle vilja
återkomma till.

Jearns-böxern o Te-skjörta

Men först till investeringen av ett par SLIM jeans
för 599 kr, med midjemåttet 32, ist för som tidigare 34. Samt tre st
enfärgade T-shirts, a 129 kr, där den tredje “dras” av på priset,
vid inköp av 3 st. Vilket är tänkt ska få kunden, dvs jag, att känna att jag faktiskt
TJÄNAT, pengar, på att spendera dem. Så är det ju inte så klart.
Det är ju den lismande förtäljaren och hans butikskedja som tjänat pengar,
inte jag ! Men inköp blev det hur som helst. Och böxern som jag hade innan,
med midjestorlek 34, får passeras ner till källarutrymmet,
tills jag blir en *BMI-tjockis igen.

* Dvs en överviktig enligt BMI, fast kroppen inte är speciellt överviktig
(Här finns pengar att tjäna på att folk ska definieras som tjocka)

Behöver inte skärpa mig längre

Men nu kan jag alltså ha byxor på mig, utan skärp,
en udda upplevelse. Jag har dessutom planerat att införskaffa
2 st möbler, och har reserverat den ena av dem. Den skulle tydligen
vara på rea från och med söndag, dvs måndag i en ort som Sollefteå,
som tillhör en av Stockholms råvare- och arbetskrafts-kolonier
för exploatering och egen profit.

…och något vackra ….

Och här sker då något märkligt, som får en inifrån själen naturligt
tvivlande människa att fundera över. Den trevliga, och något vackra
kvinnliga expediten, med hälften så många år som jag, erbjuder mig
att vänta tills en ännu icke utannonserad rea på varan trätt i kraft.

Ett slöseri-aktigt sparande
Min omedelbara reaktion blir positiv, och jag tänker att jag då “sparar”
299 kronor om jag väntar. Jag får känslan att expediten är trevlig
och månar om mig som kund, och kanske troligtvis
kommer återvända för fler inköp. Och det funkar !
Jag går på alltihopa, trots att jag vet att det bara är
försäljningsknep, och att de faktiskt går med vinst, bara tagit tak
för de nedsatta priserna, som troligtvis inte är nedsatta,
utan bara tidigare har ett för högt pris. Men det funkar på mig,
trots att jag fattar detta, till och med medan jag står där
och gör beställningen. Det funkar, för dagen efter ser jag en möbel för,
läs och häpna: 299 kr, som kompletterar den första möbeln.
Dvs i min tankevärld blir den gratis. Lurad !.. medveten lurad !

Lätt illamående och halvnöjd

Lite som de tre tröjorna för 129 kr st, som hux flux blev 86
kr st. Och jag har “fått en tröja gratis” av den överdrivet trevlige
kompis-aktige, personlige ynglingen till försäljare
med pony-tail. Som dessutom bara dryper av försäljarfloskler och
tjenare-jag-är-din-kpmpis-som-bara-vill-dig-väl-floskler,
och påklistrat försäljarleende.
Lätt illamående över detta, går jag ändå ut ur butiken halvnöjd
och halv-lurad. Med kläder som i bästa fall håller i 2 år.

Har jag verkligen råd med “gratis” ?

Så nu när jag både har planerat för möbler, OCH ekiperat mig
för 859 kr, undrar jag om jag verkligen har råd med extramöbeln
som är gratis !?

Ja just det… mitt hemska hälsosamma leverne

Men tillbaka till det hemska hälsosamma levernet, som jag halvt
om halvt lovade att återkomma till. Jag har ju som sagt de senaste åren
förändrat mitt födo-intag, mina sömnvanor och mitt motionerande,
till något som åtminstone jag upplevt att just jag mår bättre utav.
Hösten 2015 slutade jag med kött. November 2020 slutade jag med
tillsatt vitt socker och produkter som bygger på detta. Men jag äter fisk, ägg
och vegetariskt, och har ökat motionsgraden betänkligt.

Målet var hälsa och slippa diabetes

Målet var att uppnå större hälsa och välmående.
En bieffekt av detta, blev att jag gått ned i vikt, ganska mycket.
Från 89-90 kg, till 75,5 – 77 kg för närvarande. På kuppen , om jag får tro min
ironiske kusin från ekvatorn, så har detta påverkat honom att göra något
åt sin hälsosituation till det bättre. Men han ljuger/ironiserar ganska ofta,
så det är inte lätt att veta ! Han vet inte ens själv alla gånger.

Reaktioner

Det har kommit en hel del reaktioner så klart, bland vänner och bekanta,
och ovänner och obekanta. Övervägande reaktion är faktiskt en kritisk hållning
till mina val av kost och motion. Några har dock bara rätt och slätt gratulerat.
Törs jag säga att de flesta av de kritiska, har övervikt, sjukdomar,
äter onyttigt, sitter still ?.. inte ? nä då säger jag inte det!

Ett jäkla bjudande

Aldrig tidigare har jag dock blivit erbjuden så mycket sockerbaserade
produkter som nu, av någon outgrundlig anledning. Och är “rädslan
att Tomas ska försvinna” egentligen rädslan över något annat
i jämförelse med sig själva?

Kusinens sanningar

Min ironiske kusin, lyckas i ibland i ett hav av ironiska, ryggradslösa
avståndstaganden, pricka in kärnfulla sanningar
och erkännanden, med mycket större kraft och dignitet
än sk tyckare, åsiktsmaskiner och “sanningssägare”.

När jag först, lät meddela att min viktnedgång kring nyåret
var ca 10 kg (vilket var en överraskning för mig, då jag vid det
till fället inte ägde en personvåg, och aldrig har ägt en personvåg)
… yppade ironi-kusinen:

– Jag blir orolig TL (Tomas Lundin)
….
– Ja för att du ska bli smalare än mig alltså !



I min lilla etta

Uncategorised Posted on 2021-06-02 23:38


I min lilla etta är det alltid nåt i vägen.
Det som flyttats på för att ge mera plats,
är i vägen någon annanstans. Ständiga projekt
som ska göra det mer praktiskt, och hemtrevligt.

I min lilla etta, finns det damm i varje hörn, och till
och med gruskorn, och små rester av jord.
Det är växter överallt. Gröna krukväxter, tomatplantor,
mynta och diverse olika sådd. I min lilla etta kommer
städningen tvåa, och livet etta.

Min lilla etta ser ut som ingen annan. Här finns spår av
musik överallt och konstig konst som inte är nån konst.
Här finns saker som bara jag behöver, och bara jag vill ha.
I min lilla etta bor faktiskt jag.
I min lilla etta, har allt ändå sin lilla plats. Här finns
förvaringsutrymmen lite överallt.

I min lilla etta löses det korsord, och klinkas på gitarr,
här knappas det på tangentbord, och här vattnas det
växter. Här gråts det en och annan tår, här skrattas det
ett och annat skratt, och svärs lite diskret i lönndom.

I min lilla etta dricks det hem-malet kaffe, och kokas
kornmjölsgröt. Här tittas det på tv, och är lyfts det
en och annan hantel. Här skrivs det många ord.
Och här lutas det på spikmatta till meditativt tillstånd.
I min lilla etta – i mitt lilla hem.




Woooow va fint !!

Uncategorised Posted on 2021-05-30 22:31


Inte helt harmoniskt.
Världen är faktiskt full av idioter,
likväl som bra människor. Och blir man drabbad
av för många idioter för intensivt, så påverkas de flesta.
Iaf jag. Trötthet spelar oxå in, i hur mycket som går in.
Men man kommer inte helt undan människor,
och därför kommer man inte heller helt undan idioter.
Det kommer alltid finnas de som försöker trampa på dig,
åka snålskjuts på dig, hata, bråka. Det verkar vara en väsentlig
bit av den mänskliga naturen.

Jag börjar mer och mer tycka att det är rätt okej att vara för mig
själv större delen av tiden, jag är rätt okej faktiskt.

Men ibland behöver man någon form av mänsklig kontakt
som bekräftar en till någon liten del, som berör en på någon
punkt, som vidrör en någon enstaka gång. Och framförallt behöver
vi nog alla få en dos barn då och då. Och i synnerhet en dos V
och E. Så underbara barn.

De är mellan 7-10 år. Och V har en diagnos med lätt autism,
vilket gör att han ibland tänker väldigt logiskt egentligen, men inte tänker
som den stora pöbeln. Ni vet det konstiga uttrycket normalitet.
Jag fullkomligt älskar V dock. Syster E, är en fantastisk liten
människa, som är väldigt tajt med sin bror. Ofta förstår hon bättre
än någon vuxen vad V tänker, hur han tänker och vad han vill.
Deras fantastiska fina mor har gett mig grönt ljus att skriva om detta.

Och ibland räcker en förälders tålamod inte hela vägen fram,
berättade hon. När V som har lite tufft med läsning och dylikt,
kom stolt och visade sin mor en lång harang med random skrivna
bokstäver. Mamman sa väl att det var bra, men att han kunde väl skriva
något riktigt ord istället. Och lätt irritation uppstod, efter upprepande
av mammans önskemål.

Varpå lillasyster E, 7 år kliver in i handlingarna, och ser
V:s random-bokstäver och utbrister:

– Woooow va fint !!… men vad är det ?
Valle svarar att det är koder till hans robotar (så klart 😉 )
Varpå E, tittar på V och frågar:
Men vilken färg har den här roboten då ?
– Svart ! Svarar V tvärsäkert
– Ja men då kan du väl skriva det efter där då ?
Varpå V skriver ordet “svart” felfritt
– Och vilken färg har den roboten då ?
– Röd !

Och V skrev “Röd” efter den bilden.

Smälter ens hjärta, eller smälter ens hjärta ?
De bryr sig om varandra så mycket,
och hjälper varandra. Och det finns ingen stigmatisering
alls i agerandet, de älskar varandra som syskon.
Och denna berättelse bjuder mamma generöst och stolt på,
till mig.

På samma ställe fick jag en brutaaaalt god vegetarisk middag
efter att ha hjälp dem med lite fysiskt arbete några timmar,
innan jag utpumpad slocknade i hammocken.
E:s och V:s far är en mycket tålmodig man, som gärna tar sig tid
med sina barn då och då. Och deras mor är den ofrivillige mästerkocken
och fantastisk människa. I just love this family.

Och det är tur såna finns, bland alla idioter världen över !



« FöregåendeNästa »